ZT–Sofia Topelius 5.6.1867

Zacharias Topelius till Sofia Topelius 5.6.1867

Helsingfors invid Kajsaniemi park onsdag 5 Juni 1867.

Min älskade Mamma!

1 Guds frid med oss alla och kärlig helsning från denna nya boningen! Som mamma troligen gissat, blef ingen skrifning i måndags derföre att vi voro midt upp i flyttningsbråket. Aldrig hade vi haft så lång och backig väg att flytta; det var ock göra, men på en dag gick det. Wi legde två formän och 8 karlar af brandkorpsen – det kostade oss 40 mark, utom alla andra handtag. – Mille med sina adjutanter var och tog emot – jag med mitt folk skickade af. Det är otroligt hvad skräp kan samla sig under årens lopp. Min böcker och papper voro icke de minsta. Två stora fullproppade säckar sålde jag till en bod för 3 mark pundet, och likväl återstodo fem stora packlådor, utom mindre korgar, med samma sort. Flera möbler och böcker skadades – målningen skamfilades, en salsfåtölj sönderslogs o. s. v. Sådant hör till naturens ordning, och likaså att jungfrurna jemra sig, när icke allt genast passar i stycket. Men det är småsaker. Barnen voro mycket bestyrsama och hade 50 penni hvar i dagspenning.|| Ej utan saknad lemnade vi vår förra bostad, der vi tillbragt fyra lyckliga år under Guds välsignelse. Särskildt för vår Aina är denna nu öfvergifna bostad oförgätelig. Gud gifve oss sin välsignelse äfven under detta tak. Vi ställa oss och allt under Hans allsmäktiga beskärm. – Första intrycket här är ljust och behagligt. Rummen äro mindre än våra förra, men högre; vi skola väl muntligen berätta mera derom. Huset är eget i sin sort: en fjerdedel af tegel, tre fjerdedelar af upprättstående stock med rappning utan och innan. Åt öster ha vi en våning, åt norr två, åt vester och söder på sätt och vis tre, om man räknar en vindskammare, som bebos af studenter. Assuransen är här dubbelt billigare: 35 för tusen, i stället för 63. Långt ha vi till våra barn, våra vänner och salutorget, – i öfrigt vunnit somt, förlorat i annat, men 300 marks besparing på hyran är ej att förakta. Af värdsfolket mottogos vi mycket vänligt och bjödos på kaffe – det är ett ytterst ordentligt folk, men våra företrädare berömma dem, endast pigorna frukta dem, och det kan ej skada. Just nu har Mille första gången öppnat pianot|| med en psalm. Det klingar så vackert. Aldrig ha vi haft sådana musikrum. Och vår lilla veranda sedan, eller rättare balkong, emot parken, nästan hel och hållen af glas; den skulle mamma tycka om, bara vi få litet grönt utanför! Och så tyst och stilla är här; man hör bara fåglarna sjunga och ser ankorna plaska i dammen. Barnen äro alltsom oftast på ströftåg efter blåsippor, och ha fått löfte att släppa lefvande fiskar i i dammen. – Kanske har Mille redan skrifvit, att vi ämnat taga två unga flickor i höst – Anna Häggström (40 mk i månaden) och Lina Candelin (80 mark), utom tvätt. Det har visst sina bekymmer, vi ha pröfvat sådant, men när vi ha ett rum, som kan afstås, så tyckte vi det var ekonomi. Sofi Bell bor tillsammans med barnen.

2 Nu undrar väl Mammma, när vi tänka på hemresan. Det beror dels på när jag blir färdig med Bonniers manuskripter, dels på när ångbåtarna komma ifarten på Näsijärvi. Det är möjligt att vi dröja 8 dagar efter pingst och komma först till midsommar, hvarom vi skola skrifva, när dagen närmare kan bestämmas. I förrgår d. 3 Juni frågade en landtdagsman med telegraf om han kunde komma med ångbåt till Kuopio och fick till svar att man ännu körde med häst på Kallavesi sjö.|| Det är haskligt. Här gå visst ångbåtarna nu sen en vecka, men parken står löflös framför oss, och först efter ett regn i natt börjar marken bli grön. Mera kulet har det varit allt ännu; i dag 9 grader.

