Sjunde Föreläsningen. 16/10 65

|50|

Sjunde Föreläsningen. 16/10 65.

1 RepetitionRepetit. 18/10 69. Hungersnöd. Naturkris 1688 – Europa Verkningar Pröfning.

2 RepetitionRepetition 19/10 69. C: X,svårtytt XI. Gosse. – Yngling. Man. – Svek allas väntan. – Hans verk. Krig – fred. – Fd.

3 Den stora hungersnöden, som under en rad af år hemsökte gjorde sin härjande rund kring hela Europa, efterföljdes af sin ledsagare pesten, som otvifvelaktigt stod i nära samband dermed, ehuru han utbrast här i norden 14 år sednare. Både hunger och farsot stodo åter i närmaste samband med den märkvärdiga rubbning uti naturensoriginal: naturen jemnvigt, som visade sig i så många fenomener vid denna tid; och vid s.samma tid eller strax derpå inträffade stora politiska hvälfningar, såsom Ludvig Europas kamp mot Ludvig XIV, Spanska succesionskriget, stora ofreden och Rds stigande till en europeisk stormakt. Folktron anser icke alldeles utan grund krig, pest och hungersnöd höra nära tillsamman. Biblisk grund. Straffdomar. Gla. X N. TestGamla och Nya Testamantet – Men ej blott förstörande, utan äfven skapande. Det är icke en tillfällighet att dessa fenomener så ofta följas åt. Det är snarare ett af de många bevisen på det hemlighetsfulla sambandet emellan naturen och msklighetensmensklighetens utvecklingsperioder. Enskild mskamenniska = mskligheten. Stora hungersnöden var första utbrottet af en ny kris i den europ. msklighetensmensklighetens historia, och i sj. v.sjlefva verket finna vi, att icke norden allena, utan hela vår verldsdel var mycket förändrad och mognad för ett nyare tidehvarf, när denna kris ändtligen upphörde omkring år 1721.

4 För Fd hade st.stora hungersnöden vigtiga följder, hvilkas betydelse man framträdde först i det följande tidehvarfvet. Denoriginal: den börjande odlingen gick tillbaka; Stora sträckor i det inre af landet lågo öde och folktomaoriginal: folktoma.; iI dem inflyttade en annan befolkning; gränserna mellan de f.finska dialekterna, mellan f.finska och sv.svenska språket förändrades; upplysningen förmörkades ånyo, sederna förvildades ånyo, lifskrafterna nedstämdes; folket blef likasom invigdt till en tid utaf stora lidanden. Man stod på gränsen mellan det gamla och det nya Fd; – det var godt att i denna tid äga det verk af lag, ordning och jemnlikhet, allvar och kraft som utgör C. XI minne i vår historia.

|51|

5 Midtunder det att hungersnöden rasade som hårdast i hela hans rike, afled kon.konung Carl XI, berömlig i åminnelse, annan dag påsk d. 5 April 1697 af krafta invärtes kräfta i magen. Fryxell. Medan hans lik ännu stod uti Sthms slott, utbrast der d. 7 Maj kl. 2 e. m. af okänd anledning en våldsam brand, som inom få timmar lade detn åldriga konungaborgen med många dyrbarheter och oersättliga histor. dokumenter i aska. Från det brinnande slottet räddades kon:skonungens döda stoft med knapp nöd den och fördes först till ett stall, sedan t.till Braheska huset och slutl.slutligen till Riddarholmskyrkan. – Det nämnda stallet brann 2 dagar derefter –original: derefter d. 18 Maj brann den ännu qvarstående delen af Sthms slott – d. 10 Aug. slog åskan 2 grgånger ned i Ridarh.kyrkan, och d. 13 Sept. hotades Karlberg ... Lågorna förföljde C. XI in uti döden. – D. 24 Nov. 1697 blef han högtidl. begrafven – 42:dra födelsedag

