Tjugusjunde Föreläsningen. 14/11 64

|198|

Tjugusjunde Föreläsningen. 14/11 64.

1 1630: 17 Juni g. st.gamla stilen från Elfsnabben: Christina. – Midsommardagen syntes sv.svenska flottan utanför Rügen – mot Stralsund – Leslie intagit Rügen – S. O. om Rügen, Svinemunde bugt. Norra udden af Üsedom 26 Juni – vid byn Peenemynde. Långa sandrefveln, uppkastad af hafvet såsom en damm mot det instängda hafsvik (Kl., gr. Haff) hvari Odern uttömmer sin vattenmassa. – Der blåste en sakta Nordan, som af Svv.Svenskarne ända sedan hedendomen ansetts för ett gynnsamt förebud (G. Wasa) Åskmoln – började gå, när flottan ankrade.

2 G. A. sjelf en af de första i land – föll på knä och prisade Gud, som råder öfver elementerna, för den lyckliga öfverfarten. »Du vet, min Gud, sade han, att jag företagit detta tåg, icke till min, utan till din ära och din förtryckta kyrkas hjelp. Gif ock framdeles lycka att utföra detta heliga verk till den stund och det mål, som af dig bestämdt är!» – »Flitigt bedit, är hälften fäktadt.» – Sjelf fattade han en spade och gjorde början att uppkasta skansar till lägrets befästande. På qvällen och under natten skedde landstigningen, utan hinder af fienden. Spridda hopar af kroater, som hade bevakat kusten, drogo sig tillbaka utan motstånd, och skenet af brinnande byar, som de antände under sitt återtåg, färgade i nattens mörker den aflägsna horizonten.

3 En så lyckad början var oväntad för Svv.Svenskarne sjelfva. – Torqvato Conti 40000 man. – Men utom det att han måste fördela sin styrka öfver en vidsträckt kust, voro politiska motiver med i spelet. Ställningen i Tld var ssvårläst p.g.a. strykningå mycket invecklad:

politik X religion.

1) Kejsarens parti: Österrike, Polen, Spanien: oinskränkt makt.

2) Kath.Katholska ligan: slå under sig protest.protestantiska länder och bekämpa kejsaren. Restitutions ediktet – – Richelieu. Gemensam fara s:höllsammanhöll med Kejs. – ömsesidig fientl.

3) Neutrala protest.protestantiska partiet: rädda – fiska i gruml. vatten: Sachsen, Brandenbg, Braunschweig, Pommern, Hessen Darmstadt: understöddes af Dmk och Holland.

4) Undertryckta protest.protestantiska partiet: Churpfaltz, Wurtembg, HessenCassel, Baden Durlach, Mklbg m. fl. Sv. tillgifna. – Härpå grundade G. A. mot 170,000 m.man 1629: – Wstein 130,000 m.man

5 ochkKejsaren låg i så skarp delo äfven med sina kath.katholska bundsförvandter, Ligan och Bajern, att han icke ogerna såg Svv:sSvenskarnes inryckande, i hopp att derigenom bereda Bajern förlägenhet. G. A. var|199| i kejsar F:ds ögon endast ettn redskap mortelstöt att tukta krossa de motspänstige tyske furstarne; Hans son romersk konung. Derföre afskedade 41,000 man af Wllensteins trupper. man skämtade i Wien öfver den sv.svenska kon:s anspråk på titeln af Majestät och var öfvertygad att detta »Snömajestät» skulle smälta för Söderns sol. Lika obekymrad var visade sig Ligan och Tilly, som vid denna tid låg vid Magdeburg och ansåg Conti stark nog att jaga de förmätne främlingarne tillbaka i hafvet. Conti sjelf delade denna tillförsigt, och låg overksam vid Stettin, der hans frossande officerareoriginal: officerade gycklade öfver sina nya fiender, som brukade stoppa sina strumpor sjelfva. En enda omständighet väckte fruktan och spriddes snart öfver hela Tyskland med de vidunderligaste tillsatser,. Det var ryktet om Ff:sFinnarnes närvaro i sv.svenska hären, icke för deras tapperhet, utan för deras trollkonster. Traditionen om Ff:sFinnarnes trolldom går tillbaka ända till de äldsta tiderna af den Xnakristna tideräkningning i nära samband med den mythiska föreställningen om norden såsom hemvist för det underbara och fasansfulla. Hansestädernas nära beröring med Fd under medeltiden och Svv:sSvenskarnes egen vidskepliga tro hade underhållit dessa sägner i Tyskland,. och sSednast hade man under G. A:s krig sett Ff.Finnarne uppträda i Preussen med en oförvägenhet, som tillskrefs hemligt förbund med den onde, och så intogos äfven de modigaste krigare, som gycklade öfver nordboernes vapen, af en hemlig förfäran öfver deras trollkonster. Hunnerne. Detta rykte, alltmera förstoradt genom framgången, följde Ff.Finnarne sedan under hela 30 åra kriget och injagade hos tyskarne en panisk förskräckelse, som mer än engång dref hela leder på flykten och underlättade segern. – Framdeles.

