»Wenn das nicht gut für die Wanzen ist .....»konsekvensändrat/normaliserat
1 Jag har ett välment förslag att göra den värde läsaren: haf den godheten genomläsa nedanstående välmenta förslager.
2 Jag träffade nyligen en gråhårsman om fem och trettio år; han var ohjelpligen döf. Hvad fattas er min herre? frågade jag. Så ung och redan grånad, redan döf?
3 Unge man, suckade han; jag har varit arbetande ledamot i sex committeer, jag har skrifvit i sju tidningar och spekulerat i åtta aktiebolag. Behöfver jag säga er, att mina öron döfvats af otaliga välmenta förslager och mitt hår grånat af bekymmer deröfver, att menskligheten i sextusende år begrundat de högvigtigaste ting och ännu icke utfunnit bästa sättet att utrota kålmasken!
4 Döf af välmening! är det möjligt?
5 Så är det. För att rädda verlden från en stor börda och förekomma medmenniskors ofärd, har jag samlat alla de välmenta förslager jag kunnat öfverkomma, inpackat dem i en ofantelig säck och ärnar nedsänka dem i hafsens djup. Farväl, min vän! Jag går att dränka mig.
6 Håll, min herre! jag har ett förslag ....
7 Ett förslag? Farväl med det fortaste. Man begår här i lifvet dumheter, som aldrig kunna godtgöras. Jag har begått en af de gröfsta ... jag har förgätit inpacka Saima i säcken. Huru mången skall hon ännu förpassa hädan med idel förslager!
8 Men tillåt mig af välmening ....
9 Välmening? Då är ingen tid att förlora. Farväl!
10 Den unge gubben försvann. Kort derefter uppfiskades hans säck med alla förslagerna. Fiskaren uppklistrade dem på väggarna. Oaktadt blötningen, bibehöllo de flesta sin torrhet. Man fann deribland:
11 Förslag att förekomma skadliga böckers läsning medelst all bokläsnings upphörande.
12 Förslag att uppmuntra skriftställeriet medelst tjenliga handplaggor åt skriftställarne.
13 Förslag att förekomma lyxen medelst silkesmaskarnas utrotande och toilettens reducerande till fikonalöfvet.
14 Förslag att aflägsna ohyran medelst boningshusens uppbrännande.
15 Förslag att kurera liktorn medelst tårnas bortskärande.
16 Förslag att bogsera ångfartyg medelst segelfartyg.
17 Förslag att föröda myggor medelst att gripa dem och gifva dem in förgift.
18 Förslag att upphjelpa bergväsendet medelst grufvornas flyttande närmare till bruken.
19 Förslag att förekomma mycken heta och väta medelst paraplyers utspännande öfver åkrarna.
20 Förslag att uppdrifva mjölkafkastningen i ladugården medelst att föda korna med kärnmjölk.
21 Förslag att göra vin af rönnbär medelst tillräcklig tillsats af madera. Förslag att koka köttsoppa på kiselstenar med tillsats af färsk kött, salt och gryn.
22 Förslag att ... förskoning! ropar läsaren. Samtiden ropar likaså. Om förlåtelse, ännu ett förslag. Jag kan icke neka mig nöjet att anföra det i detalj.
23 Ingen lärer neka, att ju icke elden är ett element, som väl stundom åstadkommer någon nytta bland menniskor, men icke sällan ofantelig skada, som mångfaldt uppväger dess nytta. Anförom blott: »elden värmer våra hus vintertid.» Ja väl; men den bränner ofta upp dem. – »konsekvensändrat/normaliseratDen kokar vår mat, vårt kaffe och vårt thé.» Visserligen, men den förtärde ej längesedan i Hamburg millioner säckar kaffe, lika många lod thé och en otalig myckenhet Lübska skinkor. – »Den lyser våra rum.» Utan tvifvel, men den ruckar derigenom hela vår lefnadsordning från den naturliga, som är att uppstiga och gå till hvila med solen. – »Den drifver våra ångfartyg.» NB. som icke bära sig.
