Tjugutredje Föreläsningen. 7/11 64

Lästext

||

Höst-termin 1864,

III.

|| |173|

Tjugutredje Föreläsningen. 7/11 64.

1 RepetitionRepetition: 30/10 68. Landtdag: Bref. Smålands svar. Betydelse. Gärd. Kon:s afresa. Handeln. Inskränkningar Hand. Segl. Ordn. 1614. HandKöpm. Ordinantie 1617. Kronoköpmän. Koppar = jernkomp. lemma startGen. hand. komp. Skeppskompkommentar 1627 Delavare. SaltSpanmål: 28–31.

2 Kon. restgm.rest genom Dden vidsträckta, tätt befolkade och af elfvar genomskurna Östb.Österbottniska kuststräckan norrom Wasa och Uleåbg – – År 1617 – vid Kokkolahti – på Ristrands bys ägor i Carleby socken GamlaCarlebysv.svenska namn – f.finska namn – Och samtidigt vid Lappo elfs segelbara mynning NyCarleby – Sägen – privileg. d. 7 Sept. 1620. – Planritningarna till båda af Olof Buræus. – Vapen. – Nyby 5 frimarknader, men ej lemma startseglationkommentar och ringa lemma startlandthandelkommentar. – 24 mantal – åkerbruk. – G:Carleby skeppsbyggeri: Kronoby. – Landhöjning. – Ingen annan än Wasa haft mod att flytta plats. Betydelse

3 Torneå 1620, på handelsplats – delta – privilegier 12 Maj 1621 – Carl IXBetydelse.

4 G. A:s planer ämnade ej stadna dervid. – Stad vid Björkö. – Vid Nevan. – Oaktadt sina krig: 17 städer.

5 Skråordningen införd genom general-embetsskrået af 1621. Härigenom inskränktes handtverkarne till städerna. Nystad: 1617 i Nyk. Freden.G. [-]oläslig handstil Nby. Torneå.Björkö Nevan. – 17 Städer.

6 Om denna regering tryckte handeln med reglementen, så väckte den å andra sidan industriela krafter till lif. Ff:sFinnarnes gamla skicklighet i smiden fick, genom krigen, en egen användning. Här anställdes neml. af kronan s. k. rörsmeder, som fingo materialer af kronan, mot skyldighet att för viss arbetslön tillverka 52 musköter om året med alla tillbehör. äfven harnesk och pikspetsar. – Man finner att sågqvarnar blifvit på flera ställen anlagda. – Redan Carl IX hade fäst mycken uppmärksamhet vid malmletningar i Fd – i Perno, Ingo, Pargas m. fl. – G. A., som i Sv. kraftigt gynnade bergverkenoriginal: bergverken öfverstyrelse,original: öfverstyrelse. och der lät införa nya methoder samt inkalla skicklige utlänningar,. (L. de Geer) hade äÄfven för Fd dylika planer. Försöken, som ofta utgingo från kon. sjelf, hade något naivt. Så skickade kon. från Åbo till en bergsproberare i Sthm tre malmstenar att »proberas på guld,» – lemma start»Efter de äro så röda, hafve vi lust att veta hvad deruti är»kommentar – och kort derpå skickade han en ny malm från Tjusterby: »Vi veta icke rätt hvad det är.»|174| På samma sätt undersöktes malm från Hattula, och vid Porkala upptogs ett kopparmalmstreck. – »Man hade, skref kon., funnit lofvande bergverk i Fd., men kunnige bergsmän saknades och skulle derföre hitsändas.» Som vanligt[-]oläslig handstil hade manoriginal: Man hade förhoppningar om silfver och svafvel, hkahvilka dock sedan visade sig vara förhastade. Bättre framgång fick Ojamo jerngrufva i Lojo; hHela länet skulle bidraga att der bygga en masugn. Svartå och Hyvinge grufvor. – lemma startSaltpeterlador anlades. 11 ställen – alla förpaktade.kommentar – Skeppsbyggeriet tog fart flottan. – i Östb. byggdes stora lemma startlodjorkommentar för kronans räkning. – – Under G. A:s tid användes äfven för första gången i Fd någon omsorg på landsvägarne, som dittills varit föga bättre än steniga gångstigar. obs. – Det måste förvåna, att, oaktadt så mycket förtryck och så många oredor, åkerbruket i Fd visade märkbart tilltog under mot slutet af G. A. regering, så att detta land i vanliga år exporterade säd utöfver eget behof. Elfsborgs lösen från Fd i spanmål. Svedjebruk. Humleplanteringar: ölet. lemma startMagstarktkommentar. Sädespriserna voro likväl mycket omvexlande och likaså öfriga varupriser, emedan så ringa utbyte fanns mellan landets olika delar. – Exempel: Rågtunnan 1 kanna bränvin = 1 tnatunna råg. – – En arbetshäst = 2 trtunnor, en ryttarehäst = 3 trtunnor. En oxe = 3 trtunnor; en ko = 1½ tnatunna. – Ett ℔ smör = 8 kappar ¾ tnatunna. En famn ved = ½ tunna. – En tnatunna tjära = 1 tnatunna råg. Ett skeppdskeppund stångjern = 4 trtunnor råg. fisk dyr. – En tnatunna lax = 3 tnor.tunnor – En tnatunna ströming = 1 tnatunna råg. – En aln vadmal = en kappe. Ett dagsverke = 4 kappar: dyrt = 80 à 90 kap.