|200|

6 Två dagar lät G. A. sin här rasta på Usedom och drog till sig förstärkningar från Stralsund, förnämligast de dit i Maj afsände Ff.Finnarne under G. Horn. Snart hade han utan motstånd utbredt sina vapen öfver öarna Usedom och Wollin, och nu gällde det fasta landet. – Conti, som bevakade hans rörelser, trodde anfallet gälla det befästade staden Anklam Wolgast vid stranden af det smala sund, som skiljer ön Usedom från tyska fastlandet, och koncentrerade der sin styrka i ett befästadt läger, som hindrade Svv:sSvenskarnes framträngande mot söder. Men G. A. hade andra planer. Han ville framförallt förskaffa sig en en ny fast stödpunkt vid kusten, der han kunde draga till sig förråder och förstärkningar och dit han, i händelse af ett nederlag, alltid hade had reträtten öppen. Dertill hade han utsett Pommerns dåvar. hufvudstad Stettin, belägen vid Odern 3 mil från dess mynning i Grosse Haff, där residerade den gamle, barnlose fromme hert. Bogislaus af Pommern med sitt lilla hof, i nöd och bekymmer för de kejserl., hkahvilka öfversvämmat hel och utplundrat hela hans land utom detta enda Stettin och hkahvilka han derföre ej vågade stöta. Med ängslan förnam han Svv:sSvenskarnes ankomst, och och hade redan i Sthm låtit bedja kon. att icke sätta honom i mellanhand. Nu såg han en vacker dag – det var d. 10 Juli – sv.svenska hären med gynnande vind segla på flata båtar öfver Grosse Haff – och snart derpå stå i slagordning tätt utanför Stettin. Hvarken böner eller föreställningar hjelpte. »Kejsarens omotståndliga makt – Guds är större.»konsekvensändrat/normaliserat »Tror ers durchlauchtspråk: tyska att detta sköna lifgarde skall försvara Stettin mot mina dalkarlar?»konsekvensändrat/normaliserat »Kejsarens Förfärad måste den gamle hert. öppna Stettins portar och der mottaga sv.svensk garnison,original: garnison 50,000 rdr,original: rdr samt med sv.svenska konungen ingå ett försvarsförbund, hvarigenom hela hertigdömet t. v.tills vidare öfverlemnades i Sv:sSvenskarnes händer som underpant för en ömsesidig vänskap:svårtytt ursäktade sig. Conti vid Gartz.

7 G. A. svåger Kurfursten af Brandenbg var arftagare till P.|201| Han hörde liksom hert. Bogislaus, till de rädda, som med allgevalt ville förblifva neutrala, och hade, liksom han, skäl dertill, ty en del af hans land var i de kejs:skejserliges händer. Han skickade strax ett sändebud till Stettin med den naiva begäran till G. A. att vända om. Och ville kon. ej vända om, borde han afsluta ett stillestånd, hvarunder kurf.kurfursten ville bemedla fred med kejsaren. Så litet kände man G. A. ännu. Kon:s svar är betecknande för hans fasta beslut att bryta allt motstånd af falska vänner. Han hade väntat, svarade han, att kurfursten snarare skulle förenat sina trupper med hans, för att befria Tyskland. »Icke trodde jag att H.Hans Kärlighet skulle hysa en sådan förskräckelse för krig och vara så lumpen och ej begagna detta tillfälle till att afskudda sig kejsarens ok. Vill H.Hans Kärl. spela rolen af ett lamm, skall vargen uppsluka honom. Jag kan ej gå tillbaka, jacta est alea, transivimus Rubiconem.språk: latin Jag vill ej veta af någon neutralitet. H.Hans Kärl. måste vara vän l.eller fiende. Om jag kommer till hans gräns, måste han förklara sig kallt eller varmt. Här strida Gud och djefvulen. Vill H.Hans Kärl. hålla med Gud, så träd på min sida, men vill han hellre hålla med djefvulen, så måste han i sanning med mig kämpa. Tertium non dabiturspråk: latin, det är visst. Gifve Gud att bland de t.tyska furstarne funnes en Mauritius.» (Moritz af Sachsen, Passau 1552 – D:oDito af Oranien). Den tredje af de försigte var Kurf. Joh. Georg af Sachsen: Konvent i Regensbg: ville medla fred. 2 stolar.