24 Häraf synes huru mångfaldt större skada än nytta elden åstadkommer. Hvarföre, nu då de välmenta nykterhetsföreningarna proklamerat den visa grundsatsen att missbruket upphäfver bruket, det synes vara af hög tid att afstyra ett så förfärligt ondt, som eldens bruk, och i mensklighetens munnar lägga det allmänna härskriet: ingen eld mer! I det vi sålunda äro sinnade, att för Helsingfors och sedan för hela den öfriga civiliserade verlden föreslå en allmän eldutrotningsförening, hvars samtelige medlemmar skola förbinda sig att afhysa, motverka och förhindra allt bruk af eld, skall det ligga oss om hjertat, att 1) på det lämpligaste sätt afböja de olägenheter, som af eldens mistning kunna förorsakas, och 2) ådagalägga de ofantliga fördelar, dem nämnde förening ofelbart kommer att bereda oss och menskligheten.
25 Hvad nu först A) vidkommer den synbarligen högst betänkliga frågan om rummens eldning, så föreslås till afhjelpande häraf: a) i spiseln inlägges i vedens ställe ett stycke osläckt kalk, hvilket, som bekant, ger en stark hetta, när man slår vatten derpå; b) hvarje fönsterruta består af ett solglas, hvars brännpunkt faller på kakelugnen och upphettar den; c) hvarje ledamot af föreningen hålles vintertid till ständig och sträng gymnastik, som underhåller kroppens värma, samt d) särskildt lönte frotterare antagas, hvilka det åligger att gå omkring i husen och frottera alla frusna med ylle, äfvensom e) allmänna|61 3| slänggungor inrättas, hvarest fattige och sjuke äro i tillfälle att motionera sig för värmens skull. – B) Vidkommande kokning af mat etc. kan sådant ske dels medelst förenämnde kalkoperation, dels medelst elektricitet, dels medelst ett flitigt frotterande af grytor och pannor, hvarigenom, som bekant, äfven liflösa ting erhålla en viss värmegrad. Äfven vore trägen hamring ganska ändamålsenlig, enär man känner att t. ex. jern derigenom bringas ända till glödgning; och skulle särskildt tillärda hamrerskor häri biträda kokerskorna. – C) Då man ej så hastigt lärer kunna afskaffa såväl gatlysning, som ekklärering af rum, vore nödigt och lämpligt att anskaffa ett tillräckligt antal lysmaskar, hvilka derföre skulle uppfostras såsom nu sker med blodiglar. Äfven kunde lampor göras af sådant ruttet träd, som lyser i mörkret, och ett tillräckligt antal brillanter och juveler i dem infattas för att öka skenet. – D) Ville man nödvändigt fortfara med den dyra ångfartygsrörelsen, så kunde dertill begagnas den af vår landsman, Brukspatron Bremer, experimenterade qvicksilfverkraften, hvarigenom allt bränsle insparades. Såmedelst torde ångan äfven kunna ersättas i våra många fabriker. Värre synes det med jernbruk, masugnar och smiden i allmänhet, men här torde oförtruten hamring med allt skäl kunna rekommenderas. För masugnarna finge man väl tillgripa ofantliga massor af den osläckta kalken, eller ock köpe man allt tackjern af utlänningen, hellre än att exponera sig för möjligheten att en arbetare kunde nedfalla i masugnen och uppbrinna o. s. v. E) Enär krutets bruk härigenom kommer att upphäfvas, föreslås, att man utbildar väderbössorna till den fullkomlighet, att hela armeer kunde med dem beväpnas, hvarigenom larm undvekes och den obehagliga krutröken icke mera afskrämde någon från krigareyrket. – F)Tobaksrökning kunde sålunda tillställas, att man i städerna inrättade ofantliga grytor, fyllda med kardustobak och på ofvanbeskrifvet sätt upphettade, hvarifrån sedan rör borde, mot en viss afgift, ledas till alla ungkarlsrum och värdshus, samt små munstycken vara i dessa rör till rökares tjenst inpassade. – G)Försegling af bref m. m. kunde ske medelst vax, som mältes genom solglas.
