Sjuttonde Föreläsningen. 2/11 65

|112|

Sjuttonde Föreläsningen. 2/11 65.

1 Warschau. K. lät besätta alla vigtiga punkter och afväpnade invånarne, men behandlade staden med klok mildhet. Hans språk var farfadrens. Han hade kommit för att skydda Pol:s frihet mot kon. Aug:s envåldsplaner. – Kardinal-primas skyndade till W., nyfiken att på nära håll se den fruktade hjelten, och fann k. C. i ett otapetseradt rum i förstaden Praga, klädd i blå rock med förgyllda messingsknappar, höga ridstöflar och stora elghudshandskar. – I denna drägt gick kon.konungen kardinalen några steg till möte; – de hade ¼ timmas samtal och slutet var, att k. C. yttrade högt: »jag skall ej gifva Polackarne fred, innan de valt en annan konung.» – Detta ord satte hela Polen i rörelse. Nationalstoltheten kände sig djupt sårad af denna skymf: en främling kom för att påtvinga Polen en konung!svårläst p.g.a. att bläcket är svagt och avmattat, på väg att ta slut Pol.Polackerne och deras kung. Kon. Aug. förstod nu att det gällde hans krona. Han inkallade sina sachsare – 19000 – PgarPenningar Polskt uppbåd 12000 Krakau – och beredde sig att våga ett nytt fältslag. Pol.Polackerne svuro att för honom våga lif och blod.

2 Vid byn underrätt. härom – tillkallade k. C. förstärkningar från Pommern och Lithauen, men gaf sig ej tid att invänta deras ankomst, utan bröt upp från W., gick söderut och upphann sin motståndare vid byn Clissov ungef. på halfva vägen mellan W. och Krakau. – D. 9 Juli original: 17091709. Här hade k. Aug., 24000 m.man stark, intagit en fördelaktig ställning på höjder, omgifna af kärr – till höger 8000 Polackarne under Lubomirski på en särskild höjd – i midten 16 sax. artilleriet på en annan höjd – sedan 16000 Saxarnee under Steinau och Schulenburg. framför fronten en å – Sv.Svenska hären 12,000 – Högra flygeln af Rehnsköld – den venstra af hert. af Holst. – centern af Stenbock och Liewen – Inga Ff.Finnar – Artilleri Hert. af Holstein mot Polackarne – en kanonkula i veka lifvet – anf.anfallet fortsatt – Pol.Polackerne fly. – »Är han död?» – »Ja.» – Tårar – stum. –|113| Kon.Konungen kunde ej komma öfver moraset – drog sig med centern och högra flyg. åt venster – Saxarne gjorde detsamma trångt – Och nu stormade Svv.Svenskarne – De mötte ett tappert motstånd. Kon. Aug. stred denna gång som man strider för en krona och han anförde en modig, välrustad här. Men sedan hans högra flygel hade blifvit blottad genom Polackarnes flykt. – Då gjorde kon. Aug. han kl. 2 e. m. en sidorörelse, för att taga Svv.Svenskarne i sidan – och denna manöver hade sannolikt gifvit slaget en f för Svv.Svenskarne förderflig utgång, derest icke sv.svenska rytteriet lyckats att med den mest lysande bravur slå den öfverlägsna fienden tillbaka. Efter 4 timmars strid – var hela saxiska hären i upplösning och flykt. –

3 RepetitionRepetition 15/11 69. Würgen – Aurora K. K. mot Oginsky. – Hummerhm i Kovno. – Warschau 14/11 1702. – Radjeovski. – Klissov.

4 Saxarne förlorade omkr. 2000 döde och sårade, 1700 fångar, 48 kanoner samt hela deras läger med krigskassa och tross. Svv.Svenskarne förl. 1,100 m.man – Kon. Aug. flydde till Krakau; och k. C. följde efter. D. 31 Juli stod han utanför det illa bevakade Krakau – och kommendanten vägrade. Det var då k. C. med exempellös djerfhet befallte att öppna porten – och trängde sig med några få af sitt följe in genom den halföppna porten – sålunda intagandstormande och intagande fästningar med blotta makten af sitt fruktade namn. Med dryga krigsgärder fick Krakau betala sin motspänstighet, och icke ens de polska kungagrafvarne förblefvo fredade för Sv:sSvenskarnes roflystnad, och vidaoriginal: vid omkring blef nejden ödelagd af sv.svenska ströfpartier. Det var åter C. X:s system, att under sken af ömhet för Pol:s eget väl förstöra deras land så i grund, att det icke vidare skulle blifva för Sv. farligt. – Det var vid denna tid k. C. bröt af sig gjorde ett svårt fall med sin häst, som snafvade öfver ett tältsnöre, och K.Kungen bröt af höftbenet. Ett rykte utspriddes att han var död och Europa sörjde redan den unge hjelten, som fallit på sina lagrar. Måhända hade mycket varit annorlunda, om k. C. hade fallit då, i den första, ännu rena glansen af sina segrar och sitt hjeltemod, innan hans rike följde honom till grafven; men hans tid var icke kommen ännu.

