Om Lefnadskostnaden i Helsingfors, besynnerligen med afseende å Studerande Corpsen
1 Sedan man temligen allmänt fått höra den upprepade klagan, att Helsingfors är en af de dyrare, om icke dyraste orter i landet, och H:fors Tidningar hellre i denna dyrhet, än i något misstroende till universitetet, velat finna ett skäl till Studerande Corpsens minskade eller stationära antal de sednare åren, har sagde förhållande blifvit föremål för en insänd artikel i Finlands Allmänna Tidning N:is 221, 23, 25, 26. Att så skett, har sin goda nytta, ithy att visserligen många föräldrar i landsorterna ej allenast finna sina kassor intresserade i frågan, utan, hvad mera är, deraf komma på hvarjehanda tankar om sina herrar söners depenser och lefnadssätt. Söker man nu utreda, att Helsingfors icke är den dyra ort man föreställt sig, så minskas utan tvifvel obemedlade föräldrars farhåga att egna sina söner åt studierna. Men i och med detsama kastar man en betänklig skugga på en stor, ja största delen här vistande studenter, hvilka då befinnas både göra omåttliga depenser och bedraga sina närmaste medelst ogrundade uppgifter om kostnaden att här lefva. Nämnda utredning har Insändaren i F. A. T. åtagit sig sannolikt i största välmening, men utan att erinra sig alla de slutsatser man af hans resonnement kan draga i landsorterna. Att han derjemte talat med mera insigt i förflutna, än i närvarande förhållanden vilja vi korteligen söka ådagalägga.
2 Landet, säger Ins. äger tillräckligt tjenstemän; »ej heller har man i sednare tider hört klagas öfver brist på prester».konsekvensändrat/normaliserat Just denna klagan har man tidtals hört och icke så sällan finner man t. ex. skollärare-tjenster af brist på sökande flera gånger anslagna. Kanske vållas denna brist till någon del af studiernas ojemna fördelning, ty då t. ex. åren 1833 och 34 en fjerdedel af studerande corpsen vinlade sig om landtmäteri och en tredjedel af 1840 års magistrar studerade medicin, egnar sig i detta ögonblick en god tredjedel studenter åt juridiken. Emedlertid och då Ins. riktigt anmärker nyttan af akademiska studier äfven utan aspekter på tjenstemannabanan, är skäl nog att önska, det dyrheten i Helsingfors vore en saga, hvilket den, för att vara uppriktiga, icke är.
3 »Det kan allt hafva sin riktighet, menar Ins., att man i Vasa, Heinola och sjelfva Åbo kan lefva för vida mindre pris än i Helsingfors. Men »det mesta beror af sjelfva lefnadssättet, ty äfven i de dyraste orter bo mindre bemedlade och fattiga»,konsekvensändrat/normaliserat hvilkas jemförda årliga inkomster samt derefter rättade utgifter ej särdeles differera.
4 Således »kan man öfverallt komma till rätta med litet, när man vill eller måste inskränka sig».konsekvensändrat/normaliserat
5 Vill nu Ins. härmed säga att »sjelfva lefnadssättet» är det egentligen dyra i H:fors, så har han onekligen rätt. Men vill han påstå, att mindre bemedlade, – som i H:fors betala 75 Rub.Rubel för ett rum, 13 till 15 Rub. för en famn björkved och 30 kop.kopek för en kappe potäter, medan samma förnödenheter i Vasa kosta 25 Rub., 5 Rub. och 15 kop. – på båda orterna depensera detsama, så drifver han en sats, som påtagligen vederlägger sig sjelf. – Ins. som förordar sparsamhet, är föröfrigt icke blind för det befängda i att reducera det nödvändiga till alltför radikala consequenser, då man lätteligen kunde komma derhän, att med philosophen från Sinope bortkasta sitt enda dryckeskärl. Åter emedan det nödvändiga, skildt från »det allranödvändigaste»,konsekvensändrat/normaliserat är ett helt och hållet relativt begrepp, som af olika tider och orter undfår ett olika innehåll, vore det ingalunda otänkbart, att t. ex. studentlifvet i Helsingfors omfattade vidsträcktare behofver, än detsama i Åbo för 30 år sedan. Emellertid utgår Ins. från den åsigt, att studentens behof på dessa olika orter och tider äro desama och söker nu, genom en jemförelse mellan lefnadskostnaden i Åbo vid nämnde tid och den nuvarande i H:fors, bevisa, att studentlifvet här alldeles icke bör falla sig dyrare än på den förstnämnda orten. Hela artikeln föröfrigt låter läsaren i Ins. ana en äldre man, hvars erfarenhet följaktligen bör respekteras. Men den visar derjemte, att Ins. ej förmått frigöra sig från äldre mäns böjelse att mäta en sednare tid efter en föregåendes måttstock. Och detta sätt att mäta tage vi oss friheten, anse mindre pålitligt.