26 Genom dessa enkla och naturliga medel, hvilka utan tvifvel vid naturvetenskapernas hastiga tillvext snart skola lättas och fullkomnas, böra de betydligaste svårigheter för eldens afskaffande vara undanröjda.
27 Den vinst man af denna nyttiga återhållsamhet bör kunna förutse, är så betydlig, att alla tvifvel och inkast derigenom lättast vederläggas, helst en gagnelig hushållning i smått hör till tidens prisvärda riktningar. För att blott nämna de mest i ögonen fallande fördelar, erhålles 1) säkerhet till lif, hus och egendom, bättre än genom någon brandförsäkring; 2) ofanteliga inbesparingar af den nu allt dyrare veden; 3) besparing af vårt brandstodsbolags 600 tusen silfverrublar; 4) minskad fara för vidbränd mat; 5) säkerhet för explosioner, svedor och brännskador; 6) besparing af alla brandsprutor, svabbar, läderämbaren, brandcommittéer och corpser m. m. samt otaligt många dagsverken och en ej ringa mängd sjö- och brunnsvatten, som kunde nyttigare användas, än till sprutors läskande; 7) säkerhet för obehaget att få talg eller vax på sina kläder, när man händelsevis dansar under ljuskronorna på en bal; 8) skogseldars förekommande; 9) trygghet för den obehagliga lukten af misslyckade fyrverkerier på ett spektakel; 10) ett allmänt helsotillstånd föranledt af ofvanberörde flitiga gymnastik, derjemte mycken kallblodighet och politisk trygghet i anseende till den svala temperaturen; 11) mycken munterhet på omförmälde slänggungor samt 12) otaliga andra fördelar, som ej så noga kunna specificeras.
28 När man öfvervägar allt detta, kan man ej tvifla, det ju icke detta välmenta förslag med den största förtjusning emottages; åtminstone är det likaså grundeligt och verkställbart som månget annat.
Kommentaari
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
VI. De Välmenta Förslagerna.
»Wenn das nicht gut für die Wanzen ist .....»konsekvensändrat/normaliserat
1 Jag har ett välment förslag att göra den värde läsaren: haf den godheten genomläsa nedanstående välmenta förslager.
2 Jag träffade nyligen en gråhårsman om fem och trettio år; han var ohjelpligen döf. Hvad fattas er min herre? frågade jag. Så ung och redan grånad, redan döf?
3 Unge man, suckade han; jag har varit arbetande ledamot i sex committeer, jag har skrifvit i sju tidningar och spekulerat i åtta aktiebolag. Behöfver jag säga er, att mina öron döfvats af otaliga välmenta förslager och mitt hår grånat af bekymmer deröfver, att menskligheten i sextusende år begrundat de högvigtigaste ting och ännu icke utfunnit bästa sättet att utrota kålmasken!
4 Döf af välmening! är det möjligt?
5 Så är det. För att rädda verlden från en stor börda och förekomma medmenniskors ofärd, har jag samlat alla de välmenta förslager jag kunnat öfverkomma, inpackat dem i en ofantelig säck och ärnar nedsänka dem i hafsens djup. Farväl, min vän! Jag går att dränka mig.
6 Håll, min herre! jag har ett förslag ....
7 Ett förslag? Farväl med det fortaste. Man begår här i lifvet dumheter, som aldrig kunna godtgöras. Jag har begått en af de gröfsta ... jag har förgätit inpacka Saima i säcken. Huru mången skall hon ännu förpassa hädan med idel förslager!