|114|

5 Kon. Aug. begagnade sig af ryktet, för att åter sätta Polen i rörelse – utströdde guld med fulla händer sitt outtömliga guld och lyckades att samla en rikdag i Lublin. Resultatet blef att Pol.Polackerne svuro kon. Aug. ny trohetsed, lofvade ställa 50,000 man till Sv:s utdrifvande och gåfvo dessa 6 veckors tid att utrymma landet.

6 K. C. tillfrisknade,original: tillfrisknade bestormades af sina rådgifvare, men förgäfves. Hela detta krig fortsattes under ständiga fredsanbud – K. C. gick icke ovarnad, men blindt sin engång började väg –tillagt av utgivaren »Om jag än 50 år.» – och tog detta år vinterqvarter i nejden af Sandomir i S.W. Polen, der San inflyter i Weichseln och der hans farfader för 50 år sedan upplefde så halsbrytande äfventyr. Motriksdag i Warschau. – »Om jag än skulle stadna 50 år i Polen.» – I Mars 1703 bröt kon. upp från Sandomir, gick åter till Warschau och derifrån vidare under fabelaktiga marscher natt och dag åt nordost, tilldess han uppnadde d. 21 April öfverrask.svårläst p.g.a. inbindning/konservering den nya Sax. armé som höll på att formeras i Pultusk, jagade den på flykten, inträngde i fästn.fästningen på samma gång som flyktingarne och nedhögg l.eller tillfångatog dem nästan till sista man. – Sv. 12 man. – Kon. Aug. flydde till Thorn – K. C. följde efter med sådan hast, att han ej kunde medföra några kanoner. – Under väntan på sitt artilleri slog han läger utanför fästn.fästningen – och här var det som han, ständigt bodde i ett tält, på hkethvilket fienden sköt till måls – det var der gen. Lieven blef dödad vid hans sida, just när kon.konungen bytt plats med honom – och e. a. det var äfven här som en annan kanonkula borttog en fascin, som kon.konungen höll i handen, utan att skada honom, – och ännu e. a. g.en annan gång blef han alldeles öfverhöljd af jord, i det en kula slog tätt framför honom ned i löpgrafven.

7 Fatalism. Och så var det: hans lif var ett ständigt trots. Kulorna undveko honom – svärden slöades mot hans blå rock – eld och vatten fruktade att vidröra honom – Och Folk och soldater trodde som han. Alla voro öfvertygade, att denne unge hjelte stod under ett högre beskydd, – att framför honom gick osynlig en engel med flammande svärd, som afvärjde från honom alla faror och slog hans fiender med förfäran. – En stor sanning – en stor makt –

|115|

8 Ändtligen i Oktob. nödgades Thorn gifva sig på nåd och onåd. Ettoriginal: En str talrikt artilleri och stora förråder blefvo segrarens byte. Besättn., ofv 5000 man, fördes som krigsfångar till Sv. Den tappre kommendanten Reubel behandlades ärofullt och fick en gåfva af 2000 rdrriksdaler; – men Thorn måste betala 40,000 rdrriksdaler i brandskatt; och det rika Danzig, som vägrat släppa det på fartyg hämtade sv.svenska artilleriet förbi dess murar, pliktade för denna djerfhet med 100,000 rdrriksdaler, och Posen intogs; den lilla fästn.fästningen Elbing, der Sv.Svenskarne togo 200 kanoner och stora krigsförråder, måste ännu dertill betala 260,000 rdrriksdaler.

