Fyrtiofemte Föreläsningen. 8/5 65

|299|

Fyrtiosjettefemte Föreläsningen. 8/5 65.

1 RepetitionRepetition. Kl. Fleming Joh. Gna: Kurckarne. Enväldet: 1680: 7–10 Dec. Kgl. råd, ständer. 1682: 22 Nov. De fem. Ständ:s förklaringar Allm. lag – Grundlag. Beskattningen. Enväldets orsaker. Följder. Fryxell.

2 – Räfsten mot förmyndare – Kommissioner 1675–svårtytt82. 1700.. – Åtal, ersättningsanspråk mot 58 riksråd l.eller deras sterbhus. – 945 000konsekvensändrat/normaliserat fordrade 14 millioner rdrriksdaler – försnillade – kronans hela vinst 5 millioner daler

3 Reduktionen. Nödvändighet. – Ärftliga: under G. Wasa furstendömena – under Erik XIV grefve och friherreskaperna – under C. IX kunde, genom NorrkpgNorrköping beslut 1604, äfven den lägre adeln erhålla ärftliga förläningar. – Ärftlig feodalrätt. – G. A. bortskänkte 7,800 hemman – under Kristinas förmyndare 24,4850 hemman endast i Sv. och Fd. – Under Kristina sjelf 20,000 hemman endast i Sv. och Fd., och alla dessa infördes i jordaböckerne som frälse. – Inalles under dessa 3 regeringar 38,750 hnhemman, med en årlig ränta af 1,0svårtytt59,911 rdrriksdaler = närmare 1 million 900,000 rub.rubel s:rsilfver. = 36 mill.millioner mark.original: mark Af 65,000 hela hemman i Sv. och Finld 1654 innehade adeln 40 à 50,000 – Fjerdepartsräfsten. Förteckning i Fd:

4 9 Grefskap: Raseborg, förlän.förlänades år 1569 åt Ax. Lejonhufvud, innefattade soknarna Karis, Ingå, Sjundeå, Lojo, Pojo och Karislojo med 722 hnhemman = 5,370 drdaler

5 Wasaborg, förl.förlänadt 1646 åt Gustaf Gustafson, innefattade snesocknarne Nykyrka, Letala och Wirmo med 878 hnhemman = 16,696.

6 Björneborg, förl.förlänadt 1651 åt G. Horn, innef.innefattade snesocknarne Ulfsby, Kumo och Hvittis: 362 hnhemman, 8,503 drdaler.

7 Korsholm, 1651 åt Gabr. Ox., snesocknarne Mustasaari, Storkyro, Lillkyro, 413 hnhemman, 7,539 drdaler.

8 Karleborg, åt Klas Tott 1652, innef.innefattade snesocknarne NyCarleby, Wörå, Lappo och Ilmola: 285 hnhemman, 5,262.

9 Salmis, åt C. G. Wrangel 1651, snesocknarne Salmis och Suistamo, (arviorub.) 2,653, = 6,738 drdaler.

10 Sordavala, åt G. Banér 1651, sne Sordavala sn, 2,759 arv. r.arviorubel = 5,963.

11 Nyborg, åt A. Wittenbg 1652, snesocknarne Parikkala och Uguniemi, (2,661 arv. r.arviorubel) = 6,372 drdaler.

|300|

12 Kronoborg, åt Th. Ox. 1651, Kurkijoki, 2,380 arv. r.arviorubel, = 6,377 drdaler.

13 24 friherreskaper: Åminne, Hornarnes gamla ensk. frälsegods, upphöjdes 1651 till friherreskap och omfattade Haliko socken.