6 C. IX:s syn. Sederna.original: Sederna Konung C. XI hade redan 1675 varit förlofvad med den jemnåriga danska prinsessan Ulrika Eleonora, dotter till kon.konung Fredr. III och hans gemål Sofia Amalia. Statsskäl. Kriget kom emellan och förbindelsen blef afbruten, men återknöts efter freden. Den 6 Maj 1680 firades bilägret på Skotorp nära Halmstad i Skåne, utan all prakt. Förbindelsen blef icke lycklig. Den fromma, milda, englagoda drottn. Ulrika Eleonora var alltför vek för C. XI:s styfva sinne och behandlades ofta hårdt,. sSom man tror, hade Jalousie om makten tyckes ha haft sin andel deri. sSvärmodren Hedv. Eleonora kunde aldrig rätt tåla sin svärdotter. C. XI:s hof var tungt och glädjelöst; hans lynne kärft och otåligt. Dock älskade han uppriktigt sin ädla maka, och var henne ständigt obrottsligt trogen. Sörjde. Drottn. delade sin tid mellan andaktsöfningar, välgörenhet och den ömmaste vård om sina barn.

7 De voro inalles sju: fem prinsar och två prinsessor,. – Äldst Carl XI:s förstfödda var prinsessan Hedvig Sofia, sedermera hertiginna af Holstein och stammoder för det nu regerande ryska kejsarehuset. U. E. Men fyra af prinsarna dogo i späd ålder, och endast den äldste först blef vid lif. Det var den sedan så ryktbare Carl XII. Hans förnämste häfdatecknare blefvo sedan hans hofpredikant Jöran Nordberg och den frejdade Voltaire. – »Lähteitä Ison Vihan Historian.»

|52|

8 Carl XII föddes på i Sthms slott den 17 Juni 1682 kl. ¾ 7 på morgonen. Tidens tro, som öfverallt aktade på tecken och förebud, anmärkte att sommarnattens osynliga stjernor den stunden den stunden bebådade märkeliga ting alldenstund Cor Leonisspråk: latin – Vulpeculaspråk: latin och glömde ej heller berätta, huru samma f. m. en så häftig storm rasade öfver Sthm att tegel kastades från taken i gatorna. Enligt andra berättelser skall den nyfödde Kr. Tyrann kommit till verlden med händerna fulla af blod. Stormig och blodig blef ock hans regering. i alla händelser.

9 Redan dagen derpå blef den kungl. prinsen döpt, och bland faddrarna uppräknas drottn. Kristina i Rom, så katholik hon var. Sthm och riket vaoro just då i sitt första loyala svärmeri för det enväldiga konungahuset. Det var dessutom medaljernas gyllene tidehvarf. Två sådana blefvo slagna öfver prinsens födelse och äro karakteristiska för tidens loyala tänksätt. Den ena föreställer Gud Fader i skepnad af en naken gubbe, sittande i ett moln med krona på hufvudet, och räcker Svea en liten pilt, som hurtigt klifver ned på det rullande jordklotet. Andra medaljen föreställer samme pilt i ett moln med solen ofvanför och en stjerna nedanför samt omskriften: »en ny stjerna, upptänd ur nordstjernan.» Tilldragelsen firades både på vers och prosa öfverallt i riket, äfven vid Åbo Akademi (?).

10 Den unge prinsen uppfostrades under sin moders ögon på det sorgfälligaste, så att ingen annan, än personer af pröfvad gudsfruktan och dygd, fick tillträde till hans rum. Han lärde samtidigt tala sv.svenska och tyska språken. Bibliska historien var hans första läroämne.original: läroämne, Böner voro hans första utanlexa; och knäböjande bevistade han sin moders andaktsstunder. Den C. XII:s djupa gudsfruktan hela hans lif igenom var ett arf på både möderne och fäderne alltfrån den tid han lärde sig tänka och tala. Det var en gudsfruktan med strängt reglemente, och stadnade också stundom vid blotta bokstafven.

