ZT–Sofia Topelius 24.5.1858
Kommentar
Kommentar
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
1 Han sofver nu [...] på hans graf. Sonen Rafael Zacharias avled 12/5 1858 och begravdes15/5 1858 på Sandudds begravningsplats.
2 trefliga friska.
2 skrypelse trevlighet.
2 pojkfloska (dial.) flicka som flörtar med och springer efter pojkar.
2 Måtte nu planeringen [...] kopia af plankartan. Länsarkitekten i Tavastehus län Carl Albert Edelfelt hade fått i uppdrag att rita en ny stadsplan åt Nykarleby efter branden i januari 1858. Planen blev färdigt i maj och stadfästes av kejsar Alexander II 27/9 1858 (Birck, Nykarleby stads historia II 1980, s. 619).
2 Grundfelts uppsats Jfr föreg. brev.
2 nationalsubskriptionen åt Runeberg Borgström och Snellman jämte en grupp medborgare hade tagit initiativ till en nationell insamling för Runeberg 1857. Topelius ingick också i gruppen och skrev cirkuläret till allmänheten. Gåvan som insamlingen resulterade i var officiellt ett tack för psalmboksförslaget 1857 men hade för avsikt att vara en diktarpension (HT 5/6 1858, Forssell, Författaren, förläggarna och forskarna 2009, s. 88, Topelius, Självbiografiska anteckningar 1927, s. 211).
2 invigningen af Castréns minnesvård M. A. Castréns byst på Sandudds begravningsplats avtäcktes 20/5 1858 (Helsingfors Tidningar 22/5 1858).
2 Min lilla pjes [...] utfördes ganska nätt. »Ett skärgårdsäfventyr» sattes upp första gången 10/5 1858 till förmån för studenthusinsamlingen (Helsingfors Tidningar 10/5 1858, Vasenius IV, 95 f.). Jfr även ZT–ST 30/4 1858.
2 bivuaken bivacken, nattlägret.
2 föredrag i lördag Topelius höll ett föredrag 29/5 1858 om »forntidens myther om den yttersta norden» vid den femte och sista litterära soiréen till förmån för studenthuset (HT 2/6 1858). Jfr ZT–ST 30/4 1858.
3 Petersburg har kostat henne vackert. Ett ståndsmässigt liv i S:t Petersburg, dit Topelius moster Augusta Rosenkampff hade flyttat hösten 1856, var dyrare än i Helsingfors. Orsaken till flytten torde dels ha varit att hennes söner var verksamma inom den ryska militären och dels att döttrarna Augusta och Aline närmade sig giftasvuxen ålder.
5 tulijaiset medhavd mat eller gåva.
Manuskriptbeskrivning
- Brevsignum: 887
- Avsändare: Topelius, Zacharias
- Mottagare: Topelius, Catharina Sofia, f. Calamnius
- Arkiv: Nationalbiblioteket
- Samling, signum: Topeliussamlingen 244.97
- Form: brev
- Status: original
- Format: 21 x 13,5 cm
- Lägg: 1
- Antal blad: 1
- Sidor brevtext: 4
- Färg: vitt
- Kvalitet: konceptpapper
- Tillstånd: välbevarat, frånsidans text syns
- Skrivmaterial: svart bläck
Zacharias Topelius till Catharina Sofia Topelius 24.5.1858
Helsingfors annandag pingst 1858.
Min älskade Mamma!
1 Tack för det hjertliga brefvet med förra posten och farmors bekymmer då ännu för lilla Zache. Han sofver nu godt i sin ensliga bädd, och den lilla stenen står redan på hans graf. Det är icke mycket mera att säga om hans korta lefnadssaga. Måtte han engång kunna möta oss bortom tiderna!