14 Kimito (Kimito sn) förlänades 1614 som friherreskap åt Oxenstjernorna. 298 mantal, – 7,558 drdaler.

15 Korpo (sn) 1649 åt N. Bjelke, 139 mt.mantal, 2,369 drdaler.

16 Loimijoki (Loimij., Eura och Kjulo) 1651 åt Arv. Wittenbg, 170 mt.mantal, 4,800 drdaler.

17 Kumo (sn) 1652 åt Arv. Forbus, 13 mt.mantal, 300 drdaler.

18 Lempälä (Lemp., Wesilaks, Tyrvis) 1651 åt Jöns Kurk, 115 hnhemman, 1,680 drdaler.

19 Elimä (sn) 1653 åt Wredarne, 301 hnhemman, 2755 drdaler.

20 Björkö (B. och Wiborgs sn.) 1651 åt H. Wachtmeister, 141 hnhemman, 1,520 drdaler.

21 Nerpes (sn) 1652 åt N. Liljehöök, 133 hnhemman, 2,350 drdaler.

22 Laihela (L. och Malaks) 1651 åt G. Bonde, 190 hnhemman, 3,483 drdaler.

23 Wöråborg (sn) 1651 åt Paikull, 80 hnhemman, 1,476 drdaler.

24 GlaCarleby (sn) 1651 åt G. Banér, 101 hnhemman, 1,959 drdaler.

25 Ikalaborg (Kalajoki) 1652 åt Sh. Rosenhane, 150 hnhemman, 2,627 drdaler.

26 Pyhäjoki (sn) om 86 hnhemman och 1,482 drdaler, förl.förlänadt 1652 åt en Bjelkenstjerna, som sedan sålde det åt Ox.

27 Limingo (sn) 1651 åt M. Soop, 129 hnhemman, 2,447 drdaler.

28 Karlö (sn) 1652 åt W. Taube, 36 hnhemman, 1601 drdaler

29 Uleåborg (sn) 1651 åt Er. Gyllenst:na, 78 hnhemman, 1360 drdaler.

30 Ijo (sn) 1652 åt Natt o. Dag, 147 hnhemman, 2,468 drdaler.

31 Kajana (Paldamo, Sotkamo, Kuopio, Idensalmi, Pielis, Salo) 1650 åt P. Brahe – 15,864 drdaler. – Kajana, Brahestad.

|301|

32 Libelitz (sn) 1651 åt H. Fleming – 2,200 drdaler.

33 Tohmajärvi (sn) 1651 åt L. Kagg. – 2,658 drdaler.

34 Kiides (sn) 1651 åt A. Lilje – 2,128 drdaler.

35 Pyhäjärvi (sn) 1650 åt Yxkull Gyldenband, 1,254 drdaler.

36 Ignatius.

37 Örneholm (Rautus) 1651 åt Adl. Salvius, 2,069 drdaler.

38 Dessutom hade P. Brahe 142 hnmt.mantal i Pargas och St Mårtens snar, Brahelinna 500 mt.mantal i Kristina sn, – A Wittbg 78 hnmtmantal i Rimito, Stålhandske 37 hnmtmantal i Sagu, G. Ev.son Horn 129 hnhemman i Wehmo, Åke Tott 106 hnhemman i Eura Åminne och 116 hnhemman i Kangasala, G. Horn till Kankas 109 mt.mantal i Pöytis och Masku, 75 hnhemman i Esbo och 67 hnhemman i Lochteå, Stenbockarne 109 hnhemman i Tav.kyro, Er. Gna 158 hnhemman i Wekkelaks, Göran Paikull 120 hnhemman i Wbgs, Säkkjärvi och Lappvesi snar, – Rosenhane 49 hnhemman i Mohla och Kivinebb, M. Rosenstjerna 654 hnhemman i samma snarsocknar och Nykyrka, Barnouf 192 hnhemman i Jokkas och Puumala, slägterna Wachtmeister och von der Pholen 480 hnhemman i Öfre Savolaks, Johan Delagardierne 273 hnhemman i Pedersöre och Kronoby, Kexholm Helmfelt 43 hnhemman i Lappfjärd, Stjernsköld 125 hnhemman i Kemi – utom ännu ett antal större och mindre dels arfvegods, dels förläningar, som adeln i Fd innehade.

39 Man finner, att denna förteckning, utom den gamla infödda f.finska adeln, äfven upptager en mängd Svv.Svenskar och några t.tyska slägter, hkashvilkas tjenster belönades med förläningar i Fd. De rikaste godsägarne voro magnater, som mest uppehöllo sig utom Fd och der med stor ståt förslösade sina furstliga inkomster. Tjensten, Hofvets glans och bekantskapen med sydl.sydligare länders mildare klimat lockade en stor del af den rikare adeln utom landet, och derföre ha vi ej i vårt land på långt när så många gamla praktfulla adeliga slott, som i Sv., uppförda med krigens blodspenningar. Likväl voro i medlet af 1600 talet en del af de adliga sätesgårdarne äfven i Fd bebyggda med slottslika hus: – Sa I Åbo län: Saaris, Annola, Kjuloholm, Kankas, Qvidja,original: Qvidja m. fl. Åminne, Lechtis, Nynäs, Runegård, Brinkala, Atu, Wuorentaka. – I Nyland:|302| Gerknäs, Svidja, Gennerby, Sjundbyoriginal: Sundby, Grafbacka, Brödtorp, Bollsta, Öfverby, Abborfors; – i Wiborgs län: Ykspää, Niemis, Kavantholm, Strömsnäs, Kaistilaks, Kelkala, Pytterlaks, Saviniemi. – I Satakunda Laukko och Kumogård m. fl. Det var i Åbo län, Nyland, södra Tav:land och södra Satak., som den gamla adeln af ålder haft sina arfvegods – derföre upptager den ofvannämnde förteckn. mindre förläningar i dessa provinser, än i de öfriga. Så finner man, att t. ex. nästan hela Öbotten bortförlänades inom 3 år 1650–52, men adelsväldet i dessa trakter var af så kort varaktighet, neml.nemligen endast 30 år, att det knappt lemnade några spår efter sig. – Prov:sProvincernes folklynne.

