ZT–Sofia Topelius 24.2.1862

Zacharias Topelius till Sofia Topelius 24.2.1862

Helsingfors måndag 24 Febr. 1862.

Min Älskade Mamma!

1 Tack för sednaste kära bref! Wi kommo oss ej att skrifva i fredags, och intet af vigt är heller att skrifva om. Mille får nu berätta om vårt folk. Barnen flyga nu i salen, alla tre småttingarna, med ”lustida Ida”, som Rosa kallar henne, en flicka från nedra våningen, och Toini galar om hvartannat ”Källan” och ”jag mins den ljufva tiden”. Gud har nu åter gifvit oss en tid af mera trefnad och ro, än förut på flera månader; nu har Aina ondt i halsen, men vi skola hoppas att det är öfvergående. Annars är här mycket sjukligt i denna vinter, sharlakansfeber eller halsröta nästan i hvartannat hus. Mille skrifver om William Wasastjerna; flera bekanta ha mist sina barn, öfverste Krooks två efter hvarandra; så att vi ha allt skäl att tacka Gud för att Toini och Eva nu äro på fötter. Toini är allt ännu litet svullen i ansigtet, men annars pigg som en mört. Hon har nu badat andra gången i ångbad med 20 graders dusch efteråt, och det tycktes bekomma henne väl; hon svettades duktigt efteråt. Litet glåmig|| är Eva ännu, men efter hon annars mår bra, så tar hon väl sig efterhand. Rosas öga har nu i flera veckor varit alldeles bra och flickan för resten munter och pratsam. Litet blek håller hon sig, och så underligt är det ej, när hon ej fått bada på flera månader; vi ha varit rädda att dermed göra henne disponibel för smittan. Få se om hon går fri, stackare. Wi ha ännu ej vågat låta henne lat komma i sängkammaren, innan vi löstagit och piskat den stora golfmattan samt möbler och sängkläder och rökt med chlorkalk. Willebrand säger att man aldrig kan veta huru länge smittan sitter i ovädrade kläder. Farmor skulle höra Rosa ramla upp långa stycken ur Drummelpeter; det är för roligt! Mille sjelf är ej bra, men bättre. Hon åker och går ut emellanåt, men trögkörd, som man blir genom insitta. Johannes är bättre och var i går första gången på fötter. Julius och Gustaf Turdin ha båda haft halsröta; Gustaf rukkaspråk: finska ämnar nu läsa, bara han får vara frisk. Tant Rosenkampff har varit och ställt i ordning hans rum. Dovner är här. Willebrand undersökte hans bröst och menade att han i sommar borde undergå|| vattenkur. Mager är han, men utom litet katarrh tycks han annars vara rask nog. I går voro Knut och Conon Falck här; Conon är nu student; de vänta Falcks och Aug. Lybecks om en vecka. – Just infinner sig Lullu på visit i mitt rum: ”Mins pappa när Lullu va hä i tåpe? Mins pappa när Lullu va i pappas pappetoj?”– o. s. v. Mun går på henne som på en kaffeqvarn. – Wi ha nu blidare vinter, 5 grader och derunder, så att vi icke ens elda alla dagar i matsaln och mitt rum. – Mamma skrifver om Wasanamnet: de lära vara säkra på sin sak, men här hörs det annat. Jag har hört klokare folk än jag varita af samma mening, att monumentet varit nödvändigt. Då hade utgången varit säker, men nu måste ansökningen såra kejsaren i hans personliga sonliga känslor, och han är en finkänslig man.

2 – I morgon ha vi den stora utskottsfesten, frukostmiddag kl. ½ 3 för inemot 400 personer, dekoration, transparent med finsk devis, tal, musik, sång och finska verser (jag kom lyckligen ifrån försöket att få mig till namnsdagsblåsare). – Essen har varit bjuden på middag till Rokassovsky, så att icke tycks hans rabulistiska tal ha blifvit mycket onådigt upptaget.

||

3 I Ryssland blir ställningen alltmera kritisk; mången tror att kejsaren ämnar d. 26 Aug. g. st.gamla stilen då den tusenåra festen firas i Novgorod, ge landet en konstitution. Ryssarne följa med största spänning alla våra reformer och utskott i Finland, och alla liberala önska att vi skola plocka åt dem kastanjerna ur elden. Ju friare vi få bli, desto friare bli ryssarna sjelfva, och så ha vi nu helt oskyldigt kommit att få en verldshistorisk vigt för ögonblicket.

4 – Tidningarna gnabbas en smula, men helt varligen. Skada att Snellman i sitt första Literaturblad för detta år åter uppref den gamla fejden med Schauman. Jag hoppas Schauman ej svarar derpå. Dagbladet håller sig bra nog; men det kostar slantar, så att nog få aktionärerne detta år punga ut med minst 2,000 rubel. – Mamma skrifver om Emili: det kostade allt litet möda att få henne ta ylle närmast, jag måste sjelf gå och köpa det. Nog tycker jag hon blifvit raskare sen dess, bara hon skulle låta bli att alltemellanåt springa i kalla köket. Jag hoppas mycket af Marstrand, det gör Wbd också, och derföre tror jag nog det blir af. Få vi ej barnen på annat sätt till farmor, så händer det att jag skuttar upp med dem och stämmer möte med Mille och Aina i Åbo – och dröjer ej badsejouren alltför länge, så händer det att antingen jag ensam eller också Mille med kommer sedan upp för att ändå få vara ett par veckor hos Mamma. Det kostar, men helsan är ock något värd, och för min Mille får intet sparas. Gud styre allt till det bästa.

Mammas egnaste

Z.

5 Hvad Mamma stackare har för bråk med de landbönderna! Nog var det bra att de förra slarfarne byttes om. – Wi skola annonsera om Mammas släde.