Trettionde Föreläsningen. 17/4 71

Lästext

Trettionde Föreläsningen. 17/4 71.

1 Nu lät statsintrigen alla sina minor lemma startspringakommentar i Sthm. Rhm tussades på hertigen och hertigen på konungen. Med svårighet gaf den envise konungaynglingen sitt bifall, resan beslöts och anträddes kort derefter. Man sörjde för en lysande svit, och i sviten befann äfven h. exc.hans excellens baron Rhm, som nys så nyligen förklarat för Catharinas emissarier, att han var lemma start»mycket dålig rysse, men mycket god svensk»kommentar.

2 Den 24 Aug. 1796 anlände Sv:s konung och regent med deras svit till Pbg. De blefvo e Kon.Konungen kallade sig grefve af Haga och hertigen grefve af Wasa. De blefvo emottagne med den mest förekommande|335| artighet. D. 26 Aug. om aftonen mottog kejsarinnan sina höga gäster i Eremitaget. Nederst vid trappan mottogos de af furst Bariatinsky och favoriten Zuboff. Vid ingången till kejs:s rum mottogos de af rikskanslern grefve Ostermann, hvarpå kon.konungen och hertigen blefvo ensame införde till deras höga värdinna. Catharina helsade dem på det mest hjertliga sätt. och blef så förtjust i den Hon, som ännu för ett par månader sedan sammandragit sina härar för att anfalla Fd, sågs nu med strålande ögon njuta af sin triumf. Men när den unge kon.konungen vill kyssa hennes hand, vägrade hon och yttrade: lemma start»Nej, jag skall ej glömma, att grefven af Haga är en konung.» – Kon.Konungen svarade med en blygsamhet som anstod hans ålder, och och en värdighet, som påminte om hans berömde fader: »Om Ers Maj. ej som kejsarinna vill tillåta mig det, må E. M. åtminstone tillåta mig det i egenskap af ett fruntimmer, hvilket jag är skyldig så mycken vördnad och beundran.»kommentarCatharina blef förtjust öfver en så ung furstes fina och värdiga hållning och berättade sedan för sina gunstlingar, att hon nästan var förälskad uti den intressante gossen.

3 – Efter ett kort samtal pr införde kejsar:n sedan sina gäster uti de inre rummen och presenterade för dem storfursten Paul och hans gemål, sonsönerne Alexander med hans gemål storf. Elisabeth och Konstantin med hans gemål storf. Anna, jemte de unga storfurstinnorna, bland hvilka den 14 åriga Alexandra, som ej kunde dölja sin rodnad. Derefter blef sviten presenterad af konungen, och sedan följde en bal, som öppnades af grefven af Haga i en menuet med storf. Elisabeth. och af gr. af Wasa med storf. Elisa Anna. Efter balen blef soupèr, der kejs. spisade med hertigen och storff.storfurstinnorna Elisabeth och Anna med konungen. Catharina hade ett artigt ord och ett smålöje för alla sina gäster. Allt var idel förtjusning, och man åtskildes först efter midnatt. G. A. Hufvudsaken var, att G. A. med sina 17 år också ganska riktigt förälskade sig i den unga storf. Alexandra, och allas önskningar tycktes gå i fullbordan.

|336|

4 De sv.svenska gästernes besök i den ryska hufvudstaden var från denna dag en kedja af lysande fester, under hkahvilka Catharina utvecklade den mest slösande kejserliga prakt. Under des Hon strödde ut guld och nådebetygelser. Under dessa fester hade också G. A. flera tillfällen att träffa storf. Alexandra allena. Hon var i sin ungdoms första vår, utrustad med alla både kroppens och själens behag, och hennes hjerta tillhörde redan förut hennes barndoms brudgum. Glömda voro nu både sv.svenska och tyska skönheter. Den unge kon:skonungens böjelse flammade hastigt i full låge. Under de lemma startlöfrigakommentar lindarna i Tauriska palatsets park förklarade han sin kärlek för storfurstinnan; hon dolde icke sin, och han anhöll formligen hos kejsarinnan om hennes sondotters hand. Catharina vårdade sig knappt om att dölja sin tillfredsställelse; hon samtyckte; ett ilbud affärdades med denna glada nyhet till storf. Paul, och nu återstod endast för statsmännen att reglera vilkoren i det ömsesidiga giftermålskontraktet.

5 Kejsarinnan sjelf uppsatte de vigtigaste punkterna. Hon var icke sparsam på löften. En nära allians skulle afslutas mellan de båda rikena. Sv., som alltid behöfde pgarpenningar, skulle erhålla de redan i traktaten med G. III utlofvade ryska subsidierna af 300,000 rubel om året och dessutom 1 million 50,000 rub. för de summor Rd underlåtit betala sedan 1793. Man utsatte också redan d. 21 Sept. till förlofningens högtidliga firande. Kejs. ville fira sjelfva brölloppet samma höst, hon var gammal, hon ville gerna upplefva denna glada dag. mMen hertigen var satte sig deremot: det låg icke i hans och Rhms intresse att brådska, och måhända ansågo de, att den kungl. pilten behöfde något mera stadga, för att blifva en äkta man.

