Sofia Topelius–ZT 24.9.1829

Sofia Topelius till Zacharias Topelius 24.9.1829

Kudniss d. 24. Sept.

1 min kära Zachris du får nu åter eft bref af mig som visar at du åter gifvit anledning till miss nöje med dig moster skrifver at du ej vill nytja strumpor Gud bevars tycker du nu at det är års tid at gå utan för allting ingen dag mera utan strumpor och klädes byxor och till min gosse huru är det möjligt at du kan sätta dig emot hvad din goda Moster vill det skulle jag ej trott utan kom i håg alla de för maningar du i detta fall fått af din mamma och pappa huru skall du kunna bibehålla Mosters godhet och välvilja emot dig om du ej är lydig och beskedlig.|| låt mig ej få höra at sådant mera händer du gör oss då ganska ledsen. jag väntar nu snart bref af dig. vet du hvad som händt vår stackars vita häst Abram red ut med honom på betet i måndags om afton och hur han bar sig åt men hästen bröt benet af sig och han lär ej mer komma sig ännu lefver han väl men nog måste han tas lifvet af det är synd at låta honom plågas, vi är alla så ledsna öfver den sediga och snälla hästen utom skadan så är det ont om en så god häst. vi skall nu börja dra not Dalsten har varit här och satt den i stånd men|| nu är vi utan not kung när du ej är hemma få då se hur det går högbackas har redan dragit och fått någotsvårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarande Alexander skrifver med sin pappa som reser om måndag men han hade häldre sjelf följt med om han fått pappa hälsar dig äfven så systrarna de mår alla väl du skall hälsa Fastrarna så mycket i från oss jag har hört at du lika som förr läser Romaner är det omöjligt at vinna på sig sjelf som du så många gånger låft mig. anna lena och de öfriga af vårt folk hälsar dig och jag ber dig min älskade gosse at du beflitar dig om at bli god och beskedlig och det blir man om man är lydig och rättar sig efter andra och vinner på sig sjelf. din ömma

mamma

2 Pappa säger at du bör spela och at det säkert blir roligt när du lär dig mera