Vinterqvarter:

V.Vintern	mot 1701:	Estland.
	〃 1702:	Kurland.
	〃 1703:	S.Södra Polen.
	〃 1704:	Preussen.
	〃 1705:	Ravitz, Pomm.
	〃 1706:	Lithauen.

9 Vintern tillbragtes i rika qvarter uti polska pPreussen; men allt vildare härjades det olyckliga Polen. Polackarne sjelfve, delade i tvenne partier, forfoljde brände och plundrade sina motståndares egendomar. Sv. föregingo dem med Än mindre förskoning visade Svv.Svenskarne, Det var åter C. X:s system, att under sken af ömhet för Pol:sPolackernes eget väl förstöra deras land så i grund, att det icke vidare skulle blifva för Sv. farligt. C. X:s system. och allraminst kon.konungen sjelf. K. Carls hjerta begynte att hårdna. När man läser hans bref ordres från denna tid till Rehnsköld l.eller till Stenbock, att härja, bränna, brandskatta allt hvad de förmå – att utpressa sista skärfven af det olyckliga folket och att låta hänga på halfva bevis, alla som i ringaste mån gjort sig misstänkte för mindre fientliga tänkesätt eller »otrohet» mot honom, den främmande inkräktarne, – då allt detta under det att kon.konungen sjelf i förbigående omtalar såsom ett slags tidsfördrif huru han uppbrännt en stad och låtit hänga dess borgare, – då blyges man för k. Carl – då frånsidan af en krigares eröfrares hjelterykte, och då har man svårt att tro den fromme Nordberg, som försäkrar oss, att Polackarne endast blefvo tillbörligen str tvungne att inse deras eget bästa – Men äfven om man icke den som från politikens höjder ickeoriginal: ick räknar så noga med folkens lidanden, måste med|116| med blygsel erkänna, att detta utrotningskrig icke ens blott var politiskt oklokt, ty derigenom beröfvades Polen sederme för mansåldrar all motståndskraft och öfverlemnades som en halfdöd krympling åt sina grannars intriger, utan det var icke ens politiskt nödvändigt, ty just vid denna tid kommo fredsförslag af den art, att Sv. i sj. v.sjelfva verket ej kunde önska sig fördelaktigare. Kon. Aug. förnedrade sig så djupt för den toma äran att vara en skuggkonung i Polen, att han erbjöd sig afstå sitt ärftliga kurfurstendöme Saxen åt sin äldste son, förklara Rd krig, afstå Kurland och betala 6 mill.millioner rdrriksdaler i krigskostnader. Och när k. Carl härtill svarade att ingen kunde tro på en menedares löften, erbjödo sig Österrike, Holland och England att garantera uppfyllandet utaf fredsvilkoren. Men ingenting förmådde böja k. Carls orubbliga beslut, att afsätta sin motståndare; – och på det att detta skulle hafva sken af lagliga former, s.svårtyttkalladessammankallades i Jan. år 1704 under skydd af sv.svenska vapen en konfederation i Warschau. Förklarg. – Denna konfederation förklarade thronen ledig, under det att en annan, skalladsammankallad af kon. Aug. i Sandomir förklarade ånyo att Polen skulle offra lif och blod för dess laglige konung.

10 Piper: C. sjelf: »Jag vill hellre bortskänka en krona, än vinna den åt mig sjelf.» Joh. Sobieskys 3 söner. Till kon.konungen i Polen hade k. C. först utsett den äldste af bröderne Sobiesky Jacob, men när han af kon.konungen blef uppsnappad och inspärrad, föll valet på medlerste brodren Alexander. Denne var likväl nog ridderlig att vägra mottaga en krona på detta sätt erbjuden krona, och nu föll kon:skonungens val på, Stanislaus Leczinsky, en polsk ädling, utmärkt hvarken genom hög börd, stora rikedomar eller stora personl. egenskaper, men ansedd för att vara den ärligaste, hederligaste man i Polen. Radj: »för ung.» »Konkonsekvensändrat/normaliserat ungef. så g.gammal som jag.»|117| Att denne unge man tillika visat tapperhet i fält, var ytterst måttlig i sitt lefnadssätt, härdad i alla mödor – detta var i C. XII:s ögon förtjenster nog. – »Han skall ständigt blifva min vän», yttrade k. C. efter deras första samtal = Han skall blifva konung af Polen. Och denne man var nog svag att emottaga en krona, som aldrig beredde honom annat än sorger, eller ock nog hyste han verkligen den öfvertygelsen att hans olyckl. fädernesland endast på detta sätt kunde räddas ifrån fullkomlig undergång,. och enda

