ZT–Sofia Topelius 28.5.1866

Zacharias Topelius till Sofia Topelius 28.5.1866

Helsingfors måndag 28 Maj 66.

Min Älskade Mamma!

1 Mamma har nu blifvit missbytt ett par postdagar. Förra måndags voro vi bortresta, och i fredags hade jag kandidattentamen. Det vill ej bli af att skrifva i förskott. Tack för det kära brefvet. Vi må Gudilof väl och längta till sommaren. Nu först börjar här bli grönt. Våren stod i fulla två veckor alldeles stilla under kallt nordanväder med frost flera nätter å rad. Natten mot i måndags visade thermometern nära 4 grader under fryspunkten. Men nu några dar ha vi haft varmare, och i går middags var 17 grader i skuggan. Träden börja nu först att löfvas. Hvem vet hvad det är godt för? Pingstlördagen reste vi ut till Nybergs Rauhala 3½ mil härifrån i Kyrkslätt. Största delen af sällskapet instufvades i Otto Nybergs lilla resvagn, der Berndt kuskade, och jag och Mimman åkte i prof:skan Tengströms vänligt erbjudna kurirkärra. Vädret kallt och klart. Vi reste ut kl. ½ 3 e. m. och kommo fram kl. ½ 8, då vi mottogos af Mina Nyberg och Mathilda Ekebom; Nybergs andra hade ej sluppit lösa från staden och Emma Krohn väntade främmande, som äfven arriverade några dagar derefter, nemligen en 10 markers pojke, som lilla bror kallade ”Julius Ilmarinen”.|| Det var den dagen Emilia – vi hade på f. m. haft några kaffefrämmande, och sedan hade Emili och jag stått fadder för Otto Donners lilla Ossian, – och nu på afton, när vi kommo till Rauhala, var der ett kaffebord dukadt med ett kolossalt E, som smakade förträffligt. Mottagandet och hela vistelsen der voro mycket hjertliga, och barnen i synnerhet hade roligt öfver en bank. Rauhala ligger mycket vackert på solsidan af en mot insjön sluttande hög strand. Vi gjorde långa promenader och kräftade i en bäck och hade ett stort fat rågadt med kräftor. Annan dag pingst på afton voro vi här tillbaka och hade ej kunnat önska annat än varmare, ty den kalla blåsten hindrade oss att ro ut på sjön. Barnens hosta blef ej bättre deraf, men ej heller sämre; Eva har gräftat hela våren. – Nå, Sofia dagen mindes vi vår älskade Mamma och farmor. Här var stor courspråk: franska hos Aina på f. m. Redan kl. 8 kommo sångarne och sjöngo här utanför, hvarpå de bjöds in på kaffe. Kl. 9 kommo sedan systrarne i Vårföreningen, och sednare på f. m. kommo sångarne tillbaka jemte några andra vänner, och här sjöngs visa på visa och åts strufvor, med glödgadt vin.|| Då dracks äfven Mammas och systers skål. På e. m. foro de våra till Leopolds. Jag var först på afsked hos Rokassovkis, efter jag varit ditbjuden, och Olga R. bad så mycket helsa till Gusti och Ninni; hon hade haft bref af Gusti, sade hon. Gumman Rokassovski var tårögd hela qvällen, ty det var deras sista mottagning, och hon tackade mig för adressen till Kejsarinnan och berättade huru H. M. omfamnat henne och varit rörd ända till tårar. – Fru Furuhjelm m. fl. voro ju så artiga och kommo till oss i ett slags deputation med kejsarinnans skriftliga svar till fru Rokassovski. – Sedan på afton gick jag till Leopolds. På balen för Rokassovskis var ingen af oss. Jag hade ej råd att kasta bort 80 eller 100 mark. Bjudarne skola ha blifvit något flata, när bjudningen antogs, ty de hade räknat uppå refus, men fruntimmerna ville dansa. – Nå, sedan kom Adlerberg, tog in i slottet och firades som en liten kejsare. Han ser god och hygglig ut, mycket lång och fet. Vi voro på uppvaktning, och han tackade särskildt universtitetet (som icke lyder under honom) för denna uppmärksamhet och lofvade helsa på oss igen, hvilket sker i dag kl. 1. Han skall i förtroliga samtal ha yttrat|| om sin utnämning, att ”l’empereur veut savoir la verité sur la Finlandespråk: franska” – den sanningen, som han så sällan fått höra, fastän Rokassovski sjelf varit ärlig karl. Roligt var att militärbefälet fick en höflig skrapa vid sin uppvaktning hos Adlerberg. ”Hans Majestät förväntar”, sade han, ”att ryska befälet undviker alla missförstånd med landets invånare.” – Barnen voro med och sågo på den stora paraden i thorsdags och voro högst förtjusta i gardet och i kosackerne. – I fredags e. m. voro vi med vårföreningen och sångarne i botaniska trädgården och hade kaffe och visor i den vackra qvällen under ekarna. – I går, trefaldighetssöndagen, voro vi till nattvarden i nya kyrkan. Murarna kylde, men Guds ord värmde. På e. m. gingo vi från aftonsågen i gamla kyrkan på en promenad till Sinebrychoffs trädgård.