7 Det moderna samhlsvårläst p.g.a. att bläcket är svagt och avmattat, på väg att ta slutetsamhället Alla rikets embetsverk undergingo vid denna tid en betydlig förändring. Det gamla länssystemet, som ännu under 16:de seklet qvarlefde i ståthållarnes nästan obegränsade makt – »konungar hvar i sin landsort» – blef brutet genom Carl IX:des s. k. skrifvareregemente och dermed följande fogdestyrelse, hkenhvilken var ett nödvändigt ondt: Ett förtryck mot ett annat.original: annat Lägre stånd X adeln.

|175|

8 För att lägga band på både stora och små embetsmän, samlade G. A. omkring sig stora, men underordnade lagliga myndigheter = kollegialstyrelsen, som blef moder till byråkratin. – Der blef mera enhet i makten, en jemnare fördelning af förvaltningens olika grenar. Man ser samhället, likasom en mognande vext, få på engång en fastare kärna och en större förgrening. Närmast konungen stod rådet; gemensamt under dem det kungl. kansliet, som Axel O. kallade lemma startanima regnispråk: latinkommentar, – dernäst kollegierna, bland hkahvilka krigskollegium och kammarkollegium voro de förnämsta. Först efter dem följde dem i den byråkratiska rangordningen landshöfdingarne, som trädde i de fordna ståthållarnes ställe. Och under landshöfd., biträdd af sin landssekreterare och sin landskamrerare, stodo sedan fogdarne och de lägre tjenstemännen. – Erik XIII:s och Erik XIV:s försök att inrätta en öfverdomstol hade misslyckats, och folket vände sig ännu, liksom i Gustaf I:s tid, med sina klagomål direkt till konungen. Detta blef alltmera besvärligt både för konung och undersåter, helst under kon:s långa frånvaro i krigen, och så tillsatte G. A. de första hofrätter, hkahvilka således, i egenskap af öfverdomstolar, trädde i st.stället för de gamla räfst- och rättaretingen, den gamla landsrätten och konungens nämnd. 1614 sf stiftades Sthms, l.eller som den sedan kallades Svea hofrätt, äfven kallad »parlament» – och när denna början var gjord, kunde ej heller Fd umbära sin öfverdomstol. Derföre stiftades, 15 Juni år 16243 Åbo hofrätt och slutl. 1634, efter kon:s död, Götha hofrätt 1634 i Göthebg. Då en rättegång om ett hemman mellan ståth.ståthållaren i Åbo Joh. Dela G. och några af stadens borgare, afdömdes af Åbo rådhusrätt, men båda parterna förklarade sig missnöjda, hänviste kon. denna tvist till Åbo hofr.hofrätthkethvilket var det första mål, som denna domstol handlade. –|176| Den f.finska hofrätten erhöll samma myndighet som den sv.svenska – Till dess president förordnades ett riksråd med 4 assessorer, och som bisittare tillkallades magistratspersoner från Åbo och Wibg, äfvensom några de mest förtjente lagläsare l.eller häradshöfd. från det öfriga landet. Från hofrätten kunde i början icke vädjas till konungen, G: A: förlorade sjelf en process i Svea hofrätt, men Sedermsvårtytt. som då lät revidera domen i närvaro af en bland hofrättens assessorer. – lemma startLifssakerkommentar Detta och annat reglerades genom rättegångsordningen af år 1615. lemma startLagmansrätterna 1627kommentar: förläning. Hofrätterna i flera afs.afseenden vigtiga. Genom dem infördes det skriftliga rättegångsväs.rättegångsväsendet Genom dem bröts äfven adelns dittills ärfda och privilegierade makt öfver lagskipningen. – Domaresysslor. – Inkomsterna = förläning hvarföre de någongång uppburos äfven af fruntimmer. Lagmansrätter Detta gamla förändrades efter hand, sedan lagskipn. kom i närmare beroende af regeringen och domarne blefvo omedelbart kon:s tjenstemän. Lagmansrättesagorna Hofrätterna gjorde äfven kännedom af lagen till en nödvändighet för alla. Carl IX landslagen. G. A. stadslagen 1618. Lagmansrätterna 1627 Få processer. Hofr.Hofrätten Föreskriften om domböckerne, mycken förlägenhet, emedan underrätterna stundom ej haft ett enda mål på året att afgöra. lemma startDetta säger Geijer – påminner om Sv:s – man kan tillägga Fdsdolda kapital, som någonstädes måste ha funnits, för att kunna bära så mycken ansträngning – Sederna – Kärnan – blodshämden försvunnen, men slägtbandet oförminskadt.kommentar

