ZT–Sofia Topelius 5.6.1863
Kommentar
Kommentar
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
1 Våren har varit mycket gynnsam, Föregående år hade skörden slagit fel i Lappland, Österbotten och norra Savolax. Jfr ZT–ST 21/9 och 3/10 1862.
4 recidiv af min frossa Topelius hade legat sjuk, sannolikt i malaria, från slutet av april till början av maj. Jfr ZT–ST 11/5 1863.
6 om kriget, [...] beror af Mexiko? Våren 1863 förekom rykten om ett förestående krig mellan Ryssland å ena sidan och Frankrike och/eller Sverige å andra sidan (Topelius, Finlands krönika 2004, s. 90 och 94 f.). I bakgrunden fanns spända stormaktsrelationer och det polska upproret som pågick sedan januari 1863. Frankrike hade 1862 intervenerat under ett pågående konservativt uppror i Mexiko och fortsatte fram till 1867 att vara en part i konflikten som härjade landet.
6 bråkats grufligt med adresserna Som ett motdrag till neutralitetspropåen föreslogs att borgarna skulle överlämna en adress till kejsaren som skulle ha understrukit lojaliteten. Borgarskapet i Helsingfors samlades 28/5 för att konstatera att ingen adress behövdes eftersom borgarskapet för sin del inte gett upphov till misstankar om illojalitet (Helsingfors Tidningar 29/5 1863, Topelius, Finlands krönika 2004, s. 98).
6 Finlands »neutralitet» Ett ledarstick som proponerade att Finland borde förklaras neutralt territorium vid en möjlig konflikt mellan Ryssland och främmande makter hade ingått i Helsingfors Dagblad 15/4 1863. Bland motiveringarna fanns oron för den finländska handelsflottan och oron för att Finland efter dryga 50 års paus åter skulle bli krigsskådeplats. Ledaren väckte reaktioner på flera håll och debatterades långt in på sommaren, se t.ex. Finlands Allmänna Tidning 21/4 1863, Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning 5/1863 samt »Wecko-krönika» i Helsinfors Tidningar 21/4 och 4/5 1863.
6 huru finnarne icke önska bli neutrala, [...] adresser Polska upproret hade gett upphov till polskfientliga stämningar i Ryssland och framlockat adresser från rikets olika hörn som uttryckte lojalitet mot överheten. Den ryska pressen noterade att sådana adresser inte inkommit från Finland. Etablissemanget i Finland med vicekansler Munck i spetsen försökte därför utverka en adress hos konsistorium men misslyckades, vilket i sin tur noterades utomlands och återverkade på den uppskruvade stämningen i Finland (Klinge, Finlands historia 3 1996, s. 209 ff.).
7 nya sedlar ha utkommit Finland hade genom kejserlig kungörelse fått en egen valuta 1860. Till en början utgav Finlands bank endast sedlar av en och tre marks valörer. De nya sedlarna var ritade av Aleksandr Fadejev 1861, men utkom först 1863, och var betydligt mer utsmyckade än de äldre förhållandevis enkla en- och tremarkssedlarna (Talvio, Suomen rahat 2003, s. 52 ff.).
9 alla tre pojkarna i Warschau Alla tre bröder Rosenkampff, Carl d.y., Alexander och Maximilian, tjänstgjorde i den ryska militären och deltog i det polska upprorets kuvande 1863.
Manuskriptbeskrivning
- Brevsignum: 1825
- Avsändare: Topelius, Zacharias
- Mottagare: Topelius, Catharina Sofia, f. Calamnius
- Arkiv: Nationalbiblioteket
- Samling, signum: Topeliussamlingen 244.97
- Form: brev
- Status: original
- Format: 21 x 13,5 cm
- Lägg: 1
- Antal blad: 2
- Sidor brevtext: 6
- Färg: vitt
- Kvalitet: brevpapper
- Mönster: vattrat, vattenlinjer
- Tillstånd: välbevarat, skadat
- Skrivmaterial: svart bläck
Zacharias Topelius till Sofia Topelius 5.6.1863
Helsingfors fredag 5 Juni 1863.
Min Älskade Mamma!
1 Just nu emottogo vi Mammas kära bref här i vårt nya hem. Mycket bråk har Mamma stackare med drängar och landbönder. Man skulle tycka det borde finnas dugligt folk att välja på – men de ha väl ej ondt om plats, och slarfvar är godt om. Aldrig blir det folket dugligt utan folkskolor och goda prester – det är så mycken förmätenhet hos den svenska österbottningen. I södra och medlersta Finland ser det bra ut med höstsådet för alla som sått med gammal råg. Våren har varit mycket gynnsam, och nu tyckas vi i rättan tid också börja få sommarvärme. Träden löfvas i full fart, gräset är mycket frodigt efter de många regnen.