2 Jag hoppas Mamma fått Milles bref med Gestrin. Magnus Kjellman har nu i veckan kandidatexamen; han är mager och skral, gossen. Frans Dyhr är qvar och säger sig ämna resa med nästa Österbotten. Icke har jag fått honom bort; han är ej van att lyda. Oskar far på landet; Leopolds ha hyrt sommarbostad på Kinnekulle vid Hummelvik, och der bor Gustaf Jenny med och den fotlösa pian, som får medicinera troligen hela sommaren.

||

3 Det är så roligt att åter tänka på Mamma och Kuddnäs. Vi ämna resa omkring d. 7 Juni, ifall ej hinder möter, och dröja en dag i Tavastehus park. Härom hoppas jag kunna skrifva bestämdare nästa måndag. Det gläder mig att Mamma har Hindrik, och jag hoppas äfven att Fredrik blir läraktig, fastän jag ej rätt begriper hvem och hvarifrån han är. Väl att Mamma slapp öjborna; måtte de andra folka sig. Skall jag hämta någon nyttig bok åt den nya gubben, efter han är beläsen? Ett bref med fredagsposten träffar oss ännu här. Min helsning till gubben Wennerholm; jag har fått hans 160 mark och skall hämta qvitto. – Berndt följer ej nu med oss, han blir hela sommarn på Rauhala, för att arbeta; han försummar så mycket i fästmanstjensten. Deremot ha vi tänkt ta Fina med, under förbehåll att hon ej får vara på dåligt humör och ej skaffa sig någon ny Grönros. Jag tänkte visst fråga förut, om Mamma vill ha henne, men Mamma har förut svarat på sådana frågor, att vi få göra som vi tycka. – Goda Mamma, jag är nu grufligt rädd att besvära Mamma, som har bråk tillräckligt, men månne Dahlsten skulle ha tid att reparera Maja? Hon behöfver|| en grundlig kalfatring och ett par nya åror. Jag gissar att Hindrik ej nu har tid med sådant. – Är det något, som Mamma behöfver och jag kan taga med, så skrif ännu. Vill Mamma ha en kagge blyhvitt? Och vad skulle Fanny bäst behöfva? Skulle jag kunna hämta något åt Hindrik, eller åt Stina?

4 Mamma frågar om kriget. Ja, nog smäller det snart ute i verlden, det är Guds straffdom, att röfvarne måste råka hvarandra i lufven om det orättfärdiga rof de tagit från Danmark, och derföre går det dertill, fastän alla spjerna emot. Gud låte oss få lefva i fred; nog är det allt hopp att så sker, men ingen törs spå. England och Ryssland hålla ihop för närvarande; det är godt för oss. Här syns intet tecken till rustningar. Nog tror jag de få bygga Majniskeppet i fred i år. – Hvar tredje Helsingforsare ämnar sig till Stockholm; jag har ingen längtan dit alls.

5 Måndag kl. 2. Just nu kommer jag från universitetet, der vi åter varit uppstyltade i gullkragar och brickor för Adlerberg. Han talade mycket vänligt till studenterne och tackade dem från Hans Majestät för deras adress, deras loyala tänkesätt och deras flit m. m. – Sedan var han och besåg samlingarna, och jag stod der på nålar i mitt forntida konungarike, ty nycklarna till skåpen voro hos amanuensen, och han fick ej reda på, så att jag ej kunde visa någonting, och så frågade han Adlerberg hvad en gammal stenskål var försla slag, och der kom jag i pumpen, men Arppe rappade till och svarade: det är en gammal dopfunt (aldrig har det varit någon dopfunt!). – Emellertid räckte han mig handen, och gick temligen hastigt förbi de lästa skåpen. Så att icke inlade jag der någon ära med mitt fögderi. – Må väl, goda Mamma! Helsa tant och alla de våra! Mitt folk omfamnar sin älskade farmor, och jag är Mammas egen

Z.

6 I går på morgonen afsomnade fru Federley (Constance Munsterhjelm) efter långvarig lungsot. Baron Rotkirch på Stensböle lär vara vandringsman i samma sjukdom. – I dag ha vi öfver 17 grader i skuggan.

7 Ett gammalt bref från Majo medföljer, efter här är så godt rum. – Hjalmar Nordgren har åter köpt apelsiner och bollar åt barnen. – Toini är frodig och rask, men allt emellanåt litet svullen.

8 Åkrarna i Nyland äro mycket vackra. – Mamma skall få sättlök med Frans, om det ej kommer för sent.

9 Inga hade varit med på Lappvikskonserten. Vi voro på landet då – och det var skada – dårarne hade så omfamnat Therese Decker, som sjöng.

10 Hjelt har ordinerat lakanbad, ångbad och halfbad åt Thilda Hæggström. Hon skall få plaska i kapp med syster Mille i sommar.