Tredje Föreläsningen. 24/9 68

Lästext

|128|

Tredje Föreläsningen. 24/9 68.

1 Att vilja på engång styra tvenne riken, sådana som Polen och Sv., så motsatta i religion, seder, lagar och språk och dertill ännu just då i delo om Liffld, var en i grunden falsk och atohållbar ställning, som förr eller senare måste leda till strid. Och när dertill på thronen satt en trög, halstarrig och inskränkt yngling, partisk för Polen, medan vid thronens första trappsteg stod en farbroder full af energi och ärelystnad, var stridens utgång icke svår att förutse. Kampen började från den dag Sigismd besteg thronen – den tillvexte i bitterhet efter Söderköpgs riksdagsg be 1595, som der folkets ombud uppdrogo riksstyrelsen åt hertig Carl, och ledde slutligen till Stångebro slag d. 25 Sept. 1598, der Sigismd blef besegrad, hvarefter han slöt med hert. fördraget i LinkpgLinköping och flydde från Sv.

2 1864 H. I: 31. Fd deltog i kampen mellan desse motståndare med strömmar af blod. Clas Flg. – Rätten på sin sida. – Aristokrati, demokrati. – Vi få ej låta förvilla oss deraf, att aristokratins förkämpe i Fd efter bokstafven försvarade den legitima konungamakten, under det att Östbottens demokrati i förbund med hert. Carl efter bokstafven uppträdde revolutionär. Ty i verkligheten grunden visade sig snart, att hert. representerade kronans rätt, den sanna konservativa legitimiteteten, medan Sigismd, ehuru till bokstafven legitim, endast var en skytt, som adelspartiet sköt framför sig, – ett namn, bakom hkethvilket detta parti förskansade sig med sina djerfva, i grunden revolutionära planer till en ny Kalmare union. – Ställningen var så omkastad, att de verkl. revolutionäre voro: först kon. Johan III, som våldfört rikets|129| normaliseringoriginal: rikets grundlagar med sina försök att återinföra kath.katholska läran, vidare Sigismd genom sitt försök att styra riket från Warschau tvärtemot Westerås arfförening, och slutl. adeln, som hemligt och uppenbart sträfvade att utvidga sin makt på bekostnad af rikets välfärd och öfriga samhällsklassers oberoende.

3 Klubbekrigets förlopp. – Borglägren. – Flg, Kexholm hertig C. – Skyddsbref. – HBönderne stängdes från Sv.Söderkpg. – Fgs fogdar Er. Olson och Thomas Göranson. – Bengt Poutu Aug. 1596. – Storkyro d. 25 Okt. – Budkafvel norrut – resning – först i LappoI. Ilkainen. – Tåg söderut: lemma startMårten Filipson till Savolaks. – Mårt. Tommola, Satakunda.kommentarIlka längs Tavastmon. – Flg, Nokia. – Birkala prestgård 29 Dec. – Abr. MelchiorsonPoutu, Ilka, m. fl. – G:Carleby – Böndernes hämd. – Ilmola 24 Febr. 1597.

4 Flgs död 13 April 97, i Pojo. – Arv. Stålarm, Juli 1597. – Hert. C. i Åbo Sept. 97. – D. Hjort 29svårtytt Sept. – Stålarm åter vid julen. – Korståget, Juli 1598. – Hert. C. i Fd 1599 – Hfors, f.finska flottan. – WiborgHaf Åbo 28 Sept. 99. – Blodsdomar i Hfors, Wbg, Åbo.

5 (1864. H. I: 33).

6 (1864 H. I: 37).

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    3 Mårten Filippson till Savolaks. – Mårt. Tommola, Satakunda. Att Topelius har behandlat Mårten Tommola och Mårten Filpson som två olika personer beror på att Yrjö Koskinen ursprungligen gjorde detta misstag i sin forskning om klubbekriget, Nuija-sota, Sen syyt ja tapaukset, Jälkimmäinen osa (1859).

    Faksimil