2 Mamma gissade rätt att Mille ej skulle bli färdig till d. 4 Juni, det tänkte jag strax, och dermed är ingenting förloradt, äfven Marstrand är kyligt på vårsidan. Wi äro nu ändtligen inflyttade. Kavaleffs, som fingo redan vid nyåret fullt betaldt för sin gård, blefvo likväl ej färdiga att flytta ut förrän|| den 3 Juni. I måndags fingo vi tre rum och begynte flytta. Barnen voro så bestyrsama och konkade med allt hvad de förmådde, docksakerna främst. Tisdag var en paus i bestyret: då reste William, Aline och Julius kl. 2 på morgonen med Österbotten, välbehållna Gudskelof, utom att Aline hade hosta. Det var just som en tyngd skulle fallit från hjertat, ty så många gånger (och ofta onödigt) ha vi haft bekymmer för dem vid minsta hufvudverk; icke är det så godt att ansvara för andras barn. William har redan flyttat sina saker till Bergboms. Onsdag flyttade vi resten och åto första middagen här; på qvällen bådo vi tillsammans om Guds beskydd. Crohns var artig och bad oss komma flytta tillbaka en annan gång, men det torde knappt ske. En vecka före flyttningen fick gubben ändtligen hyresgäst, en öfverste Streng vid staben, men 100 rub.rubel fick han pruta på hyran och var mycket ledsen öfver att här byggs så många nya fyravånings stenhus, som sätta ned hyrorna.
||3 Här äro nu många brister, som behöfva reparation, ty Kavaleff har låtit gården förfalla och förtjente likväl 1000 rubel på handeln. Tre rum måste omtapetseras, golf, fönster och dörrar målas, köket är kallt och röker in m. m., för att ej tala om rysslukten, som vill sitta i. Men med allt detta tror jag vi komma att trifvas bra, om Gud ger helsan. Rummen äro ljusa, trefliga och beqväma, med en mängd garderober, skrubbar och skänk i matsalen. Mitt bibliotheksrum beredde mig en angenäm surpris. Jag fann nemligen en hel vägg dubbel och inrättad till skåp med hyllor, som är ovärderligt när man har en massa böcker och pappersskräp. Uthusen äro präktiga, utom bagarstugan, som är i stenfoten, liten och dålig. Trädgården, som prof. Ingman i tiden gjorde så vacker, har Kavaleff låtit alldeles förfalla och släppt sina hästar der på bete. Vi ångra oss nu att vi ej planterat grönsaker der, vi trodde der var så vått, men nu är der torrt och bra och likaså gården. Vi städa nu der ändå, och Aina sår blomfrön.
||4 Emellertid måste rummen vädras med fönster och dörrar öppna, hvilket hade till påföljd att jag i går, precis på 14:de dagen fick recidiv af min frossa; men denna gång mycket lindrigare, så att jag i dag är som vanligt, utom litet trött. Jag fortfar hvarann dag med de ypperliga ångduscherna, och litet kinin får jag med underkasta mig. Det sägs att dessa duscher först drifva frossan till utbrott, för att grundligt kurera den. Emellertid kan det hända att jag för deras skull måste dröja här en vecka längre än vi ämnat – som kanske också blir nödigt för reparationerna, efter min värdinna reser bort och lemnar bestyret åt mig. Krafterna ha tagit sig betydligt sedan jag börjat vara i rörelse ute; förut ville hvarken ägg eller biffstek hjelpa.
5 Mille är behjelpligen rask och har försökt sina nya tänder, som ännu ej passa. Nog väntar hon sig ledsamt, stackare, på sin resa, som blir nästa thorsdag den 11:te kl. 2 eller 4 på morgonen, men hon finner sig i nödvändigheten, och Toini är vid godt mod tillsvidare. Mille har så trefligt nu att sitta och sy med sin Aina.|| Barnen springa rödbrusiga i trädgården och Mille funderar i dag att ändå så persilja och potäter. Kavaleffs ha tillochmed borttagit fruktträden derifrån. På det sättet blir man rik. Gumman är bra, och förlägen tycks hon vara för oss; hon skickade oss en graflax i förrgår; det är gubben som förstår sig på att förtjena.
6 Aldrig vet man mera om kriget, det väger och vinglar. Lyckligtvis stå mexikanerna på sig och skaffa fransmännen fullt arbete. Hvem skulle tro att Finlands närmaste framtid nu beror af Mexiko? Jag vidhåller min tro, att ingenting särdeles blir i år. Här har bråkats grufligt med adresserna, hvarom Mamma läst i tidningarna. Hfors borgerskap betedde sig ganska klokt och taktfullt. – Nog kommer hit militär. – Det är Finlands ”neutralitet”, som gjort mycket väsen utrikes, sedan den från vårt Dagblad kom i svenska tidningarna och derifrån i de franska. Just för att visa huru finnarne icke önska bli neutrala, vill man nu ha adresser i gång.
||7 Fyra sorters nya sedlar ha utkommit: på 12, 20, 40 och 100 mark. Jag skickar här åt mamma en 12 marks och en 20 marks som prof. De äro, som Mamma ser, försedda med både gubbar, gummor, kavaljerer och damer. Nog få finngubbarna stora ögon, när man säger dem att detta är pengar. 40 markerna äro blekgula och 100 markerna rosenröda med en utsigt af Hfors.
8 Dagen för vår resa åt norden kan ännu ej bestämmas, men Mille skrifver till Mamma i måndag, kanske kunna vi då planera närmare. Mina Julin far, om vi ej länge dröja, med oss till Tamerfors, – Borgströms ha nu flyttat – men kunna ej ännu bo i nya huset. Rosenkampffs må bra. Aline nyttjar sitt bad efter vattendoktorn Evert. – Vi tänka pracka oss fram på vagn, utan kärra; thé skall medfölja och material till skorpor. Skulle min Maja möjligtvis kunna litet omses nu på förhand?
9 Tant har nu alla tre pojkarna i Warschau – rakt i vargmun – nog är det ett bekymmer. De trösta sig med befordran.
10 Ännu ha vi ej hört af Granholm. Kanske är han nyss kommen.
11 Knut Falck har rest till Sverige. – I passen har blifvit lättnad och billigare.
12 Helsa bror Dyhr – jag har fått hans bref och uppdrag.