|53|

11 Hushålln. Räkenskaper

12 Vid 4 års ålder fick han redan en lärare: eloqv.eloquentie professorn i Upsala Andreas Norcopensis, adlad Nordenhjelm. Han var en aktad och allvarsam man, som med största omsorg skötte sitt lärarekall och förde ordentlig dagbok öfver sina samtal med prinsen. Instruktion Vid 5 års ålder lärde prins C. att skrifva, och ett af hans första bref var till gudmodren drottn. Kristina, som äfven genast besvarade brefvet. Hansoriginal: Han 6:te födelsedag firades åter med två skådepgar. Hans 8:de likaledes. Vid 6 ½ år togs prinsen från frunt:sfruntimmers vård, fick egna rum, manlig betjening och den snillrike, ärelystne verldsmannen Lindsköld till guvernör – raka motsatsen till den allvarlige N:hjelm. Detta skedde, som mycket annat, mot U. E:s vilja, och m och L:s inflytande hade troligen blifvit mindre godt, om han ej bortryckts af döden 1 ½ år derefter. Lsköld efterträddes af gunstl.gunstlingen Gyldenstolpe, f.född i Åbo och son till den lärde Wexionius, sedermera grefve, landtmarskalk 18689 och kansler för Lunds högskola. Valet var det bästa som kunde träffas. Den unge kronprinsen gjorde allt mera glädjande framsteg. Skarpsinnig, läraktig.original: Läraktig Hans uppfostran lofvade att blifva vida bättre än fadren.s. – Olyckligtvis dog den förträffliga drottn. U.  E., saknad af hög och låg i hela sitt rike, när i Juli 1693, när kronprinsen var 11 år glgammal, och ett år derefter följdes hon i grafven af den redlige Nordenhjelm. Från denna tid blef prinsens uppfostran mera försummad. Rikets utmärktaste lärde: Benzelius, Cronhjelm, Polus, kallades tidtals att gifva honom lektioner. C. XI Men hans håg stod, liksom fadrens, mera åt kropps- och krigsöfningar: fadren tog honom ofta med sig på långa resor, och lärotimmarna blefvo försummade. Han lärde latin, grekiska, tyska och franska, men intet språk grundligt: mot franskan hade han en afgjord motvilja. Hans handstil orthografi i alla dessa språk, äfven svenskan, var icke fullt så befängd som fadrens, men ej heller synnerligen bättre. Theologi – mathematik – historie: Geografi – C. G:s dagbok. Curtius – Cæsar – Nord. Kämpasagor.

|54|

13 Deremot var krigarelynnet likaså medfödt hos honom som hos fadren. Prinsbarnen var i barndomen späd och klen till vexten med ett sin hulligt ansi hy som mjölk och bär. Porträtt: Långlagdt ans.ansikte – stora ögon – lång näsa, ej så framstående – fina, veka läppar – peruk, tillbakaböjda lockar kring tinningen – häng. i nacken – C. XI mindes sin egen klena helsa och huru han lyckats stärka sin kropp med krigiska öfningar. Den unge prinsen var ej mer än 4 år glgammal, när man redan såg honom rida en liten ölänning på excercisplatsen. – Vid 7 år fick han en häst af vanlig storlek och hölls redan godt i sadeln. Vid 12 år såg man honom galoppera förbi alla sina jemnårige, och vid femton år var han en fulländad ryttare. Han begynte nu anföra kgl. lifregem.kungliga lifregementet till häst (?) O[----]oläslig handstil deltog i alla manövrer, chargerande i låtsade kav.kavalleri anfall eller ridande öfver häckar och gärden, alldeles som hans fader i yng och farfader i deras yngre dagar, och om möjligt än oförvägnare. Det var gamle generalerne, som mindes C. X G. trodde sig se hans afbild och ännu mera hans lynne. När det gällde en manöver eller en jagt, gaf sig den unge prinsen ej tid ro hvarken att äta eller sofva. Vid 7 års ålder sköt han sin första räf, vid 12 år sin första björn i hjertat. Han var lika god skytt som ryttare, dock bäst med pistol och från hästryggen, skjutande i fullt språng under ridten. Näst manövrer och jagt kälkåkning. Kappkörningar. Notfiske. Messling – Till trettonde året var han liten till vexten, men de två följ.följande åren skjöt han hastigt i längden, så att han vid femton år var lika lång som fadren och längre än farfadren, hvarefter han ännu som kung fortfor att vexa och hade vid 16 år sin fulla längd af 6 fot 1 t.tum (?). Vid denna tid fortfor han allt ännu att begagna peruk efter fr.franska modet – och L. XIV:s hofdrägtoriginal: hofdrägten, i hkenhvilken han den tiden afbildades – Men vid manövrerna utbyttes den mot den åtsittande blå rocken, som redan hans fader begagnat och som sedan blef så ryktbar. Hans drag voro ännu ej fullt utbildade, men hade redan något manligt och trotsigt öfver hans år – näsan pannan hade|55| blifvit högre, näsan bugtigare, hakan mera framstående. Ett beslutsamt drag öfver läppar de skägglösa läpparna antydde redan den födde herskaren. Hyn ännu fin, blomstrande – förtretade – ville se karlavulen ut – utsatte sig för solen – koppärr.original: koppär C. XII var således vid 15 år en lång, välbildad yngling; dock utan det finare umgängessätt, som då från Ludv. XIV:s hof hade blifvit spridt sig till alla andra hof, utom C. XI:s detta. Den unge kon.konungen hade ett samma blyga vårdslösa sätt som fadren, – det var jägaren och krigaren som fått en god del af sin uppfostran från excercisplatsen och skogen. Ceremoniös höflighet. Nu redan såg man honom helst trifvas ibland soldater, men skyg i frunt:sfruntimmers sällskap