9 År 1629 bestämdes gränserna mellan den andl. och verldsliga lagskipningen. Åtskilligt stadnade från medeltiden qvar under den förra: ocker, dryckenskap. 1623: generalkonsistorium: 6 andl., 6 verldslige ledamöter. Strandade mot bisk:s motstånd. Lyftade kyrkan. Stor blick: enhet. – De dittills drakoniskt stränga strafflagarna, som bestraffade hvarje tjufnad med döden, blefvo mildrade, och man såg 1625 tio till döden dömda tjufvar benådas med vilkor att uppodla en oländig skogsmark i nejden af Bborg.

10 Kexholms läns införlifvande gjorde en ny delning af Åbo biskopsstift så mycket oundvikligare, emedan grekiska läran

|177|

11 RepetitionRepetition: Nby, GCby, Torneå. Skråordn:s inför. 1621. Industrin. Åkerbruket. Varupriserna. Embetsverken. Hofrätterna 1614–24–34. Stadslagen 1618. Kyrkan. Wbgs stift 1618. Elimæus – Erici. Rothovius

12 1618 klyfdes derföre landet åter i 2 biskopsstift, och Olof Elimæus blef biskop i Wiborg. Han skulle tillika hafva inseendet öfver Ingermanld. – Luth. bekänn. År 1625 slöt den gamle biskopen Ericus Erici, nära 80 år g.gammal, sin verksama och skiftesrika bana, sedan han i 42 år varit Fds öfverherde, längre än någon annan f.finsk biskop före l.eller efter hans tid. Hans många förtjenster – hvaribland må nämnas hans 1614 utg.utgifna f. kateches, lemma starthans 1621 föranstaltade nya uppl. af Finnos f.finska psalmbokkommentaren och hans 1625 utg.utgifna finska postilla, den första på landets språk – lönades omsider med kon:s ynnest och en så lugn ålderdom, som det var möjligt under denna oroliga tid. Messen. omtalar, att E. E. efter Hfors landtdag blifvit adlad, och hos några förff.författare kallas han Finlandus de Sorola – sjelf: E. Er. Aboënsis – men åtm. blef hans ätt aldrig introducerad. – Till hans efterträdare utnämndes 1627 en sv. vid namn Isak Rothovius, sv.svensk till börden, men för Fd så verksam, som få före honom. Framdeles. Rothovius kan med skäl räknas bland den f.finska kyrkans reformatorer, äfven deri att han bortrensade många kath.katholska bruk, som ännu qvarstodo i gudstjensten och i sederna. (latin). – Okunnighet. Men han uppträdde mot osederna med en nästan skottsk puritanism, som slog öfver målet: Innan gudstj.gudstjensten åt eller drack: en daler: Likaså brölloppsfolk. – Orthodoxin.