6 Ty om, såsom vi gerna medgifve, lefnadssättet är det egentligen dyra i H:fors, så är det i sanning obilligt, att af en mängd bildade ynglingar fordra, det de böra isolera sig från sin omgifning och icke stundom utbyta studerkammarens dam mot någon konstnjutning eller mot ett förädlande och uppfriskande sällskapslif. Hvar och en inser, att detta medför depenser, hvilka undvikas om man nöjer sig med bokvett och försmår den icke minst vigtiga sida af bildningen, som kallas den humana. Vill Ins. från slika depenser skona studentens klena kassa, så gifves ingen annan utväg, än att antingen förflytta universitetet till en liten stad i landsorten eller ock återkalla den gamla enkla Åbotiden, icke blott i studentkamrarna, utan jemväl i hela ortens lefnadssätt. Ty att studerande corpsen, bortblandad, som den är, i en större stad, ensam borde ekonomisera medelst ett indraget kammarlif, vill Ins. troligen ej på alfvar påyrka.
7 Medgifvom derjemte, att äfven tidens måttliga anspråk vuxit sedan 30 år tillbaka. Om det i fordna tider nära nog betraktades som en lyx att bära en rock af 12 Rubels kläde och bo ensam i ett rum, lärer väl ingen nu finna sådant öfverflödigt. Och så förhåller det sig med månget annat, som hör till »det nödvändiga, icke just det allranödvändigaste».konsekvensändrat/normaliserat
8 Den jemförelse, Ins. anställer mellan kostnaderna i Åbo och Helsingfors, bevisar derföre näppeligen hvad den vill bevisa. Rätteligen, och emedan dyrhet och billighet böra bedömas relativt efter till bestående förhållanden, hade jemförelsen bordt gälla t. ex. Åbo och H:fors i nuvarande ögonblick. Men äfven antaget att Ins:s jemförelse vore bevisande, kan emot densama med skäl anmärkas, att|80 3| Ins. anfört de högsta priserna i Åbo och de lägsta i H:fors. Ins. väljer för sin paralel den dyraste tid, som man, med undantag af den näst efter branden, någonsin påminner sig i Åbo, nemligen tiden mellan 1809 och 1819, då landets högsta styrelse och förvaltning med hela dess talrika personal trängdes i den trånga staden med ett universitet, en hofrätt och ett domkapitel. Deremot upptager Ins. för Helsingfors så låga priser, att desama, om man billigt fäster sig vid medelhöjden, tåla en revision. Vi skola försöka en sådan sanningsenligt och med 13 års erfarenhet af studentlifvet härstädes.
9 Till en början skola vi medgifva, att en del priser, såsom hushyror, något litet fallit under de sednaste åren, medan andra, såsom mat-ackorder, i samma förhållande stigit. Vi skola äfven medgifva, att många fattiga här taga sig fram med vida mindre summor, än vi nedan angifva, ja att äfven mången student lefvat och lefver för billigare än så. Då böra vi likväl tillägga, att sådana studenter bo två och två i små illa försedda kamrar aflägset i staden, att de från hemorten medföra alla sina kläder och en stor del af sitt matförråd, att de högst sällan förbruka någon annan öfverflödsartikel än kaffe, att de aldrig besöka en concert eller ett spektakel, att de sällan söka kamraters sällskap, aldrig umgås i någon familj eller med bildade fruntimmer och från universitetet återvända med mera lärdom, än sann humanitet, enstöriga, folkskygga och ensidiga. Att derföre mången duglig, men obemedlad yngling, hellre än att förträas i ett såbeskaffadt kammarlif, gripit till den hårda utvägen att göra skuld, är mindre tadelvärdt, än Ins., och mången med honom, troligen vill medgifva. Ty penningar kunna återvinnas – och hvad hoppas ej ungdomen vinna! – men lifvets varmaste och skönaste år, tillbragta i unkna kamrar fjerran från menniskors samlefnad och dagens lefvande bildning och intressen – dem kan man aldrig tillbakavinna.