14 RepetitionRepetition 21/10 69. C. XII – Syskon. Födelse. – Gumsvårtyttor. Ulrika Eleon. Gudsfruktan. Lärare. Kunskaper.

15 Det har ett eget intresse att följa utvecklingen af denne märkvärdige hjeltes karakter och själsegenskaper. Anlagen synes ha varit en blandning af fadrens och farfadrens: af modren intet märkbart spår; han hade af henne fått det yttre, ty likheten är omisskännelig, – men det inre var fädernearf. – Nordenhjelms dagbok. – Det första framstående draget var mod. Han var ännu ej sex år gammal, när läraren engång frågade honom: huru en bra karl bör vara. Prinsen svarade: »Han skall vara mild, men ha hjerta i bröstet – mot fienderna barsk som ett lejon, mot hemmavarande from som ett lamm.» – »Vore det ej bäst att ej våga sig i fara?» – »Nej, då skulle man kallas en hare» – »Är det ej bättre att kallas en hare och lefva, än heta lejon och vara död?» – »Nej, det skulle vara en skam att lefva så. Då vill jag hellre ligga döder med äran.» – – 2) ärelystnad – likna Alexander – fick ej lefva länge – länge nog, när man eröfrat ett helt konungarike. 3) Kraft – 4) Gudsfruktan – Den andra tredje original: e fjerdesvårtyttte egenskapen: 5) ordhållighet – sköterskan: pinnstol – drottn. – ville ej gå. – 366) envishet – blått var svart – hofmålaren Behn liknade en markatta. – 677 granntyckthet – Käringsjälen – E. M.Eders Majestät ser ut som en friare –

|56|

16 Ur dessa grundegenskaper: mod, kraft, ärelystnad,original: ärelystnad gudsfruktan, ordhållighet, envishet, granntyckthet utvecklade sig efterhand denna sällsama karakter på det sätt att hvarje egenskap, god l.eller ond, efterhand tog jättelika dimensioner och slog öfver målet. Det fanns i hans ungdom en allt mildrande försonande makt, som kunnat hafva ett oberäkneligt inflytande, om den längre fått verka, och det var den milda drottn. U. El. Riket forlorad Hennes tidiga bortgång var en större förlust, än man då kunde ana: ty hennes C. XII älskade ömt sin moder. Men hans själ var ännu för ung – för mottaglig för intryck – Hans fader gick hädan innan sonen ännu fyllt sitt 15:de år – Äfven detta var en skickelse – ty – Nu stod den unge prinsen allena, om med sin enväldiga makt, allena i ett tidehvarf och vid ett hof som redan vant sig att buga för makten. Frestelsen var för stark för de 15 åren; hvem vågar undraoriginal: uondra om han mognade det goda och det ondaoriginal: unda mognade under sådana förh.förhållanden lika brådt?

17 RepetitionRepet. Följderna af h. C. XI:s död. Hans familj. C. XII:s barndom – första ungdom – Student: Svebilius: C. XI: »Alltså gjorde kon. Hiskia i hela Juda och gjorde det rätt, sannt och godt varför Herranom sin Gud, och i all handel han tog sig före med Guds hus tjenst efter lagen och buden till att söka sin Gud: det gjorde han af allt hjerta: derföre gick han det och väl igenom.»