ZT–Sofia Topelius 10.3.1867

Zacharias Topelius till Sofia Topelius 10.3.1867

Helsingfors Söndag morgon 10 Mars 67.

Goda Mamma!

1 Det är nu åter så länge sedan vi språkat, att jag måste passa på en ledig stund. Jag hoppas bror Wilhelm vid detta laget närmar sig Alavo och är hos eder i god tid i morgon. Han får nu beskrifva sin Hforsresa, som var mera knapphändig, när man ej varit ur boet på 25 år. Under hela Åbo tiden hade vi ej minsta nys om honom eller när vi fick vänta honom, tilldess att Fanny skref från Nådendal. Då hade vi just bjudit hela den unga sångareskaran att säga adjö åt Aline, och min gode Wilhelm regnade ned kl. 7 på fet-tisdagen midti visorna. Kärt var det ändå att få se honom med pastoralexamen bakom ryggen, fastän obelåten med vitsordet. Nog har jag hört flera säga, att Wilhelm bordt få cum laudespråk: latin, men pastoralexamen är ett sådant otyg och en sådan skam för prestaståndet, att vitsordet kan vara detsamma. Här i Hfors var min kära svåger som på heta stenar – utom ett par stånds plena (och han var ej alls och hörde på adeln)|| så hvarken såg eller hörde han något af tidens framsteg sedan 25 år, utan de par dagarna gingo med att sinka än här, än der med småprat, och så råkade jag också vara mera upptagen de dagarna. Och så var jag ledsen att han ej var hos Leopolds; med ett ord, jag var ej alls nöjd med Wilhelms sejour här; icke fås bondkaplan ur en menniska på det sättet. – Nå af Fanny hoppas jag Mamma haft bref; hon kom bättre fram, än vi trodde. I går reste Inna också, och i dag känns det riktigt tomt, ty nu först märks saknaden efter Aina dubbelt mer. – Nå, det var roligt för mig att af Wilhelm få höra något om Ezer Johansson. Han är ju bara gossen till ålder, men nog kan han vara förståndig för det. Jag tycker Mamma skulle taga honom på en mosterlig fot och inte alls genera sig för honom, utan vara från början just som en gammal tant för honom. Den moster han för med sig skall ju vara enkel och anspråkslös. Ledsamt att Mamma ändå flyttar ur sina rum! Låt mig tro, att det helst|| blir bara till sommarn, när nysaln kan iståndsättas, annars blir jag riktigt ledsen på Mamma. Hvad betyder andra små olägenheter mot den, att Mamma skall umbära sina allra närmaste vanor och beqvämligheter? Nej, Mamma råder och styr visst efter eget godtfinnande, men om ej Mamma ställer annorlunda, så säger jag i sommar åt Ezer huru det är, och då vill han visst ej göra ett sådant intrång. Jag tyckte på Wilhelm att vår nya vän kommer att ställa affären så som jag länge tänkt: att göra äng och ladugård till hufvudsak, och sedan blott litet åker men väl gödd. Ezer tänker göra ost, säger Wilhelm. Mamma skall få se, att han utvägar sig till sådana inkomster, som våra beskedliga landbönder ej kunnat drömma om efter den gamla slentrianen. Men visst behöfver han ett rörelsekapital, t. ex. för Nyåkerns upptagande. Skrif, goda Mamma, huru nu hans första inträde varit och hur han tänker börja sin sak, det intresserar mig på det högsta. Gud gifve att Mamma|| nu kommer öfver den första tiden utan för mycket bråk. – Här har jag nu fått ett nytt bestyr, men icke så brådskande just. Jag har blifvit ledamot i komitén för svenska psalmboken; det beslöts hos erkebiskopen i thorsdags. Meningen är ej att ändra hvad de andra skrifvit förut, ty det skulle jag ej ha åtagit mig, utan att i ett särskildt bihang dels författa, dels öfversätta psalmer för sådana tillfällen, som blifvit bortglömda i gamla psalmboken eller också behöfva tillägg. Först nästa höst eller vinter samlas komitén i Åbo.

2 – Nu bråka vi med Konstföreningen. Ingenting vunno vi i thorsdags på konstlotteriet för Walter Runeberg, men han får vidpass 10,000 mark för att resa till Rom och der utföra något arbete, som han sjelf får bestämma, för dessa pengar. Och så gifter han sig nu förut, sedan han varit förlofvad i sju år. Vi hade ingen andel i detta bestyr, utom att Emili och Inna sålde lotter, och ännu mindre andel hade vi i den stora maskraden, der ingen af oss var med. Här klagas mycket öfver att lyxen tilltar genom grefve Adlerbergs. – Jag öfverlemnar åt Mille att skrifva resten och beder om många helsningar till alla vänner, äfven Emmi och Zache, från Mammas egen

Z.