Adertonde Föreläsningen. 13/3 65

|126|

Adertonde Föreläsningen. 13/3 65.

1 RepetitionRepetit. Förmyndarne. Adeln. P. Brahe. A. Oxenst. Brahes resor. 37–40. Fds målsman.

2 »Pehr Brahes relation öfver Finska Statens vilkor 6 Juli 1638» (Finlands Allm. Tidn. 1850: 257 ff.)

3 Reg:sRegeringens svar d. 18 Okt. 38. »Landet i gemen är så stort och i somlige orter så ymnigt, och mest med fiskeri, såväl utmed hafskanterne, som in i landet i dess många, stora och vidtbegripna insjöar, att det häri nästan öfvergår alla andra, oss kända länder. Af nyttiga skogar öfverflödar det, med myckenhet af fågel och forverk. Bergverk begynna ock låta sig se, så att der Gud behagade att det skulle komma i det flor och de vilkor, som efter mskligtmenskligt förnuft vore i att insätta, hölle jag före, att det kunde liknas – dess stora och vida begripenhet afsides satt – vid ett icke utaf de mindre konungariken i Europa.»

4 Tigerst.

5 Jmfr Ax. Ox. i rådsprotok. för d. 25 Aug. 1640.

6 »Alltid hafve vi förnummit, att der Fd vore väl dirigeradt och kunde engång komma i lag och hufvud, händer och fötter svara hvartannat, skulle det uti kraft, folk och medel svara emot Sv. Hr Nils Bjelke hafver först rosat landet och, undantagande bergverket, skattat det så godt som Sv.» – (Vehmo och Masku härader hafve vi sett i somras, der var ingen kultur, utan der bo bestier.») Johan III. Carl IX. G. A. – Stat – Nation.

7 P. Brahe fortfar: »Hvad gudstjenst, kyrkor och skolor angår, är visst att landet är i så måtto bättre försedt, än det tillförene varit hafver, undantagande att några skolor äro förringade och ödelagde .... Gudstjensten hålles i allmh. ren och oförfalskad, utom i Kexholms län, som är besmittadt med gammal vantro och vidskepelse. Tolerans, fakta propaganda – 15 prprester Kated kunde trons artiklar utantill. Alla kyrkor äro välförsedde med prester, men en del med sådane, som ... visa åhörarne genom deras oskicklighet vägen till laster och alla odygder.|127| Åbo stifts kyrkoväsen är i bättre tillstånd än det karelska, emedan biskopen der (I. Rothovius) är vigilantare och understödes af mera krafter, men biskopen i Wiborg (Gabr. Melartopæus) är en sjuklig, ålderstigen och vanför man, hafver släta adjunkter och obeqväma Konsistorialer. ...»konsekvensändrat/normaliserat Brahe klagar att somlige prester försmäda på ölkrogen och att man merändels finner dem med tobakspipan i handen. Socknarna äro för stora, kyrkorna för få, råder att hellre göra kapellen till fristående församlingar. Obs. – Vidare säger sig P. Br. flera gånger ha föreställt reger.regeringen huru högnödigt det vore att med första inrätta en akademi i Åbo samt flera skolor i städerna och allestädes på landet små skolor, för att utrota den stora vantron och okunnigheten i landet. –

