ZT–Sofia Topelius 16.2.1863
Kommentar
Kommentar
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
1 Toinis namnsdag d. 14 Mars Matildadagen firas 14/3.
1 mina svenska pengar Arvodet från följetongerna »Toma hjertan» (1862) och »Konungens handske» (1863) och som ingick i stockholmska Nya Dagligt Allehanda. Jfr ZT–ST 20/10 1862.
2 göra om resan till Marstrand Topelius med hustru och dottern Aina hade vistats på kurorten Marstrand sommaren 1862. Se t.ex. ZT–ST 21/6 och 3/7 1862.
2 rukka (fi.) stackarn.
2 fattiga ömkansvärda.
2 konnäsancer bekantskaper.
2 Wåra nya rum Familjen hade flyttat till gård nr 2 på Fredsgatan. Bostaden hade 7 rum, tambur och kök samt uthus och trädgård (Helsingfors Tidningar 29/1 1863).
2 sedan Nordbergs Familjen hade bott i den Nordbergska gården 1851–1857.
3 det stackars Polens affärer Ett uppror hade utbrutit i januari 1863 då polska nationalister reste sig mot den ryska överheten. Upproret slogs slutligen ned vid utgången av 1864 och en förryskningsperiod vidtog. I Finland aktualiserade det polska upproret frågan om lojalitet när polskvänliga stämningar utbredde sig i Västeuropa, Sverige och även i Finland (Klinge, Finlands historia 3 1996, s. 210 f.).
4 August Essen [...] Hans komité har [...] föreslagit fullständig näringsfrihet von Essen var ordförande för kommittén som förberedde frågor rörande sjölag, näringsfrihet, aktiebolag och privatbanker inför den stundande lantdagen (HT 17/2 1863).
4 Tavasthuska processen Vaktmästaren och uppsyningsmannen vid Tavastehus arbets- och korrektionsinrättning, guvernementssekretaren Carl Rennerfelt, stod åtalad tillsammans med bokhållaren Gustaf Adolf Eklund och guvernören för Tavastehus län, Otto Rehbinder, för att ha försnillat anstaltens medel och använt fångarna som egen arbetskraft under sin 14-åriga tjänst (Helsingfors Tidningar 2/2 1863). Fallet uppmärksammades allmänt i pressen och rättegången bevakades under de följande åren. Beloppet för Rennerfelts försnillning kunde dock inte p.g.a. bristfällig bokföring fastställas och följaktligen dömdes han 1865 endast till böter för bedrägeri (Finlands Allmänna Tidning 22/5 1865). Guvernören Rehbinder dömdes inte utan hade beviljats avsked med livstidspension i januari 1863 (Helsingfors Dagblad 29/1 1863).
Manuskriptbeskrivning
- Brevsignum: 1813
- Avsändare: Topelius, Zacharias
- Mottagare: Topelius, Catharina Sofia, f. Calamnius
- Arkiv: Nationalbiblioteket
- Samling, signum: Topeliussamlingen 244.97
- Form: brev
- Status: original
- Format: 22 x 14 cm
- Lägg: 1
- Antal blad: 1
- Sidor brevtext: 4
- Färg: blågrönt
- Kvalitet: brevpapper
- Mönster: vattenlinjer
- Tillstånd: välbevarat
- Skrivmaterial: svart bläck
Zacharias Topelius till Sofia Topelius 16.2.1863
Helsingfors måndag 16 Febr. 63.
Min Älskade Mamma!
1 Jag har just slutat ett bref till baron Beskov, som åter skickat mig sina arbeten med vänliga teckningar i permen, och tar mig en half timma för Mamma, som så ofta blifvit missbytt för min öfriga korrespondens. Mitt hufvud är fullt af den idé som Mille hittade på, att Mamma kanske kunde komma med Wilhelm och Fanny och bli här till våren. Då skulle vi följas åt till Kuddnäs – fast nog vet jag Mamma åter vill fira Toinis namnsdag d. 14 Mars med landbönderna. Men kanske kan det afgöras förut. Vill ej Erik stadna, så borde nu ingen brist vara äfven på dugligt folk, och skall han ändå få utsäde i förskott, så är det ej värre med en annan. Jag har ibland funderat, om vi skulle få någon duglig arrendator, justsom halfherre, på några år och taga Hypothekslån för att lägga på jorden, ty bestämdt kommer jordegendomens värde att stiga, och hellre än att sälja för underpris, hålla vi hemmanen, om mamma också ej skulle få en fyrk derifrån, annat än mjölk, endast mamma|| sluppe bråket, och alltid kan jag med något hundra rubel bidraga till hushållet, det är ju allt för gemensamt bästa. Hufvudsaken, tror jag, om också ägorna för resten förfalla, är att bevara skogen. Sälja vi sedan, så är dock egendomen ograverad, och den nye ägaren kan då upptaga hypothekslån till egendomens iståndsättande. Jag är ledsen att lemna Mamma strandsatt för sina landtmätare nu i Februari. Om mamma kunde få för ögonblicket låna hvad som behöfves, så kan mamma med säkerhet påräkna att betala detta, bara jag får mina svenska pengar, som jag hoppas, antingen i slutet af Februari eller början af Mars. Om Mamma då nu ville underrätta mig hvad som behöfves till ett och annat, vore det bra att veta, ty, som sagdt, åtminstone 500 rubel bör jag få ifrån Sverige.