10 Ytterligare, och det blir vårt sista medgifvande, skola vi beredvilligt erkänna, att våra herrar studenter ofta nog »utsträcka begreppet om nödvändiga behof, så att det omfattar många par glacehandskar, hvarjehanda öfverstödsvaror och nöjen af flere slag».konsekvensändrat/normaliserat Men vi ha nu icke att göra med snedsprången, utan med regeln, och oss åligger att utreda, hvad en student under 8 à 9 månader depenserar i H:fors, såvida han lefver på engång sparsamt och i de förbindelser, att han vid universitetet kan förvärfva icke blott bokvett, utan ock hvad man barskt nog kallar folkvett, med ett ord så, att han der inhämtar en lefvande bildning.
11 (Slut följer.)
Notisen/artikeln ingår i HT 15/10 1845:|81 1|
Om Lefnadskostnaden i Helsingfors, besynnerligen med afseende å Studerande Corpsen.
(Slut fr. föreg. N:o.)
12 Resultatet af Ins:s kalkyler är i korthet det, att en student i Helsingfors bör komma tillrätta med högst 100 Rub. för rum, ved och ljus, ungefär 50 Rub. för middagsmåltider, då de hämtas med portör, och 150 Rub. för andra nödvändiga utgifter, eller inalles 300 Rub. allt B. A.Bankoassignationer för året, hvilken summa ytterligare betydligt nedsättes om tvenne bo tillsammans i ett rum. Kläder ingå ej i beräkningen.
13 Vi tvista icke, att ju dessa resultater med glad förvåning förnimmas af både studenter och målsmän, ty beräkningen, eller rättare tillämpningen, har den förmån att vara ny. Härintills har man varit van att räkna ungefär som följer.
14 Föreställom oss, att vi äre tvenne studenter, hyggliga, flitiga och framförallt sparsama ynglingar, hvilka företage oss att för tre eller fyra år, 9 månader om året, sätta bo i Helsingfors. Låtom oss då indela vår sista utgiftsbudget under de fem rubrikerna: 1) Rum, 2) Mat, 3) Kläder, 4) Studier, 5) Diverse.
15 I. Att börja med, kan en student ej utan betydlig tidspillan bo i aflägsnare delar af staden. Ty i dess medelpunkt ligger universitetet, hvilket han besöker flera gån|81 2|ger om dagen och ofta blott med en eller två timmars uppehåll mellan collegierna. Låtom oss då hvar för sig*)NB. hela beräkningen gäller en person, endast att båda till gemensam förmån dela middagsmåltiderna.
hyra ett snyggt och anspråkslöst rum, hvarken aflägset eller beläget i de dyraste quarteren. Här betale vi alltså 75 Rub. i hyra för år, ty tage vi rumet på månad, så kostar det oss mera. Är rummet varmt, så kunna vi hjelpa oss med 1½ famn björkved, och denna uppköpa vi om hösten, när den med radning, körning och huggning kommer oss på 20 Rub., då den, köpt lasstals vintertid, skulle kosta oss circa 30 Rub. Vidare bränna vi under goda sex månader ljus, förstås, blott ett i sender. Men efter vi äre trägna vid boken, bränna vi den mörkaste tiden, d. v. s. 2 månader, ett ljus i dygnet, summa 60 ljus eller 12 skålp.skålpund Den öfriga tiden bränna vi under 2 mån. ett och under andra 2 mån. ett halft skålp. i veckan, hvilket ju är bra hushålladt; således andra 12 skålp., summa 24 skålp. à 45 kop., gör 10 Rub. 80 kop. Transport 105 R. 80 k. – Till rum brukar man ock räkna uppassning och skurning. Låtom oss då vidtala en städerska, men icke af idel sparsamhet en sådan som osnyggar vår mat och stjäl våra linnen. En ordentlig uppasserska betala vi 3 R. 50 k. i månaden, hvilket ej är mycket, då hon äfven skurar, hämtar vår mat, vår mjölk, går våra ärenden och kokar vårt kaffe på spånor. Således för 9 mån, 31 R. 50 k. Transport 137 R. 30 k. Summa ... men halt!
16 Hvarmed skola vi då möblera vårt rum?
17 Det är sant, derpå ha vi ännu ej tänkt. Oss förestår att antingen hyra eller köpa möbler, porcelliner, sängkläder. Låtom oss per år räkna denna utgift till det allrabilligaste, och den skall likväl komma oss t. ex. på 22 Rub. 70 kop., i följd hvaraf 1:sta artikeln rum kostar oss (icke 100, utan) 160 Rub.