3 Nå landtdagen slöts i fredags, och censuren proklamerades hals öfver hufvud, fastän man skämdes för namnet. Ingen ära skörda de kockar, som varit med om den soppan. I Dagbladet läser Mamma deras namn – beklagligen äfven Indrenius och Arppe. Senaten blef fick en lugg, fyra senatorer (L. Born, Munck, Edelheim och Granlund) kastades öfver bord, och i deras ställe inkallades två äldre män (Palmén och John Snellman) samt två uppkomlingar (W. Forsman och Normén). Prokuratorn fick afsked för det han vågade hysa en egen mening, men blef dock senator, och Petterson blef i hans ställe den högste lagtydaren. Allt detta, jemte snäsorna i throntalet till ständerna och annat mer, har gifvit Helsingfors annat att tänka på, än Regina von Emmeritz, hvarmed herrar Åhman och Pousette slöto deras sejour i nya theatern. Stycket beslöts och inöfvades i största hast, men gick skapligt nog och på det sättet, att man nu för första gången begrep de två hufvudrolerna Gustaf Adolf och Regina. Allt detta vet jag intresserar Mamma ganska litet.|| Men kanske intresserar det med om jag tillägger att stycket gafs för tre fulla hus och att Herr Pousette helt oväntadt bjöd mig en tiondedel af nettobehållningen, hvartill jag naturligtvis svarade: tack som bjuder. Häraf blef i dessa bekymmersama tider ett välkommet bidrag af 250 mark. De behöfdes nog. Från Sverige har jag härtills fått 50 riksdaler, från Åbo ännu intet. Emellertid bifogar jag här som en liten sportel 12 mark åt moster Calamnius. Hon har skrifvit till Emili, för att påminna Oskar om de 8 rublarna, men vi höra att Carl T. skickat dem. Jag undrar huru det är med Mammas affärer nuförtiden. Gud låte Ezer stå sig i dessa fattiga tider, så vore det dock bättre för Mamma också. – Det är nu för väl att Wilhelm är bättre. Bäcken ämnade sig till NyCarleby med första möjliga från Wasa. –

4 Will Mamma ta emot, utom oss, äfven Berndt och Aina på en veckas besök? Det kan nog vara brydsamt för rum, men|| kanske är Wennerholm så vänlig och afstår vestra salen för denna korta tid. De tänker ju annars bo i Wirdois för finskan, och så är fråga om att taga LeoLoll Leopold och en annan pojke i pension öfver sommaren. De kära barnen helsa Farmor. Jag tackar Gud hvar dag för en så bra svärson, vet mamma. Flickan känner farmor förut. – Mina Nybergs bröllopp var för en vecka sen – och dagen derpå hade B. och A. en liten slägtbjudning. Det är fråga om att Mina Julin skall bo i deras rum i sommar för 50 mark. Hon flyttar ju åter hit. – Rosenkampffs må väl; flickorna voro tärnor i går på fröken Stolpes bröllopp. Leopolds flytta för sommaren ut till Kinnekulla 3 verst från staden. Hos Borgströms var landtdagssupér i fredags, och i lördags|| hade vi hos oss den länge uppskjutna herrbjudningen för landtdagspresterna. Jag höll ett litet tal vid den enkla supern och domprosten Borg svarade. Helandrarne båda och Olofs fru voro med hos oss. Jag vet ej när Grundfelt far; han reser på samma gång till Nyslott m. m. på sin vanliga tur. – Uleå Fanny helsar; hon har hjelpt oss med flyttningen mycket vänligt. – Nå, jag har nu varit med i psalmbokskomitén – först i nästa Januari skola vi samlas i Åbo och då ha färdigt ett nytt bihang till psalmboken med psalmer för sådana tillfällen, som ej förut äro i hågkomna. – Må väl! Jag måste nu att betala min hyra. Med nästa måndags och troligen onsdags post hinner Mamma ännu skrifva till sina

tillgifna barn

Z. och E. och de små.

5 Förlåt detta olika format! – Oskar helsar.

6 Helsa Dyhrns och Lybecks och Schalins och Ezer!

7 Kejsaren är i Paris. Gud beskydde honom der för de polske lönnmördarne.

8 Den stora jernvägen tycks gå om intet genom böndernes rädsla. Det var dock det enda sättet att hjelpa många tusen hungrande!