2 Jag vill öfvertala Mille att göra om resan till Marstrand, som tydligen bekommit henne väl, ehuru hon var der för kort tid. Skulle Ludvig Lindqvist resa, så kan det hända att Mille far, och jag kommer med barnen till farmor. Aina har visst erbjudit sig att resa med och pyssla om Mamma, men Mille tycker|| sjelf att det ej behöfves, när hon engång är van, och Aina behöfver nu som stora flickan omfamna sin kära farmor och barnsdomsvännerna der. i början af Mars skall hon gå i skriftskola för Schauman och under den tiden ha lof från skolan på eftermiddagarna, sista veckan visst hela dagen. – Mille har smått talat om att medtaga Toini, hvilket redan kostat pian rukkaspråk: finska några modiga tårar; hon har några dagar varit hemma från skolan för sin fattiga ansigtsros, och då har hon gått så rådlös och väntat på Eva. ”Blir inte klockan snart tolf?” Hvad sen att vara en hel sommar utan sin bundsförvandt! De äro något vigtiga, må farmor tro, med sin skola! Icke bli de just ansträngda med lexor. Värre är att de sitta 29 i samma rum, men när det är bara från 9 till 12, går det likväl an. De ha knappt haft begrepp om andra kamrater än hvarandra i Helsingfors, och nu berätta de hundra historier om deras konnäsancer med ”lilla Paraschuck” etcetera. Aline har tagit sig efter gymnastiken, William har haft några dagar ondt i halsen, men är nu åter i farten. Icke taga vi honom nästa år. Wåra nya rum se så här ut: De fyra åt gatan äro alla stora, ljusa rum – Jag får för första gången|| sedan Nordbergs åter beqvämt och plats för mina böcker. Sängkammarn och barnkammarn äro båda så stora, att någon del borde kunna afdelas åt Aina. Mest hade jag mot denna gård, att vi ej få bo qvar, om vi vilja, men kanske få vi oss till dess egen gård. Trädgården är nästan så stor som de fyra qvarteren nedanför Mammas fönster eller åtminstone som lilla trädgården. Få vi den ej bra uthyrd, skola vi åtminstone använda den sjelf. Syrener finnas i mängd.
3 Intet nytt af vigt, annat än det stackars Polens affärer. Det nya upproret föranleddes af rekryteringen. Alex. Rpff. var med en natt, då rekryterna grepos i deras sängar i husen och fördes till fästningen. Det är dock barbariskt. För resten skrifva gossarne Max och A., att på dem går ingen nöd i Warschau, de roa sig bara. Der stå många finnar nu uti Polen, många mödrar äro oroliga. Det har gått mycket blodigare till, än som erkännes i de ryska rapporterna. En finne, kapten Lindström, har stupat.
4 August Essen afreste nyss härifrån. Hans komité har bland annat föreslagit fullständig näringsfrihet, alla skrån upphäfvas, hvarochen får försörja sig ärligt hur han behagar. Mycket talas om Tavasthuska processen. Osäkert är om guvernören fås fast, ehuru alla veta att han varit den egentlige stortjufven. Rennerfelt lär vara en småtjuf, och han kommer på fästning. Midt i dessa bekymmer fick han nyss bref ifrån Polen att två hans söner, officerare, blifvit gripne som konspiratörer. Den ena firade just sitt bröllopp med en polska, när han blef gripen på sjelfva brölloppsaftonen. –
Måväl, älskade mamma!
Z.
5 En stor konkurs omtalas. Aptekar Maxmontan d. y., som köpt det stora apteket af brodren och sjelf alla dagar medecinerat med champagne. Många förlora.
6 Efter Chievitz är också konkurs. Han skulle just försäkra sitt lif i Skandia för 10,000 rubel, men Skandia funderade på papperen, och så vandrade C. af.
7 Från Oskar har varit bref. Han studerar franska m. m. i Paris och trifves godt. – Sofi Leopold lär ämna föröka familjen, till hennes egen stora häpnad och ledsnad.