40 Till adelns historia i Fd på 1600 talet hör äfven anläggningen af 45 nya städer. Af dem äro P. Brahes tvrenne skapelseroriginal: skapelse Kajana och Brahestad Kristinestad 1650: 21 Mars 1652. redan omtalade. I 30 år, d. v. s. just under de f.finska förläningarnes mest lysande tid, behöll P. Brahe, den sv.svenska aristokratins myndigaste, vältaligaste, mest nitiske målsman, sitt stora med ett kungarike jemförliga friherreskap Kajana, och ehuru den store mannen icke kan frikännas från enskilda svagheter en nog stark förkärlek för goda inkomster, var han i sitt friherreskap äslskad som en fader. Han afled d. 12 Sept. 1680, sedan han i 50 år suttit i Sv:Sveriges rikes råd, i nära 40 år rikets drots och 2:ne grgånger Fds generalguvernör.

41 JaDen gamle krigshjelten Jakob DelaGardie, som på sin ålderdom var i 7 år blind, hade i sin lefnadsafton af Krist:s frikostiga hand mottagit 273 hemman i Pedersöre och Kronoby. Brahes ex. och dent indrag sjövana, slöjdkunniga folket i Pedersöre ingaf den gamle riksmarsken en plan att der låta grundlägga en stad. Planen afbröts af döden – han afsomnade kort derefter, mätt af ålder och ära, d. 12 Aug. 1652.

|303|

42 RepetitionRepetition 8/10 69. Konstitution. Enväldet. Adelns historia. Förläningar. Fd: 34,988–21,862.

43 Efter honom lefde ännu sedan i 22 år hansoriginal: han enka, den fordom sköna och ryktbara Ebba Brahe, den store G. A:s ungdomskärlek och trolofvade fästmö. Omgifven af en talrik skara barn och barnabarn samt rikeligen välsignad äfven med jordiska ägodelar, – hon efterlemnade bl. a. 52,000 lod silfver – beslöt hon att utföra sin sal.salige herres plan med den nya staden i Pedersöre och lät der, gen.general Henr. Tavast, på den fordna kungsgården Pinnonäs ägor grundlägga en stad, som hon efter sin make kallade Jakobstad och som erhöll sina första privilegier d. 21 Nov. 1660.

44 Östb. Wasaminnet etc Utom dessa nya städer omtalas då redan »staden»konsekvensändrat/normaliserat Wekkelaks – stad. Willmanstrand – stad. Nyslott, l.eller »Savolaks Nystad», alles.allesamman egentl.egentligen marknadsplatser, och men åt Nyslott synes verkl.verkligen P. Brahe ha förskaffat stadsprivilegier, ehuru orten genom 1656 års ryska infall blef för lång tid ruinerad.

45 Adel Omsvängning. Ett förbund mellan demokratin och kungamakten införde enväldet. Icke blott demokratin, utan äfven Eenväldet måste af grundsats vara fientligt mot en mäktig och privilegierad adel, hvars yttersta mål var en republik efter polskt mönster. Men denna adel förblef ännu alltid en makt i staten, så länge den var rikets störste jordägare. Kro Enväldet uppställde derföre en annan grundsats, neml.nemligen den att all kronans jord var oförytterlig och följaktl.följaktligen en senare regent berättigad att återtaga den egendom som en föreg.föregående regent hade olagligt frånhändt kronan. Reduktion. Ordet från Fr. likasom saken. För Man Statens intresse, statens bestånd, som äfventyrades genom den ofantl.ofantliga minskningen af dess inkomster, utgjorde ett talande skäl för reduktion. 1650. Man hade också redan ett prejudikat, en början i fjerdepartsräfsten, som under C. X beslöts af 1654 års ständer. Kunde kronan återtaga ¼, så kunde hon på samma grund återfordra allt.|304| Fjerdep.räfsten hade, så att säga, varit blott ¼ åtgärd och utfördes dessutom så lamt, att de ofrälse stånden kno sågo sina förhoppningar svikas om lindring i skattebördorna. Missnöje. Redan 1672 öfverläggn.öfverläggningar mellan de ofrälse stånden, som begynte yrka på en inskränkn. af adelns privilegier. – Motskrift. – Kon. på adelns sida under kriget. – Förställning. – Joh. Gna redukt:s fader. – Sedermera Kl. Flg och Thegner. Hans Wachtm. och Joh. Gyllenborg, Kristof. Gyllenstna. – Ofrälse stånden lätta att vinna. Jemte det dåliga motivet af afund emot den bättre lottade samhällsklassen, funnos renare motiver af fosterlandskärlek, rättskänsla och mskovärdemenniskovärde. – Nya motskrifter.