8 RepetitionRepetition 2/3 69. Adeln. – Fd. P. Brahe. – Fd. – Resor.

9 I berättelsen om landets styrelse och förvaltning berömmer gen.guvernören landshöfdingarne för flit och duglighet, men klagar att de äro besvärade med ilaka, försumlige och odugse fogdar och lagläsare, också en orsak till att önska ett universitet. Kamarrätt. – Skatteförmedsvårläst p.g.a. strykningenksvårtyttling. – »Nu är bonden så förvirrad, att han icke vet hvad han är fri eller skyldig.» – Guv. försök Thus och Wiborgs län delas bifölls. – fFäster uppmärks.uppmärksamhet vid den stora vigten af Hfors. – Hfors hamn säges vara den bästa på hela f.finska kusten – Men sasom Intet väder hindrar att komma ut eller in på endera sidan – Stora örlogsskepp lägga till på musköthåll – Men intet fullkomligt – bästa hamnen är vid oländig strand, »der man icke rätt väl kan formera en real stad, dock hafvandes en jemn strand» – brygga – På Sandöhamn skulle anläggas en stad, som skulle få stapelrätt – Borgå, Hfors ej tvingas. – I stället flyttades Hfors 1639. Ingenior Anders Torstenson – befästas – brunnar. 20 Okt. 1639: Kronan: 12 års frihet – fri markn.marknad 10 % arf: 1642 – Om städerna berättar P. Brahe, att Åbo och Wiborg »blifva goda städer». båda utvidgas. Åbo befästas. Till Wiborg kaunde man draga alla varor från Kexholms län, Rland, Ingermanld och Estland. – Märkvärdigt är hans yttrande om den första början till Saima kanal: »Jag hafver ock besökt den begynta grafven vid Lappestrand och finner görligt att med ringa kostnad, utan någon fara af öfverflödande vatten, som man vill föregifva, göra grafven segelfärdig till Wiborg.»|128| – »Synes mycket likt att Wuoxen är gräfven och intet af naturen, både af inloppet och dess fall.» – Kanal mellan Päjäne och Saima. »Snart sagdt göra strömmarna, sunden och insjöarna Fd så beqvämt, som något land skall vara. Med ringa möda kan man komma med båt från Bborg till Päjäne, från Päjäne till Lappissjön (Saima), sedan allt upp till Lappland, till Kajana träsk, på sidorna till Kexholms län och utföra både till en och annan ort. Landet gifver ock mera varor ifrån sig, än som någonsin behöfves att igen emottaga.Obs. Gifve Gud välsignelsen, att allt kunde sättas i sitt rätta skick!» Obs. Skogarna – Sjöarna – Export, import. – Landet. – Med största intresse läser man P. Br:s skildring af folkets seder och lefnadssätt: – (hvari förklaring)

10 »Gemene folks seder och bruk belangandes äre som de en rum tid mest varit hafva, att de icke högt bekymra sig om mera till att äga, än de kunne strax förtära. Lättja och drinkeri taga dagligen till, ishti synnerhet dryckenskap, hkethvilket sig mest förorsakar af tobaks otidiga och öfverflödiga brukande, att ingen snart sagdt finnes, både qvinna och man, ung och gammal, som icke både snusa och dricka tobak sent och bittida. Vore godt och rådesamt, att man förbjöde dess införande, så att aptekarne i städerna hos sig allena det behålla för ett medikament och sjukt folk till godo. Är till att förundra, när denna nationen annorstädes och till Sverige kommer, arbetar en så mycket som tre andra och äro snälle om sig; men här hemma hafva de fast en annan natur. Man skall om vintern, hvarken i frost eller tö, sällan finna någon notevak, mindre dem som fiska,. dDer dock så goda och många fiskesjöar allestädes finnas, hkahvilka en bohagsman allena föda kunde!|129| Han lefver i pörte, dädan han sällan utgår på sitt skjuteri, med mindre han föres i dagsverken eller skjutsfärd, förtärandes det allt han skulle befrämja sitt bord med. Ff.Finnarne vilja intet gerna till något handtverk, der de dock beqväme äre, och mera än någon annan nation. Utmed sjökandten är folket flitigare och mera drifvande, än de andra opp i landet.» – För allt detta folkupplysning, universitet »Ty en akademia föder först ett gudeligare lefverne af sig, drager sina beqvämaste subjecta utaf åtskillige orter hem i landet igen och uppäggar mången till bokliga konster och annat ärligt lefverne.»