6 Nu återstod endast att reglera den religiösa frågan uti kontraktet, men denna var också den|337| kinkigaste, så mycket mer, som G. A. särskildt i denna punkt var ytterligt orthodox och ytterligt envis. Man underhandlade med mycken försigtighet. Icke utan mycken svårighet blef man slutligen ense derom, att storfurstinnan skulle få behålla sin grek. trosbekännelse och hålla sin gudstjenst i ett eget kapell i det kungl. slottet, men vid högtidliga tillfällen skulle hon följa kon.konungen, såsom bruket fordrade, och äfven deltaga i den luth. kyrkans ceremonier.

7 Så långt hade man kommit, när en besynnerlig omkastning inträffade i den unge kon:skonungens känslor och tänkesätt. Det vill synas som hade hans ömtålighet blifvit väckt af Rhms enträgenhet. Man finner af hans förra, hastigt öfvergådeöfvergående flammor, att stadga i böjelser icke hörde till den kungl. alska ynglingens starka sidor. Nu, säges det, föll det honom in, att platoniskt förälska sig i sin tillkommande gemåls svägerska, storf. Elisabeth, som också var ett intagande fruntimmer, och när denna böjelse icke hade någon utsigt till framgång, skall storfurst. skämtande hafva anbefallt sin syster – prinsessan Fredrika Wilhelm. Dorothea af Baden – som också sedan blef G. A:s gemål – i hans kungl. ynnest. Då, säges det, har kon.konungen förälskat sig i prinsessans porträtt – ty hon sjelf var i Tskld – och mera behöfdes ej, för att låta hans kärlek till storf. Alexandra svalna lika hastigt, som den uppflammat. Man tillägger, att danska ministern gr. Bernsdorff d. y., som noga och afundsamt bevakade Svv:sSvenskarnes lycka i Pbg, fått ordres att lemma startdepenserakommentar 200,000 dukater på det kungl. frieriets omintetgörande.; och att Markoff deraf blifvit öfvertygad.

8 Hvilka motiver än må ha varit i verksamhet, säkert så hände emellertid, att G. A., under ett enskildt samtal med kejsarinnan på en bal, helt plötsligt öfverraskade henne med det anspråk, att hans tillkommande gemål borde öfvergå till luth. läran.|338| Det sägs, att kon.konungen i sin ungdoml. ifver nära nog velat öfvertala kejs. sjelf att blifva lutheran. Catharinas öfverraskning var ganska obehaglig, ty, som bekant, är det en regeli religiös grundsats i Rd, att kejs. husets prinsessor aldrig få vid deras giftermål ändra trosbekännelse. Det var nära, att hela underhandl. afbrutits, men kon det tyckes ha lyckats hert. att omstämma sin brorson, ty efter någon tid besinnade sig kon.konungen och gaf sitt formliga muntliga samtycke dertill, att storfurst. skulle få behålla sin trosbekännelse. Men kejs. lemma starttrodde honom numera icke rättkommentar och lät sin min.minister Markoff uppsätta en formlig skriftlig förbindelse, hvari den blifvande drottningens religionsfrihet erhöll ytterligare tillägg och hkenhvilken man beslöt att framlägga för kon.konungen i ett ögonblick, när han ej mer kunde vägra sitt samtycke. Det var ett vanligt drag af ränkfull statskonst, men man missräknade sig.

9 Förlofningsdagen bröt in, en stor fest var anordnad i Tauriska palatset, och allt var i gala. Hela den kejs. familjen var församlad, storf. Alexandra var klädd i bruddrägt och strålade af diamanter. Kl. var 7 på aftonen. Man väntade endast den kungl. brudgumen. Men han dröjde att infinna sig. Timma efter timma förgick. Förvåningen var allmän, och kammarherrarne sändes ut att höra om orsaken till ett så besynnerligt dröjsmål.

10 Orsaken var också besynnerlig nog. (Schinkel III: 200 ff.) Stedingks berättelse.

11 AleCatharinas död. – Storf. Alexandra blef sedan förmäld med hertig Josef af Ungern, men deras äktenskap blef icke lyckligt, och hon dog ung.

|339|

12 RepetitionRepetition. Ryska resan. 24 Aug. 96. – Fester. Förlofning. – Vilkor. – Omslag. Brytning.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    1 springa explodera.

    1 »mycket dålig rysse, men mycket god svensk» B. von Schinkel, Minnen ur Sveriges nyare historia. Tredje delen (1853), s. 174.

    2 »Nej, jag skall ej glömma, [...] beundran.» citaten från B. von Schinkel, Minnen ur Sveriges nyare historia. Tredje delen (1853), s. 189.

    4 löfriga pro löfrika.

    7 depensera använda.

    8 trodde honom numera icke rätt litade inte längre på honom.

    Faksimil