11 – D. 2 Juli 1704 blef St. Lecz. också, enligt kon. sin mäktige beskyddares vilja, vald till konung af Polen på slätten utanför Warschau. Utom biskopen af Posen, var ingen enda betydande sv. polsk man dervid närvarande, och de väljande bestodo af omkr. 100 personer af den polska småadeln, som alltid var van att sälja sina röster åt den mestbjudande: invi fältet bevakades af sv.svenska trupper under Arv. Horns anförande – det var således en finne som denna gång tillsatte en konung af Polen – och k. C. sjelf befann sig, nära W. enligt någras berättelse förklädd ibland folkhopen. – Kl. 8–9 på aft.aftonen, när det redan var mörkt, utropades den nye konungens val, mössorna kastades i luften och sv.svenska trupperna afskjöto glädjesalfvor. Följande dag blefvo kardinal primas jemte andra polska magnater, som under valet hållit sig undan i W., tvungne att svära den nye konungen trohetsed.

12 Så djupt kände Pol.Polackerne skymfen af detta nesliga konungaval, att mången af kon. Aug:s personliga fiender nu gingo under hans fanor, och hans härar i södra Polen tillvexte dagligen och räknade åter 23,000 man; och långtifrån att göra slut på kriget, hade således det nya kungavalet endast gjort det än mera vidtutseende. – Det var i Galizien kon. Aug. uppsatt sin nya här, och med sin vanliga snabbhet beslöt kon. C. att der uppsöka och krossa sin fiende. I Juli uppbröt kon.konungen från Warschau och marscherade utan rastsvårtytt söderut långs Sanfloden, jagade Sax. framför sig och kom till Galiziens hufvudstad Lemberg. först till Jaroslav. (C. X:s sydl. punkt)|118| Lemberg föll d. 27 Aug. 1704, som alla andra fästen, för ett af dessa öfverraskande oemotståndliga angrepp, der kon.konungen alltid sjelf var främst uti faran och der fienden flydde som jagade hjortar för hans blotta namn.

13 Men just samma dagar, medan kon.konungen här förunnade sina uttröttade krigare två veckors rast, gjorde kon. Aug. ett mästerdrag, ryckte i ilmarscher mot Warschau och hade så när lyckats öfverraska sin medtäflare, kon. St., som i största hast nödgades fly från sin hufvudstad och det med sådan brådska att ett af hans barn var nära att qvarglömmas i ett stall – Maria Lecz. –. Arvid Horn, som med 400 Sv.Svenskar, försvarade kungaborgen, nödgades efter tappert motstånd gifva sig fången. Stanislai anhängares hus plundrades, och biskop. af Posen bortförd i fångenskap till Saxen, der han dog. – Denna kon. Aug:s seger var af kort varaktighet, som ettn stormvind kom k. C. tillbaka att hämna sin skyddsling – och vid första nyheten om hans annalkande skindrades hela sax. armén som agnar för vinden. – Endast den utm. saxiske fältherren Schulenburg nödglyckades att med ett mästerligt återtåg rädda en spillra af hären inom kurfurstendömets gränser. K. C. på 10 dagar 40 sv.svenska mil utan en enda rastdag. – Under detta tåg – fäktades mot Ryssar, andra än 1700.

14 – Vinterqvarter i Ravitz nära Pomm. gränsen.

15 – Fred mellan Polen och Sv. 218 Nov. 1705: Barfota = Allians – fördelar för Rigas handel – Sapiehernas återställande – annars ingen fördel – Ovanlig fred Våren 1705. Ströftåg. – Patkul mot Warschau – slagen af Nieroth d. 21 Juli – D. 24 Sept. k. Stanislaus kroat. Charlotta Opalinska – 28–32,000 – Nylands kavalleri K. Carl incognito

16 RepetitionRepetition: 16/11 69. Clissov 9 Juli 1702. Krakau. Benbrott. Pultusk 21 Apr. 1703. Thorn Maj–Okt. 1703. Fatalism. Konfederationer 2 Juli 1704, Stanislaus. – Lemberg 27 Aug. 1704. – Aug. i Warschau. – K. Carls jagt – efter Schulenburgsvårläst p.g.a. radslut