8 Två månader dröjde G. A. i det numera starkt befästade Stettin för att draga till sig förstärkningar,original: förstärkningar G. Horn,original: G. Horn och undertiden utbredde sig hans vapen segrande öfver Hinter Pommern. Men vid samma tid var ett skändligt förräderi nära att förkorta hans hjeltebana, derest han ej räddats af Ff:s trohet. Städerna Damm och Stargard öppnade frivilligt sina portar. Den stränga krigstukt som utmärkte sv.svenska hären, gjorde att de olycklige invånarne i detta af Contis trupper grufligt misshandlade land öfverallt mottogo Svv.Svenskarne som räddare och befriare.

9 RepetitionRepetition 6/11 68. Rustningar. Krigshären. Reform i krigskonst Afresa. Ankomst 26/6 30. Partierna. Conti. Ff:sFinnarnes trollkonst.

|202|

10 God början. Oaktadt den likgiltighet kejsar F. – många bland katholikerne – ishti synnerhet jesuiterne. Redan vid denna tid spunno de många försåt, i afs.afsigt att redan i dess början göra ett hastigt slut på kon:s hjeltebana. Henrik IV. Chemnitz: goda mskormenniskor i Regensburg varnade kon. för försåt. En munk, f. d. skräddare, från Amberg Chemnitz omtalar: en munk, infann sig i lägret vid Stettin förklädd till evang. prest, i ändamål att bringa kon. om lifvet. – Dunkelt. En bok. En stilett. – Varnad. – Farligare blefvo förrädarne bland de många f. d. kejs.kejserlige officerare, som vid denna tid ingingo i sv.svensk tjenst. Bland dem en italienare, ryttm. Johan Baptista: flera gånger i beråd att mörda honom, men, säger Chemnitz, »hjertat blef honom dervid för tungt». Handen stegsvårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarande. – I nära förbindelse med Baptista stod en annan öfverlöpare, Quinti del Ponte. Förtroende. Denne hade sina röfvat stora skatter under plundringarne i Pommern och förvarat dem i Demmin, en liten befästad stad i Vor Pommern nära gränsen till Meklenbg. I början på Aug. beslöt G. A. ett infall i detta land, och för att ha vägen fri, skulle Demmin intagas. D. Ponte. Icke långt derifrån låg Conti med hela sin styrka i det befästade lägret vid Gartz. En morgon red kon. ut att rekogn. det fientl. lägret, och gaf bef escorterad endast af 70 f.finska ryttare. Detta fick Del Ponte veta, och rymde genast med denna underrättelse öfver till Contis läger och fick der 1,500 Kuirassierer, neapolitanare, med hkahvilka han gömde sig på båda sidonr om en hålväg, med befallning till Neapolit. att icke aflossa något skott, för att taga ej väcka de öfriga sv.svenska truppernas uppmärksamhet och, om möjligt, taga kon. lefvande. Men Del Ponte visste icke att kon., varnad af Axel Lilje (?), just när han red ut, gaf befallning åt ytterligare 200 ryttare och ett kompani fotfolk att följa sig på afstånd.|203| Knappt hade G. A. med sin f.finska eskort utan aning om kommit in i hålvägen, innan Neapolit. från alla sidor störtade fram och afskuro honom återtåget. Ff.Finnarne slöto sig tätt kring kon., och en förtviflad strid begynte.original: begynte, och dDen stora olikheten i antal jemnades något derigenom att passet var så trångt, så att endast en mindre del af fiendens styrka kunde deltaga i striden. Ff.Finnarne gjorde äfven bruk af sina skjutgevär, under det att fienden endast nyttjade pikar och huggvapen. Så drog striden ut på tiden, rundtomkring stupade Neapolit. för Ff:sFinnarnes hugg, och retades slutligen. retades kom äfven dDet sydl.sydländska blodet kom i svallning, så att äfven fienden började bruka sina skjutgevär. Emedan Neapolit., klättrande på höjden, hade säkert sigte, begynte nu äfven man efter man af den tappra f.finska eskorten stupa kring konungen, till dess att han sjelf, oskadd som genom ett underverk, stod qvar med några få af sina sista försvarare. Hans häst blef skjuten; i detsamma blef han gripen af en fientlig ryttare, och så stark var trängseln, att ingen af hans folk kunde komma honom till hjelp. – Åt Del Ponte. – Då kom det sv.svenska rytteriet i sporrsträck, varnadt af skjutningen. – Striden Striden förnyades. Kon. fri.original: fri Ännu var öfvermakten på fiendens sida – men Neapolit. hade råkat i oordning och kastade slutligen om till flykt – 400 döde – 200 fångar – – »Huru mången bragd skulle icke dessa hjeltar hafva utfört, derest icke min oförsigtighet hade ledt dem till en förtidig död.»

11 Ponte – Baptista – Spejare aftecknade lägret – Ryttmästaren hängd.

12 RepetitionRepetit. Krigföring. Manifest. Usedom. 4 partier. Stettin. Vända om. Conti vid Gratz. Pommern. Försåt. Demmin.