11 Jmförelse. – Man ser att P. Brahes ständiga præterea censeospråk: latin, detn favoritidé till hkenhvilken han ständigt återkom och i hketnhvilken hans klarsynta öga såg, näst och jemte ett gudeligt lefverne, det enda verkliga botemedlet för så många brister, var folkupplysningen med dess förnämsta härd i universitetet. Univ:s ändamål fattade han högre, än kanhända någon i hans tidehvarf: det skulle hafva ett ändamål i sig sjelf, neml.nemligen bildningen, och det skulle tillika vara en skola för tjenstemän, en skola för hela folkupplysningenet, en skola för sederna och en sann gudsfruktan. Förvånande är, huru klart han insett dess betydelse särskildt för Fd och Ff.Finnarne – för detta folk, som så företrädesvis är danadt till kulturfolk, att dess politiska verksamhet, då som nu, var högst ringa, och att dess begrundande lynne urartade ända till försummandet af de enklaste praktiska utvägar för dess exsistens.

12 Flera sv.svenska häfdatecknare, särdeles Fryxell, yttra den mening, att det varit Ax. Ox., som först uppfattat tanken planen till ett universitet i Fd. – Förklaring. – Ox. 1636 – Hofr.Hofrätt 1637. – Rothovius:

|130|

13 Univ. föregicks och efterföljdes af stift. stod i samband m.med lägre skolors inrättande. – Gymnasium i Wiborg – Trivialskolor i Åbo, Bborg, Hfors. – Lägre elem. skolor i Thus, Nyslott, Kexholm. – Den 17 Okt. 1638 beslöts i Sv.Svenska rådet, på P. Brahes förslag, inrättandet af en akademi i Åbo. Protokollet härom utmärker sig genom visar den lakoniska korthet i ord, som ofta utmärker stora handlingar:

14 »Grefve Pehrs relation öfver den f.finska staten upplästes. Och delibererades 1:mo): Emedan Ff.Finnarne äro ett simpelt folk och de högnödigt hafva att excoleras i exercitiis theologicisspråk: latin och politicisspråk: latin, thy hölls godt, att der upprättas i Åbo en akademia, blifver hon ock icke strax så in excellenti graduspråk: latin, att den då blifver som den kan vara, dertill omkostnaden beredes som der vill till. – Skall ock i Åbo anställas en trivialskola. Item ett gymnasium upprättas i Wiborg. Trivialskola vid Sandö och en trivial vid Ulea Bborg. Dem som tjena vid akademin, kan göras lika lön med den professores i Upsala hafva, allenast att icke så månge professorer tillsättjas.» – Statuter.

