Notisen/artikeln ingår i Finland 24/10 1889:|248 4|

Till Djurskyddsföreningen i Finland.

1 Tid efter annan ingå i tidningarna berättelser om upprörande grymhet mot djuren, och likväl är det blott alltför visst, att många sådana ogerningar aldrig omtalas. Det visar sig allt mera behöfligt, att en rättänkande opinion uppreser sig mot en så inrotad råhet, som förnedrar vårt folk, sårar menskliga känslor och förhärdar ett uppväxande slägte.

2 Missbruken ha på flere orter i landet framkallat djurskyddsföreningar, som hvar på sitt område sökt att bekämpa råheten och befordra de värste våldsverkarne till laglig näpst. Men så länge dessa föreningar verkat hvar för sig, utan samband sig emellan, har deras verksamhet, om också välgörande för de skilda orterna, dock varit temligen planlös och utan varaktigare allmän betydelse. För att vinna en sådan, för att klargöra omfånget af sina syften och de praktiska medlen för deras förverkligande är det oundgängligen nödigt, att de nu spridda och hvar för sig arbetande djurskyddsföreningarna ställa sig i förbindelse med hvarandra, inhemta hvarandras erfarenhet och öfverenskomma om ett gemensamt förfaringssätt i vissa förekommande fall der nu olika meningar eller ortsförhållanden göra sig gällande.

3 Vigtiga frågor finnas, der nu mycken osäkerhet råder t. ex. om djurs pinande för vetenskapliga ändamål (vivisektion), om den ofta grymma transporten af boskap och fjäderfä, om slagtmetoderna, om fiskfångsten, om jagtstadgar och fridlysning samt annat mer, hvarom djurskyddsföreningarna kunna och böra samråda. Än vigtigare är, att de kunna förena sin röst om önskvärd författning i gällande lag rörande deras syftemål. Vid senaste landtdag sökte Helsingfors djurskyddsförening förgäfves göra sin önskan hörd om skärpt straff för uppsåtlig våldsverkan å annans kreatur. Det är icke troligt, att en gemensam petition från flere eller alla landets djurskyddsföreningar skulle mötts med samma likgiltighet.

4 I ändamål att förbereda ett sådant, af behofvet påkalladt samband mellan dessa föreningar, utan intrång i deras fria verksamhet hvar för sig, anhåller Helsingfors djurskyddsförening härmed förbindligast att landets samtliga djurskyddsföreningar (härintills hafva uppgifter ingått från Åbo, Fredrikshamn och Lovisa) ville före detta års utgång till sekreteraren i förstnämda förening herr inspektor C. E. Degerholm, Helsingfors, insända uppgifter om sitt stiftelseår, sina stadgar, sina ledamöters antal och sin nuvarande bestyrelse.

5 Förteckning öfver samtliga föreningar skall derefter publiceras vid början af nästa år, och jemväl på begäran meddelas enahanda föreningar i Sverige för ömsesidig spridning af skrifter i djurskyddsfrågan.

6 Helsingfors den 17 okt. 1889.

7 Å Djurskyddsföreningens vägnar:

8 Z. Topelius.