2 Vårens grönska, arbete och stoj ha nu åter något jemnat spåren af det som varit. Vi må Gudilof bra – Mille har också något repat sig – barnen äro trefliga. Mamma kan tro att de varit en stor skrypelse dessa tider. Wi börja nu längta åt norr. Mille skrifver om våra planer; kanske kunde vi slita oss lösa i början af Juni, om ej Ainas examen vore, men jag anser att hon ej bör resa bort förut, det är skolans största högtid, och hon är ju ett slags ordförande för sina 40 klasskamrater. Kanske kunde hon komma med Wasastjernas, men det har ock sina sidor, vi tycka ej alls om det täta umgänget med Betty – det är skilnad i ålder, och Betty är en pojkfloska, som vi brukade säga förr. Oss emellan, förstås. Om någon vecka skrifva vi väl mera, men troligt är att vi ej slippa förrän d.15:de vidpass.|| Om jag finge någon bra vagn för billigt pris, skulle jag köpa och återlemna gamlan åt Mamma, om Mamma vill ha den och har rum för den i trängseln. I annat fall kunde kanske någon prest få smak för den på hemorterna; här är det ringa utsigt att få den såld; den duger ej till hufvudstadsvagn. Nu om Majniemi. Jag hör med fägnad att Hinrik lagar bryggan. Mycket bra vore också, om Daniel hunne med att mura om kammarkakelugnen, så den kan eldas för barnen. Jag undrar om det skulle meritera att mura en liten kökspis i boden, för att spara Mille och andra den långa vägen? Wi lära väl komma att bo för det mesta derute; och kanske vore det bra att ha två kor der i år, om Mamma så tycker. Tack för löftet att Mamma vill vara mycket med oss. Nog göra vi nu Mamma bråk och bekymmer igen; å vår sida skola vi bjuda till att förse hushållet med ett och hvarje, som här fås billigare, och skicka med Österbotten. Det ligger nu här som bäst, går i morgon till Petersburg och tycks hafva god tid, efter det först tisdag d. 1 Juni lär gå härifrån tillbaka åt norden. Då skicka vi äfven en packlåda med kläder. Passagerartaxan|| är något nedsatt, men alltför dryg ändå för familj. Åbodirektionen gör som det lönar sig bäst för Åbo: De lät ju Ö:botten först gå öfver till Stockholm, och nu är det nya ångf. ”Grefve Berg” här enkom för att göra h. ex.hans excellens sin uppvaktning. Det kommer annars att gå mellan Riga och Pburg. – Ännu om Majniemi: Snälla Mamma, finns den qvar, den der lilla promemorian om båtarna, och månntro Dahlsten eller Hinrik åtar sig det – årar t. ex.? Och är Mamma god och förhyr en roddare åt mig? Så att jag hade honom färdig vid ankomsten. Få vi tillsvidare vindskammaren, så kan jag ju ligga på vinden, det går förträffligt; men hvar få de stackars flickorna Argillander rum? – Näten vore bra att ha färdigbyggda vid ankomsten. Förlåt, gulle Mamma, allt detta bråk! Jag skall bjuda till att hålla er med fisk i sommar. – Måtte nu planeringen af staden taga fart; Lotta har skickat oss kopia af plankartan. Inte bryr jag mig om gläfset i tidningarna, ej heller för jag in Grundfelts uppsats i hvad som rör Wiborgs insändare. J. W. S. han är nu i ogunst; jag tänker också han skall få ett djupt förakt|| för hopens gunst! Det ena som det andra är vanligen lika blindt. Här är ändå ett litet parti, som förblifvit hans fana troget; samma parti, som hvisslade åt studentpjesen. I förrgår öfverlemnade Borgström och Snellman nationalsubskriptionen åt Runeberg, som var hitrest för invigningen af Castréns minnesvård. Kontanta summan var 17 tusen 80 rubel silfver, inlagda i ett litet skrin med silfverplåt på locket, och på den stod: ”Åt J. L. Runeberg att förvara landsmäns förgängliga och egna oförgängliga gåfvor". Utomdess återstå ännu öfver 900 rubel tecknade, men ej influtna, så att hela summan gör 18,000, och från Sverige har han fått 3000 riksdaler riksmynt för den der tryckta upplagan af psalmboken; så att totalbeloppet torde uppgå till inemot 19,000 rubel. Det är ovant för Runeberg att så med ens bli kapitalist. Få nu se i hvad form detta kommer att publiceras. Andra delen af Fänrik Stål kommer väl snart att utgöra Runebergs tacksägelse. – Min lilla pjes, skrifven vid bivuaken i salen under gossens sjukdom, gjorde lycka och utfördes ganska nätt. I den spelade en grefvinna, två friherrinnor och två baroner, utom ”simpelt adelsfolk”, så nog var det förnämt, och särdeles vänliga voro de, men gerna hade jag försakat all den äran för en timma ännu med gossen på mitt knä. Jag skall ju nu hålla föredrag i lördag. Ack den som sutte hos Mamma i vindskammaren! Må väl och helsa vännerna, ett bref får Mamma ännu från oss om någon vecka.
Mammas egnaste
Z. E., & Komp.
3 Nog var det rätt att Mamma skref till tant, men inte kan hon betala nu. Hon hushållar på tok, gumman fattig. Hon har, utan att säga åt Hjelten, lånat 600 rubel från Civilstatens enkekassa. Petersburg har kostat henne vackert.
4 I slutet af Maj vänta vi tant hit – och troligen till oss. Hon får då mitt rum och jag tar Juliuses. – Oskar och Julius hyra för sommaren rum i skärgården.
5 Föreslå oss någon nyttig sak till tulijaisetspråk: finska åt Fanny. Mamma sjelf (vi ha litet smått åt Fanny).