8 Men tillåt mig af välmening ....
9 Välmening? Då är ingen tid att förlora. Farväl!
10 Den unge gubben försvann. Kort derefter uppfiskades hans säck med alla förslagerna. Fiskaren uppklistrade dem på väggarna. Oaktadt blötningen, bibehöllo de flesta sin torrhet. Man fann deribland:
11 Förslag att förekomma skadliga böckers läsning medelst all bokläsnings upphörande.
12 Förslag att uppmuntra skriftställeriet medelst tjenliga handplaggor åt skriftställarne.
13 Förslag att förekomma lyxen medelst silkesmaskarnas utrotande och toilettens reducerande till fikonalöfvet.
14 Förslag att aflägsna ohyran medelst boningshusens uppbrännande.
15 Förslag att kurera liktorn medelst tårnas bortskärande.
16 Förslag att bogsera ångfartyg medelst segelfartyg.
17 Förslag att föröda myggor medelst att gripa dem och gifva dem in förgift.
18 Förslag att upphjelpa bergväsendet medelst grufvornas flyttande närmare till bruken.
19 Förslag att förekomma mycken heta och väta medelst paraplyers utspännande öfver åkrarna.
20 Förslag att uppdrifva mjölkafkastningen i ladugården medelst att föda korna med kärnmjölk.
21 Förslag att göra vin af rönnbär medelst tillräcklig tillsats af madera. Förslag att koka köttsoppa på kiselstenar med tillsats af färsk kött, salt och gryn.
22 Förslag att ... förskoning! ropar läsaren. Samtiden ropar likaså. Om förlåtelse, ännu ett förslag. Jag kan icke neka mig nöjet att anföra det i detalj.
23 Ingen lärer neka, att ju icke elden är ett element, som väl stundom åstadkommer någon nytta bland menniskor, men icke sällan ofantelig skada, som mångfaldt uppväger dess nytta. Anförom blott: »elden värmer våra hus vintertid.» Ja väl; men den bränner ofta upp dem. – »konsekvensändrat/normaliseratDen kokar vår mat, vårt kaffe och vårt thé.» Visserligen, men den förtärde ej längesedan i Hamburg millioner säckar kaffe, lika många lod thé och en otalig myckenhet Lübska skinkor. – »Den lyser våra rum.» Utan tvifvel, men den ruckar derigenom hela vår lefnadsordning från den naturliga, som är att uppstiga och gå till hvila med solen. – »Den drifver våra ångfartyg.» NB. som icke bära sig.
24 Häraf synes huru mångfaldt större skada än nytta elden åstadkommer. Hvarföre, nu då de välmenta nykterhetsföreningarna proklamerat den visa grundsatsen att missbruket upphäfver bruket, det synes vara af hög tid att afstyra ett så förfärligt ondt, som eldens bruk, och i mensklighetens munnar lägga det allmänna härskriet: ingen eld mer! I det vi sålunda äro sinnade, att för Helsingfors och sedan för hela den öfriga civiliserade verlden föreslå en allmän eldutrotningsförening, hvars samtelige medlemmar skola förbinda sig att afhysa, motverka och förhindra allt bruk af eld, skall det ligga oss om hjertat, att 1) på det lämpligaste sätt afböja de olägenheter, som af eldens mistning kunna förorsakas, och 2) ådagalägga de ofantliga fördelar, dem nämnde förening ofelbart kommer att bereda oss och menskligheten.