18 II. Följer således vår spisning, hvilken vi skola tillställa på det allra hushållsaktigaste. Vi skola hvarken gå på värdshus och betala för middag från 12 till 30 R. i mån, ej heller hämta hem från dyrare ställen och betala 15 till 25 R. för en person. Utan vi skola följa Ins:s råd och låta från billigaste ställen hämta en half portion. Men om förlåtelse, vi äro ungt folk med god aptit; vi måste betala minst 7 R. per mage.**)Knappa halfportioner fås någongång för 12 R. eller 6 R. per man. Men äfven 6 gr 9 gör 54 R., oberäknadt smör och bröd. Hvarifrån då Ins:s orimliga kalkyl att beräkna middagarna till 50 R.? I sanning om Ins. ville ha godheten etablera ett spisquarter med slika priset, kunne vi försäkra honom om ett oerhördt tillopp. Alltså 63 R. Transport 223 R. Förutsatt, att vi hemifrån medföra en smörbytta, skola vi beräkna denna artikel blott till 1½ skålp. i veckan för 7 månader; gör à 45 k. ungefär 20 R. Bröd tage vi för minst 3 R. i mån; gör 27 R. Transport 270 R. – Mjölk (man påminne sig, att vi till frukost och quällsvard spisa torr mat) ½ stop om dagen, gör på 9 mån. 68½ kanna à 35 kop. – ungef. 24 R. Dertill ännu stundom en fårboge, sill o. m. d.och mera dylikt upptas blott till 16 R. hela tiden. Summa för mat 150 R. och Transport 310 R.
19 III. Antagom, att vi från hemmet medföra alla våra gång- och linnekläder. Dessa kläder, synnerligen skoplagg, behöfva dock under 9 månader reparationer; en och annan mindre artikel behöfver tillköpas o. s. v. Låt vara att detta i H:fors kostar oss endast 25 R. Men vi måste äfven depensera på tvätt. Låtom oss då för en skjorta betala 10 à 15 kop. för en chemisett 5 kop. o. s. v. så bör vårt samvete vara ganska lugnt, om vi för tvätt utgifve 15 R. Summa för kläder 40 R. och Transport 350 Rub.
20 IV. Man bedrar sig mycket, om man tror att direkta utgifter för de akademiska studierna äro af ingen betydenhet. Det äger sin riktighet att universitetets och afdelningarnas bibliotheker bespara studenten kostnaderna för mången dyr boks anskaffande; men att föreställa sig, det dessa bibliotheker skola räcka till åt alla, är en orimlighet. T. ex. professorn i physiken underrättar sina åhörare, att han ämnar följa en ny tysk lärobok; professorn i vältaligheten tillkännagifver, att han ämnar tolka en mindre bekant författare; dessa lärare hafva t. ex. 50 åhörare hvardera, men bibliothekerna hafva knappt tillgång på 10 exx. af de ifrågavarande böckerna; skola nu öfriga 40 åhörare, som icke få låna boken, afsäga sig dessa föreläsningar? Det blir, som man ser, i vissa fall en ren nödvändighet att köpa böcker, att icke tala om de oberäkneliga fördelar man för sina studier alltid drager af ett eget valdt, om äfven litet bibliothek. Vi beräkne följakteligen böckers uppköp och inbindning till 50 R.*)Man erinre sig, att vid Universitetet begagnas många tyska läroböcker, hvilka äro ansenligt dyrare, än de svenska.Transport 400 Rub. – Privata föreläsningar, tvenne hvar termin, 20 R. – Afgifter till afdelningar och cursorer 20 R. Summa för studier 90 Rub., deruti icke ens kostnaderna vid disputationer och examina äro inberäknade. Transport 440 Rub.
21 V. Derhän har studenten nu otvunget kommit med all sparsamhet, och likväl har han ännu ej rökt en pipa, ej smakat en kopp kaffe, än mindre annat, som med något skäl kan föras till »det nödvändiga, icke just det allranödvändigaste».konsekvensändrat/normaliserat En sådan nödvändighetsvara för studenten är tobaken, hvarföre äfven knappt en bland tio bekänner sig icke röka. Och en pipa må man väl unna honom, der han större delen af dagen för ett ensligt, stillasittande lif, helst denna är den enda undfägnad han har att bjuda besökande vänner. En ordinär rökare förbrukar månadtligen 3 karduser; vi vilja i budgeten uppföra endast 2, och icke de dyrare, ej heller en enda cigarr. Således 18 karduser à 1 R. 75 k. – 31 R. 50 k. – Kaffe, en kopp hvar morgon, med tillbehör 10 k. – 27 R. 50 k. Transport 499 R. – Thé en enda quäll i veckan à 10 k. koppen – 7 R. – 4 Concerter, lika många spektakel och 2 publika baler – 20 R. – Postpeningar 14 R. Transport 540 R. – Mindre utgifter, såsom skrifmaterialer, flyttningar, drickspenningar m. m. 10 Rub. Summa Summarum 550 Rub. allt B. A.