15 För att fatta, väl icke vigten, men möjligheten af detta beslut, måste man erinra sig det farliga och vidtutseende krig, hvari Sv:s rike då var inveckladt och som uppslukade alla statens disponibla tillgångar. – Efter sSlaget vid Wittstock 1636 hade väl utplånat nederlaget vid Nördlingen och återgifvit de sv.svenska vapnen en del af deras öfvervigt, men åren 1637 och 1638 utmärktes af hårda pröfningar – Banérs skicklighet undvek undergång. – Penningebristen var ytterst kännbar, särdeles i Fd – dit reg.regeringen måste öfversända kopparmynt. – 1639 fördröjdes derföre univ:suniversitetets instiftande – fördes på 1640 års stat.|131| Ändtl.Ändtligen beslöts invign.invigningen den 15 Juli 1640. – Det var för hela Fd en stor, en högtidlig glädjedag. Befallning hade utgått att fira denna dag öfver hela landet med gudstjenst i kyrkorna. Till festen i Åbo voro, utom alla stadsbor af anseende, äfven landets förnämste embetsmän och magnater inbjudne. Den 14 Juli kl. 1 e. m. tillkännagafs med trumpetskall den förestående högtidligheten. Den 15:de kl. 7 på morgonen begåfvo sig biskop Rothovius, de blifvande professorerne och andre förnämlige män på båtar till gen.guv:sgeneralguvernörens residens uti Åbo slott, der de uppvaktade grefve Brahe, som till dem höll ett kort tal, fullt af kraft och värdighet, om dagens betydelse. Derefter återvände alla till staden i följande tågordning: 9 sånggsvårläst p.g.a. strykning 1) Obs. »tvenne trumpetare och herpucker, de der sin tjenst lustigt och med all flit gjorde ifrån slottet. – 2) Marskalken (adelns anför.) och efter honom 30 adelsmän, två om två, de yngste främst; – 3) Grefvens hofmästare och efter honom på sidenkuddar univ:suniversitetets insignier, hvartochett buret af särskilde person studenter; – 4) neml.nemligen nycklarne, r. magnificispråk: latin »Kjortel» (röda sametskappan,) f fodrad med hvitt taft),: vidare univ:suniversitetets sigill, dess matrikel och tvenne silfverspiror; – 4) Generalguvernören, hafvandes på begge sidor sina uppvaktare med deras bardisaner, 12 personer. – 5) biskop Roth. och univ:suniversitetets blifvande rektor, theol. prof. doktor Eskil Petræus. 6) Efter dem kom en tjensteman, bärande univ:suniversitetets fundationsbref, och sedan de öfrige 10 professorerne, två om två. I tre följande afdelningar gingo embetsmän och prester studenter (9 Sånggudinnor). Rader af ryttare voro uppställde långs gatorna, och mellan dem framgick tåget helt långsamt, under ständigt dån från slottets kanoner. – När man framkommit till landningsbryggan, gingo alla på båtar,|132| prydda med otaliga brokiga flaggor och vimplar. På den grannaste kungl. galeren Brahe m. fl. – Ryttarne landvägen. – – »Vid detta tillfälle (Wexionius) syntes Gud och hela naturen hafva förenat sig att dsvårläst p.g.a. överskrivninghöja dagens fest, ty icke allenast luften förblef klar och mild, utan en ljuflig fläkt, som framdref de smyckade farkosterna, gaf anledning till ett skönt skådespel. Pukor och trumpeter ljödo från både vatten och land, hvaraf genljudet återkastades som en bifallsyttring, från omgifvande berg och boningar.»

16 Då man landstigit, fortgick processionen mellan tusentals nyfikne åskådare till univ:suniversitets huset, hvarest tak och väggar, kathedrar och bänkar voro präktigt smyckade med purpurfärgade mattor och tapeter. Man intågade under musik, gr. Brahe uppsteg i kathedern och talade sköna, hoppfulla ord om Fds behof af detta nya lärosäte, om den nya framtid, som dermed grytt, samt om landets tacksamhet emot Gud och näst honom drottn. Kristina. Decanus uppläste fundationsbrefvet och Br. förklarade i drottn:sdrottningens namn univ.universitetet vara grundlagdt, hvarefter han till biskop Roth. som procanceller med ett latinskt tal öfverlemnade univ:suniversitetets insignier. Till slut yttrade han varma välönskningar för det nya univ:suniversitetets lycka samt inbjöd alla till en för dem på kronans bekostnad i slottet arrangerad middag kl. 4 e. m. – Efter Br. talade Rothovius och installerade rektor i hans nya embete, påklädde honom den röda kappan och gaf honom insignierna. Akten slutade med omvexl. musik och sång, tal af Petræus och Wexionius samt en gratulatio oratoriaspråk: latin på lat.latinsk vers af Joh. Stålhandske. – Gudstjenst – biskopen kanonad – hurrarop – att tempelhvalfvet skälfde vid dessa åskor af mskoröstermenniskoröster.»

17 RepetitionRepetition 4/3 69. P. Brahe. Hfors. Städerna. Saima. Folket. Universitet. 17 Okt. 1638. Tiden. Invigning.

18 Obs. 1840.