Sofia och Johanna Sofia Topelius–ZT 13.5.1843

Johanna Sofia & Sofia Topelius till Zacharias Topelius 13.5.1843

Kudnäs d. 13 Maj.

Egen Broder!

1 Det är nu bra längesedan du sist såg några systerliga kråkfötter. Jag tänkte skrifva sist men så kom jag ihog att jag hade Alfreds bref ännu obesvaradt och så hann jag inte mera än det. Tack för ditt sednaste, det gaf mig en stor lättnad i mitt (kanske öfverflödiga) bekymmer om dig. jag trodde nästan att du redan slagit dig till ro med din Christendom och sökte nu blott att ersätta det som felades genom din poetiska verldsåskådning, förlåt mig den tanken. Vet du just en sådan der tanke eller förhoppning som du säger gått igenom ditt lif har Rosalie Lithén länge hyst deraf hennes underliga Gudsfruktan så gick hon länge och drömde om ett religieust lif i framtiden till dess hon sluteligen genom tanken på döden och alfvarsammare böckers läsning fann att denna förhoppning hade|| ingen grund och att den ej dugde ifall döden skulle behaga inställa sig oförmodadt. En sådan der tanke skulle passa sig bra i den Reformerta kyrkan som tror på ett ovillkorligt nådeval. ty det är mången der som tänker, är jag utvald så måste jag bli salig, jag må nu lefva hur som hälst o. s. v. Nu predikar jag igen. det är ej så underligt om det skulle förekomma dig som om jag hade litet hög tanke om min insigt, men vet du det är så underligt att sanningen förekommer mig och alla andra så tydlig att man tycker den borde kunna tagas på med händerna och man glömmer så lätt att det var en tid då vi hörde allt det samma och kunde dock icke taga på den. Deraf kommer det tyvärr ofta ovisliga nitet. och du har vist rätt deri att vi mången gång onödigtvis sjelfve ådragit oss det klander men du mistager dig om du tror att vi känna någon tillfredsställelse deröfver. nej vet du det är ibland rätt tungt för den gamle Adam. Emedlertid skall jag trösta dig med att vi ändå just inte|| gifvit anledning till några egenteliga scener utom en liten med herskapet i andra byggningen, under Farbrors härvaro, men derom mera när vi råkas. En sanning är det dock att menniskorna inte borde finna mera att klandra hos oss nu än förr, om inte der låg till grund en naturlig fiendskap till allt verkligt alfvare i Christendomen, som finnes hos alla af nåden oförändrade menniskor, det kan du ej se nu, men engång skall du dock finna att hvart ord af Skriften är sant således äfven detta. Christus måste alltid vara Judomen en förargelse och Grekomen en galenskap och det fins både Judar och Greker och Turkar med, ibland våra Christna. Litet häpen skall du tro jag blef när du skref att du visat mitt bref åt Moster, inte just att jag var rädd för hvad jag skref men du vet hvad jag alltid varit rädd att du skulle visa mitt kludd, men inte var det häller så farligt, mest grämde det mig sedan att det kanske röjt spår af ett misslyckadt försök att skrifva grant och men det var ej meningen utan om så var så smittade det|| ifrån ditt bref som jag just hade läst, det må nu vara, men inte skall du visa mina andra bref åt någon. de äro skrifna endast för dig. Alfred måtte väl heller inte visa mitt bref det var rätt dumt ochså. Mamma pålägger mig att berätta nyheter men jag mins just inga. I går ungdomen bjuden på Charlotte till Strombergs, jag ochså, men jag gick i stället till Lithens och gratulerade Moster (stackare som vist inte är att gratulera) åt plättar och pratade med Rosa. på förmiddagen hade en scen förefallit meldlan Albert som ville att Rosa skulle gå med till St.s men deraf blef intet. Jag håller nu på att väfva Dräll, och läsa Finska af alla krafter. I Söndags var jag i Finska Gudstjensten och hörde Nordgren och förstod mer än jag trodde fast jag inte läst annat än en finsk Cateches utan Lexikon, men nu har jag fått Lexikon af Albert D. andra böcker får jag äfven så du behöfver inte skicka någon.. Våren är nu kommen men nordan har ej lust att ge med sig. mina neglikor stå i blomma jag skickar dig här ett blad som bevis på att jag ej föraktar lifvets små fröjder.

2 Jag kommer du ihog du har skickat hälsningar ibland till Nordgren men vet du jag har inte talat ett ord med honom sedan sista somras.

3 Nordgren var i måndags och skriftade Tante Emelie, Morbror G: var der och gaf sig i disput med N. om förnuftet och det måste den stackars Tante E. höra på, det är bra ängsligt med henne hon är sjuk både till själ och kropp.

4 Flickorna Lithen be hälsa. om qvistens får du väl höra af Milla Jag väntar dem på gratulation i öfvermorgon. hur olika nu och sist.

 

14 maj

5 Gulle Zache jag får ej rum för mer än dessa rader men jag kan ej låta bli att hälst litet prata med dig om den kalla nordan och den däraf dåliga rågbrodden och hö brist m. m. som alt ger sina bekymmer i morgon Sophie dagen kommer du vist ihåg oss det skall väl bli struvor som vanligt. I morgon skall Fanny börja gå hos Fru Lundm. hon har så få där före får nu Fanny gå i sommar jag var hos henne i går jag bjöd till att tala så granlaga som möjligt och ingenting om hennes enskilta bekymmer men ändå hade hon tårar i ögonen flere gånger. Så att du tänker bli författare på alfvare dett som jag varit så rädd före, få se om Oscar får resa med knapt nog. intet undrar jag på om du litet svettades när du gaf dit tal på trycket och vore H.svårläst p.g.a. överskrivning Fabian Östb.Österbottning skulle han vist nagelfara det på värsta vis åtminstone tar han med nöje emot om något sådant tillbjudes M. bl. kan du ej i sommar få Lundal till vicarie jag tycker han passar bättre för din tidn. än höglärde du lär väl ej hinna hem till midsommar.

Gud välsigne dig min gosse din Mammas glädje.

6 det har just förtretat mig när jag om medc. Candidater på tidn. och ännu skjuter Monsieurspråk: franska Jacobus opp. låt se at du ej gör på samma sätt. dett är obegripligt han som i alt annat är så driftig hälsa honom och Oscar