22 Sådan är den summa, hvilken en student, under ofvanuppgifna vilkor depenserar för 9 månader i Helsingfors. Att han kan på förknappning lefva derunder, äro vi de första att erkänna. Men att hans föräldrar, om han beror af sådana, icke utan i yttersta nödfall böra afdraga något på denna underhållssumma, derom äre vi likaså fast öfvertygade. Tvärtom skall hvar- och en, som är närmare underrättad om förhållandena, erkänna, det vi tilltagit ofvanstående beräkning i många delar så knappt, att billigheten snarare fordrar ett tillskott af 50 Rub.,|81 3| hufvudsakligen med afseende derå, att ynglingens oerfarenhet icke alltid tillåter honom arrangera sin vistelse här på den billigaste fot. Ins. i F. A. T. torde således ursäkta oss, att vi uppskatte lefnadskostnaden i Helsingfors jemt dubbelt högre än han, eller till 600 Rub. B. A.
23 Denna beräkning kan synas småaktig, men den är upplysande. Möjligen skall den intressera familjefäder och andra, som skicka betydliga summor till Helsingfors, utan att vara förvissade huru de användas.
24 Om vi med eller utan skäl kallat Helsingfors, relativt till andra orter i landet, en dyr ort må det ofvanstående afgöra. Sannolikt depensera studenterna här årligen 250 000konsekvensändrat/normaliserat Rub. B. A. Det är en betydlig summa här i landet och när man besinnar, att en så stor del deraf utgår från presters, embetsmäns, borgares sällan rikliga tillgångar, vore man väl frestad att önska summan mindre. Ty ju mer man lyckas lossa bildningens beroende af förmögenheten, desto säkrare skall ett land framskrida i alla riktningar till det ädla och nytiga.
*)NB. hela beräkningen gäller en person, endast att båda till gemensam förmån dela middagsmåltiderna.
**)Knappa halfportioner fås någongång för 12 R. eller 6 R. per man. Men äfven 6 gr 9 gör 54 R., oberäknadt smör och bröd. Hvarifrån då Ins:s orimliga kalkyl att beräkna middagarna till 50 R.? I sanning om Ins. ville ha godheten etablera ett spisquarter med slika priset, kunne vi försäkra honom om ett oerhördt tillopp.
*)Man erinre sig, att vid Universitetet begagnas många tyska läroböcker, hvilka äro ansenligt dyrare, än de svenska.
Kommentaari
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Om Lefnadskostnaden i Helsingfors, besynnerligen med afseende å Studerande Corpsen
1 Sedan man temligen allmänt fått höra den upprepade klagan, att Helsingfors är en af de dyrare, om icke dyraste orter i landet, och H:fors Tidningar hellre i denna dyrhet, än i något misstroende till universitetet, velat finna ett skäl till Studerande Corpsens minskade eller stationära antal de sednare åren, har sagde förhållande blifvit föremål för en insänd artikel i Finlands Allmänna Tidning N:is 221, 23, 25, 26. Att så skett, har sin goda nytta, ithy att visserligen många föräldrar i landsorterna ej allenast finna sina kassor intresserade i frågan, utan, hvad mera är, deraf komma på hvarjehanda tankar om sina herrar söners depenser och lefnadssätt. Söker man nu utreda, att Helsingfors icke är den dyra ort man föreställt sig, så minskas utan tvifvel obemedlade föräldrars farhåga att egna sina söner åt studierna. Men i och med detsama kastar man en betänklig skugga på en stor, ja största delen här vistande studenter, hvilka då befinnas både göra omåttliga depenser och bedraga sina närmaste medelst ogrundade uppgifter om kostnaden att här lefva. Nämnda utredning har Insändaren i F. A. T. åtagit sig sannolikt i största välmening, men utan att erinra sig alla de slutsatser man af hans resonnement kan draga i landsorterna. Att han derjemte talat med mera insigt i förflutna, än i närvarande förhållanden vilja vi korteligen söka ådagalägga.
2 Landet, säger Ins. äger tillräckligt tjenstemän; »ej heller har man i sednare tider hört klagas öfver brist på prester».konsekvensändrat/normaliserat Just denna klagan har man tidtals hört och icke så sällan finner man t. ex. skollärare-tjenster af brist på sökande flera gånger anslagna. Kanske vållas denna brist till någon del af studiernas ojemna fördelning, ty då t. ex. åren 1833 och 34 en fjerdedel af studerande corpsen vinlade sig om landtmäteri och en tredjedel af 1840 års magistrar studerade medicin, egnar sig i detta ögonblick en god tredjedel studenter åt juridiken. Emedlertid och då Ins. riktigt anmärker nyttan af akademiska studier äfven utan aspekter på tjenstemannabanan, är skäl nog att önska, det dyrheten i Helsingfors vore en saga, hvilket den, för att vara uppriktiga, icke är.