46 Red.Reduktionen tidigare än enväldet. 1680 d. 1 Okt. s:träddesammanträdde riksdagen i Sthm, och den 5 Okt. inlemnades till ständerna reg:sregeringens proposition om statens behof. De voro stora, och alla tillgångar saknades, derest ej ständerna ville fylla bristen med nya gärder, nya bevillningar, – Kon. gick varsamt till väga – lät fråga rådet – det kände faran i luften och rådde till sparsamhet – tillstyrkte återtag.återtagandet af Bornholmsgodsen – gärd på adeln – bevillning ½ l.eller ⅓ af årsinkomsten från alla gods, som fordom tillh.tillhörde kronan. – Riksbankrutt: 50 %. – D. 14 Okt. brast saken lös i heml. utsk.hemliga utskottet – Skrift af bönderne: reduktion. – Öfverläggn. – Ny bondeskrift d. 21 Okt. Alla skäl.

47 Rådet förstod hvad tidens klocka var slagen och infann sig mangrannt med en protest hos kon. – C. XI svarade att det vore en sak, hvarom rådet borde öfverlägga med ständerna. – Samma svar åt de ofrälses deput.deputation

48 D. 26 Okt. kom frågan före å riddarhuset. Kl. Flg framlade de ofrälses inlagor. Man såg genast att en öm sträng blifvit vidrörd, och adeln begynte med häftighet – de ofrälses rättighet som fritt riksstånd. – A. Liljehök. »Visserl. äro de fria ständer, men vi äro det förnämsta och hederligaste ståndet af alla. Våra förfäders dygd har gifvit oss äran och exemplet.original: exemplet Dessa och våra konungars nåd ha gifvit oss godsen.|305| Men nu vilja ofrälsemännen taga ifrån oss både godsen och äran.» – Slutet blef att adeln förkastade de ofrälse ståndens inlagor och beslöt att bedja kon. om skydd för sina rättigheter. – Dagen derpå gick ett utskott upp till kon. med denna begäran, men fick ett undvikande svar. – Öfverlägg med de andra. Spänningen i sinnena tillvextae, utanför riddarhuset posterades soldater, och starka patruller genomtågade gatorna. – D. 29 Okt. arbetades ännu på adelns försvarsskrift, då H. Wachtm. oförmodadt framkastade den frågan på riddarhuset, hvartill alla dessa skrifter egentl.egentligen skulle tjena. Ja, sade Kr. Gna, adeln borde frivilligt göra en uppoffr. för fäderneslandet. Detta yttrande fick strax medhåll hos reduktionens öfrige anhängare. En skarp ordvexling uppstod, som snart öfvergick till ett häftigt tumult. När alla en stund skrikit om hvarandra befallte landmarsk. omröstning – utan eg.egentlig proposition. – Det skedde oordentl. – utan sedlar – med att gå till ena sidan – och några af 3:dje kl.klassen ropade att de ville under vissa vilkor bifalla reduktionen. I andra kl.klassen alldeles stridiga yttranden, i 3:dje1:sta kl.klassen inga. – P. Sparre med sina ifrigaste anh.anhängare gick då upp till kon., som för tillfället presiderade uti rådet; fick ej företräde. – Deras frånvaro begagnades skickligt. – Kl. Fg: »efter nu saken medelst omröstning afgjord, så låtom oss öfverlägga om sättet.» – Genast instämde de öfrig. reduktionsmännen, och strax nedsattes ett utskott af 15 personer att uppsätta förslag. – Efterdyningar. – Skrifter. – Tvister om formen.

49 D. 3 Nov. inlemnades till kon. adelns beslut – och stadfästades – med uppmaning till enighet. – Så blef redukt. af alla 4 stånden antagen, Sista försök af rådet – afsnäst. C. XI:s politik. – Hans mani = G. Wasa.

50 Red.Reduktionen föregick enväldet.