13 Jag har omtalat huru de fordna kath.katholska läroverken i Fd förföllo efter reformationen och hkethvilket djupt mörker, som, till följd deraf, utbredde sig öfver landet.svårtytt Obs. G. A. tillhör den odödliga förtjensten att först ånyo ha upprättat undervisningen ur dess djupa förfall. Vid dom Redan 1612 tog han Åbo skola forml. under sitt beskydd – derifrån utg.utgick prestersvårtytt.svårtytt Denna skola ej alldeles utan högre undervisn., ty vid domkyrkorna hade af ålder funnits lektorer med underhåll af kyrkotionden.utanför pappret (radslut)|178| Häraf gjorde kKon. inrättade först ordentliga lärohus med flera lärare – derpå blefvo dessa skolor fristående inrättningar, och så uppkommo rikets gymnasier, hkahvilka dock allt genom att, liksom hela undervisn., ända till våra dagar stått under kyrkans inseende, och vittna om att de sin första gemenskap med henne och derom att de ursprungl. utgått ur kyrkan. Så nära äro kyrkan och skolan, modren och dottren, i vårt land sammanvuxna, att icke ens flera seklers framstormande bildning och vskapensvetenskapens oändliga utveckling härtills förmått att slita detta urspr. band.

14 Redan 1618 omtalas planen att inrätta ett gymn. i Wibg tillika med biskopsstiftet, men den blef icke utförd. 1620 inrättades det första gymn. i Sv., Vesterås, och lemma start1626 erhöll Fd ett gymnasium i Åbokommentar. Detta gymn. liknade redan i många afs.afseenden ett universitet, hvartill det också utgjorde förskolan. Det hade 6 lärare, hvaraf 2 i theol. och 4 i de s. k. filosofiska vskapernavetenskaperna: en för vältalighet = latin, en för filosofi = logik, en för mathematik och en för de fysiska vskapernavetenskaperna, som då begynte tillkämpa sig en plats i tidens vetande. Theologerne lärde dogmatik, och bibeltolkning och samt utgjorde ett slags lemma startecclesia militansspråk: latinkommentar, som i väldiga stridsskrifter och disputationer kämpade mot det papistiska mörkret och jesuiternes lemma startstämplingarkommentar. Till undervisn. i gymn. hörde äfven musik. Rektoratet ombyttes årligen, och gymnasisterne hade frihet att afhöra hkahvilka föreläsningar de funno för godt.

15 Ville någon yngling förvärfva högre lärdom, måste han ant.antingen resa till Upsala l.eller till Tyskland. Emedan pgarpenningar till resekostnaden voro mycket sällsynta, medförde de lifsmedel etc. till försäljning – tullfrittäÄfven sedan i utbyte mot böcker. 1620 boklåda i Åbo – Barnen på landet undervisades af kringvandr. djeknar. – Råhet. – 1627 mot tyransvårtyttni i normaliseringoriginal: i skolorna.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    1 Gen. hand. komp. Skeppskomp Generalhandelskompaniet, eller Indiska kompaniet, privilegierades 1624. 1630 slogs Generalhandelskompaniet ihop med Skeppskompaniet.

    2 seglation rätt att bedriva handelssjöfart.

    2 landthandelPå landsbyggden var det endast tillåtet att bedriva handel på särskilda marknader.

    6 »Efter de äro så röda, hafve vi lust att veta hvad deruti är» Detta och de andra citaten i stycket ur J. E. Waaranen, Landtdagen i Helsingfors 1616 och Finlands dåvarande tillstånd (diss., 1862), s. 95.

    6 Saltpeterlador anlades. 11 ställen – alla förpaktade. Kronan arrenderade ut utvinningen av salpeter åt privata entreprenörer.

    6 lodjor flatbottnade mindre rodd- och segelfartyg.

    6 Magstarkt här: kraftigt.

    8 anima regni (lat.) rikets själ.

    8 Lifssaker brottmål som gäller livet.

    8 Lagmansrätterna 1627 1627 utfärdades en sträng förordning om att hålla lagmansrätterna, vid vilka lagmannen utövade sin domsrätt 1483–1868, högtidligare och ordentligare.

    8 Detta säger Geijer [...] oförminskadt. E. G. Geijer, Svenska folkets historia. Tredje delen (1836), s. 81–82.

    12 hans 1621 föranstaltade nya uppl. af Finnos f. psalmbok Topelius avser antagligen den av Olavi Elimaeus utgivna Soomenkielinen Wirsikiria (1621) med psalmer av Finno, Hemmingius Henrici Hollo och Elimaeus själv.

    14 1626 erhöll Fd ett gymnasium i Åbo 1626 pro 1630.

    14 ecclesia militans (lat.) ’kämpande kyrka’.

    14 stämplingar konspirationer.

    Faksimil