3 »Det kan allt hafva sin riktighet, menar Ins., att man i Vasa, Heinola och sjelfva Åbo kan lefva för vida mindre pris än i Helsingfors. Men »det mesta beror af sjelfva lefnadssättet, ty äfven i de dyraste orter bo mindre bemedlade och fattiga»,konsekvensändrat/normaliserat hvilkas jemförda årliga inkomster samt derefter rättade utgifter ej särdeles differera.
4 Således »kan man öfverallt komma till rätta med litet, när man vill eller måste inskränka sig».konsekvensändrat/normaliserat
5 Vill nu Ins. härmed säga att »sjelfva lefnadssättet» är det egentligen dyra i H:fors, så har han onekligen rätt. Men vill han påstå, att mindre bemedlade, – som i H:fors betala 75 Rub.Rubel för ett rum, 13 till 15 Rub. för en famn björkved och 30 kop.kopek för en kappe potäter, medan samma förnödenheter i Vasa kosta 25 Rub., 5 Rub. och 15 kop. – på båda orterna depensera detsama, så drifver han en sats, som påtagligen vederlägger sig sjelf. – Ins. som förordar sparsamhet, är föröfrigt icke blind för det befängda i att reducera det nödvändiga till alltför radikala consequenser, då man lätteligen kunde komma derhän, att med philosophen från Sinope bortkasta sitt enda dryckeskärl. Åter emedan det nödvändiga, skildt från »det allranödvändigaste»,konsekvensändrat/normaliserat är ett helt och hållet relativt begrepp, som af olika tider och orter undfår ett olika innehåll, vore det ingalunda otänkbart, att t. ex. studentlifvet i Helsingfors omfattade vidsträcktare behofver, än detsama i Åbo för 30 år sedan. Emellertid utgår Ins. från den åsigt, att studentens behof på dessa olika orter och tider äro desama och söker nu, genom en jemförelse mellan lefnadskostnaden i Åbo vid nämnde tid och den nuvarande i H:fors, bevisa, att studentlifvet här alldeles icke bör falla sig dyrare än på den förstnämnda orten. Hela artikeln föröfrigt låter läsaren i Ins. ana en äldre man, hvars erfarenhet följaktligen bör respekteras. Men den visar derjemte, att Ins. ej förmått frigöra sig från äldre mäns böjelse att mäta en sednare tid efter en föregåendes måttstock. Och detta sätt att mäta tage vi oss friheten, anse mindre pålitligt.
6 Ty om, såsom vi gerna medgifve, lefnadssättet är det egentligen dyra i H:fors, så är det i sanning obilligt, att af en mängd bildade ynglingar fordra, det de böra isolera sig från sin omgifning och icke stundom utbyta studerkammarens dam mot någon konstnjutning eller mot ett förädlande och uppfriskande sällskapslif. Hvar och en inser, att detta medför depenser, hvilka undvikas om man nöjer sig med bokvett och försmår den icke minst vigtiga sida af bildningen, som kallas den humana. Vill Ins. från slika depenser skona studentens klena kassa, så gifves ingen annan utväg, än att antingen förflytta universitetet till en liten stad i landsorten eller ock återkalla den gamla enkla Åbotiden, icke blott i studentkamrarna, utan jemväl i hela ortens lefnadssätt. Ty att studerande corpsen, bortblandad, som den är, i en större stad, ensam borde ekonomisera medelst ett indraget kammarlif, vill Ins. troligen ej på alfvar påyrka.