25 Hvad nu först A) vidkommer den synbarligen högst betänkliga frågan om rummens eldning, så föreslås till afhjelpande häraf: a) i spiseln inlägges i vedens ställe ett stycke osläckt kalk, hvilket, som bekant, ger en stark hetta, när man slår vatten derpå; b) hvarje fönsterruta består af ett solglas, hvars brännpunkt faller på kakelugnen och upphettar den; c) hvarje ledamot af föreningen hålles vintertid till ständig och sträng gymnastik, som underhåller kroppens värma, samt d) särskildt lönte frotterare antagas, hvilka det åligger att gå omkring i husen och frottera alla frusna med ylle, äfvensom e) allmänna|61 3| slänggungor inrättas, hvarest fattige och sjuke äro i tillfälle att motionera sig för värmens skull. – B) Vidkommande kokning af mat etc. kan sådant ske dels medelst förenämnde kalkoperation, dels medelst elektricitet, dels medelst ett flitigt frotterande af grytor och pannor, hvarigenom, som bekant, äfven liflösa ting erhålla en viss värmegrad. Äfven vore trägen hamring ganska ändamålsenlig, enär man känner att t. ex. jern derigenom bringas ända till glödgning; och skulle särskildt tillärda hamrerskor häri biträda kokerskorna. – C) Då man ej så hastigt lärer kunna afskaffa såväl gatlysning, som ekklärering af rum, vore nödigt och lämpligt att anskaffa ett tillräckligt antal lysmaskar, hvilka derföre skulle uppfostras såsom nu sker med blodiglar. Äfven kunde lampor göras af sådant ruttet träd, som lyser i mörkret, och ett tillräckligt antal brillanter och juveler i dem infattas för att öka skenet. – D) Ville man nödvändigt fortfara med den dyra ångfartygsrörelsen, så kunde dertill begagnas den af vår landsman, Brukspatron Bremer, experimenterade qvicksilfverkraften, hvarigenom allt bränsle insparades. Såmedelst torde ångan äfven kunna ersättas i våra många fabriker. Värre synes det med jernbruk, masugnar och smiden i allmänhet, men här torde oförtruten hamring med allt skäl kunna rekommenderas. För masugnarna finge man väl tillgripa ofantliga massor af den osläckta kalken, eller ock köpe man allt tackjern af utlänningen, hellre än att exponera sig för möjligheten att en arbetare kunde nedfalla i masugnen och uppbrinna o. s. v. E) Enär krutets bruk härigenom kommer att upphäfvas, föreslås, att man utbildar väderbössorna till den fullkomlighet, att hela armeer kunde med dem beväpnas, hvarigenom larm undvekes och den obehagliga krutröken icke mera afskrämde någon från krigareyrket. – F) Tobaksrökning kunde sålunda tillställas, att man i städerna inrättade ofantliga grytor, fyllda med kardustobak och på ofvanbeskrifvet sätt upphettade, hvarifrån sedan rör borde, mot en viss afgift, ledas till alla ungkarlsrum och värdshus, samt små munstycken vara i dessa rör till rökares tjenst inpassade. – G) Försegling af bref m. m. kunde ske medelst vax, som mältes genom solglas.
26 Genom dessa enkla och naturliga medel, hvilka utan tvifvel vid naturvetenskapernas hastiga tillvext snart skola lättas och fullkomnas, böra de betydligaste svårigheter för eldens afskaffande vara undanröjda.
27 Den vinst man af denna nyttiga återhållsamhet bör kunna förutse, är så betydlig, att alla tvifvel och inkast derigenom lättast vederläggas, helst en gagnelig hushållning i smått hör till tidens prisvärda riktningar. För att blott nämna de mest i ögonen fallande fördelar, erhålles 1) säkerhet till lif, hus och egendom, bättre än genom någon brandförsäkring; 2) ofanteliga inbesparingar af den nu allt dyrare veden; 3) besparing af vårt brandstodsbolags 600 tusen silfverrublar; 4) minskad fara för vidbränd mat; 5) säkerhet för explosioner, svedor och brännskador; 6) besparing af alla brandsprutor, svabbar, läderämbaren, brandcommittéer och corpser m. m. samt otaligt många dagsverken och en ej ringa mängd sjö- och brunnsvatten, som kunde nyttigare användas, än till sprutors läskande; 7) säkerhet för obehaget att få talg eller vax på sina kläder, när man händelsevis dansar under ljuskronorna på en bal; 8) skogseldars förekommande; 9) trygghet för den obehagliga lukten af misslyckade fyrverkerier på ett spektakel; 10) ett allmänt helsotillstånd föranledt af ofvanberörde flitiga gymnastik, derjemte mycken kallblodighet och politisk trygghet i anseende till den svala temperaturen; 11) mycken munterhet på omförmälde slänggungor samt 12) otaliga andra fördelar, som ej så noga kunna specificeras.
28 När man öfvervägar allt detta, kan man ej tvifla, det ju icke detta välmenta förslag med den största förtjusning emottages; åtminstone är det likaså grundeligt och verkställbart som månget annat.