7 Medgifvom derjemte, att äfven tidens måttliga anspråk vuxit sedan 30 år tillbaka. Om det i fordna tider nära nog betraktades som en lyx att bära en rock af 12 Rubels kläde och bo ensam i ett rum, lärer väl ingen nu finna sådant öfverflödigt. Och så förhåller det sig med månget annat, som hör till »det nödvändiga, icke just det allranödvändigaste».konsekvensändrat/normaliserat
8 Den jemförelse, Ins. anställer mellan kostnaderna i Åbo och Helsingfors, bevisar derföre näppeligen hvad den vill bevisa. Rätteligen, och emedan dyrhet och billighet böra bedömas relativt efter till bestående förhållanden, hade jemförelsen bordt gälla t. ex. Åbo och H:fors i nuvarande ögonblick. Men äfven antaget att Ins:s jemförelse vore bevisande, kan emot densama med skäl anmärkas, att|80 3| Ins. anfört de högsta priserna i Åbo och de lägsta i H:fors. Ins. väljer för sin paralel den dyraste tid, som man, med undantag af den näst efter branden, någonsin påminner sig i Åbo, nemligen tiden mellan 1809 och 1819, då landets högsta styrelse och förvaltning med hela dess talrika personal trängdes i den trånga staden med ett universitet, en hofrätt och ett domkapitel. Deremot upptager Ins. för Helsingfors så låga priser, att desama, om man billigt fäster sig vid medelhöjden, tåla en revision. Vi skola försöka en sådan sanningsenligt och med 13 års erfarenhet af studentlifvet härstädes.
9 Till en början skola vi medgifva, att en del priser, såsom hushyror, något litet fallit under de sednaste åren, medan andra, såsom mat-ackorder, i samma förhållande stigit. Vi skola äfven medgifva, att många fattiga här taga sig fram med vida mindre summor, än vi nedan angifva, ja att äfven mången student lefvat och lefver för billigare än så. Då böra vi likväl tillägga, att sådana studenter bo två och två i små illa försedda kamrar aflägset i staden, att de från hemorten medföra alla sina kläder och en stor del af sitt matförråd, att de högst sällan förbruka någon annan öfverflödsartikel än kaffe, att de aldrig besöka en concert eller ett spektakel, att de sällan söka kamraters sällskap, aldrig umgås i någon familj eller med bildade fruntimmer och från universitetet återvända med mera lärdom, än sann humanitet, enstöriga, folkskygga och ensidiga. Att derföre mången duglig, men obemedlad yngling, hellre än att förträas i ett såbeskaffadt kammarlif, gripit till den hårda utvägen att göra skuld, är mindre tadelvärdt, än Ins., och mången med honom, troligen vill medgifva. Ty penningar kunna återvinnas – och hvad hoppas ej ungdomen vinna! – men lifvets varmaste och skönaste år, tillbragta i unkna kamrar fjerran från menniskors samlefnad och dagens lefvande bildning och intressen – dem kan man aldrig tillbakavinna.
10 Ytterligare, och det blir vårt sista medgifvande, skola vi beredvilligt erkänna, att våra herrar studenter ofta nog »utsträcka begreppet om nödvändiga behof, så att det omfattar många par glacehandskar, hvarjehanda öfverstödsvaror och nöjen af flere slag».konsekvensändrat/normaliserat Men vi ha nu icke att göra med snedsprången, utan med regeln, och oss åligger att utreda, hvad en student under 8 à 9 månader depenserar i H:fors, såvida han lefver på engång sparsamt och i de förbindelser, att han vid universitetet kan förvärfva icke blott bokvett, utan ock hvad man barskt nog kallar folkvett, med ett ord så, att han der inhämtar en lefvande bildning.
11 (Slut följer.)
Notisen/artikeln ingår i HT 15/10 1845:|81 1|Om Lefnadskostnaden i Helsingfors, besynnerligen med afseende å Studerande Corpsen.
(Slut fr. föreg. N:o.)
12 Resultatet af Ins:s kalkyler är i korthet det, att en student i Helsingfors bör komma tillrätta med högst 100 Rub. för rum, ved och ljus, ungefär 50 Rub. för middagsmåltider, då de hämtas med portör, och 150 Rub. för andra nödvändiga utgifter, eller inalles 300 Rub. allt B. A.Bankoassignationer för året, hvilken summa ytterligare betydligt nedsättes om tvenne bo tillsammans i ett rum. Kläder ingå ej i beräkningen.
13 Vi tvista icke, att ju dessa resultater med glad förvåning förnimmas af både studenter och målsmän, ty beräkningen, eller rättare tillämpningen, har den förmån att vara ny. Härintills har man varit van att räkna ungefär som följer.
14 Föreställom oss, att vi äre tvenne studenter, hyggliga, flitiga och framförallt sparsama ynglingar, hvilka företage oss att för tre eller fyra år, 9 månader om året, sätta bo i Helsingfors. Låtom oss då indela vår sista utgiftsbudget under de fem rubrikerna: 1) Rum, 2) Mat, 3) Kläder, 4) Studier, 5) Diverse.
15 I. Att börja med, kan en student ej utan betydlig tidspillan bo i aflägsnare delar af staden. Ty i dess medelpunkt ligger universitetet, hvilket han besöker flera gån|81 2|ger om dagen och ofta blott med en eller två timmars uppehåll mellan collegierna. Låtom oss då hvar för sig*)NB. hela beräkningen gäller en person, endast att båda till gemensam förmån dela middagsmåltiderna. hyra ett snyggt och anspråkslöst rum, hvarken aflägset eller beläget i de dyraste quarteren. Här betale vi alltså 75 Rub. i hyra för år, ty tage vi rumet på månad, så kostar det oss mera. Är rummet varmt, så kunna vi hjelpa oss med 1½ famn björkved, och denna uppköpa vi om hösten, när den med radning, körning och huggning kommer oss på 20 Rub., då den, köpt lasstals vintertid, skulle kosta oss circa 30 Rub. Vidare bränna vi under goda sex månader ljus, förstås, blott ett i sender. Men efter vi äre trägna vid boken, bränna vi den mörkaste tiden, d. v. s. 2 månader, ett ljus i dygnet, summa 60 ljus eller 12 skålp.skålpund Den öfriga tiden bränna vi under 2 mån. ett och under andra 2 mån. ett halft skålp. i veckan, hvilket ju är bra hushålladt; således andra 12 skålp., summa 24 skålp. à 45 kop., gör 10 Rub. 80 kop. Transport 105 R. 80 k. – Till rum brukar man ock räkna uppassning och skurning. Låtom oss då vidtala en städerska, men icke af idel sparsamhet en sådan som osnyggar vår mat och stjäl våra linnen. En ordentlig uppasserska betala vi 3 R. 50 k. i månaden, hvilket ej är mycket, då hon äfven skurar, hämtar vår mat, vår mjölk, går våra ärenden och kokar vårt kaffe på spånor. Således för 9 mån, 31 R. 50 k. Transport 137 R. 30 k. Summa ... men halt!
16 Hvarmed skola vi då möblera vårt rum?
17 Det är sant, derpå ha vi ännu ej tänkt. Oss förestår att antingen hyra eller köpa möbler, porcelliner, sängkläder. Låtom oss per år räkna denna utgift till det allrabilligaste, och den skall likväl komma oss t. ex. på 22 Rub. 70 kop., i följd hvaraf 1:sta artikeln rum kostar oss (icke 100, utan) 160 Rub.
18 II. Följer således vår spisning, hvilken vi skola tillställa på det allra hushållsaktigaste. Vi skola hvarken gå på värdshus och betala för middag från 12 till 30 R. i mån, ej heller hämta hem från dyrare ställen och betala 15 till 25 R. för en person. Utan vi skola följa Ins:s råd och låta från billigaste ställen hämta en half portion. Men om förlåtelse, vi äro ungt folk med god aptit; vi måste betala minst 7 R. per mage.**)Knappa halfportioner fås någongång för 12 R. eller 6 R. per man. Men äfven 6 gr 9 gör 54 R., oberäknadt smör och bröd. Hvarifrån då Ins:s orimliga kalkyl att beräkna middagarna till 50 R.? I sanning om Ins. ville ha godheten etablera ett spisquarter med slika priset, kunne vi försäkra honom om ett oerhördt tillopp. Alltså 63 R. Transport 223 R. Förutsatt, att vi hemifrån medföra en smörbytta, skola vi beräkna denna artikel blott till 1½ skålp. i veckan för 7 månader; gör à 45 k. ungefär 20 R. Bröd tage vi för minst 3 R. i mån; gör 27 R. Transport 270 R. – Mjölk (man påminne sig, att vi till frukost och quällsvard spisa torr mat) ½ stop om dagen, gör på 9 mån. 68½ kanna à 35 kop. – ungef. 24 R. Dertill ännu stundom en fårboge, sill o. m. d.och mera dylikt upptas blott till 16 R. hela tiden. Summa för mat 150 R. och Transport 310 R.
19 III. Antagom, att vi från hemmet medföra alla våra gång- och linnekläder. Dessa kläder, synnerligen skoplagg, behöfva dock under 9 månader reparationer; en och annan mindre artikel behöfver tillköpas o. s. v. Låt vara att detta i H:fors kostar oss endast 25 R. Men vi måste äfven depensera på tvätt. Låtom oss då för en skjorta betala 10 à 15 kop. för en chemisett 5 kop. o. s. v. så bör vårt samvete vara ganska lugnt, om vi för tvätt utgifve 15 R. Summa för kläder 40 R. och Transport 350 Rub.
20 IV. Man bedrar sig mycket, om man tror att direkta utgifter för de akademiska studierna äro af ingen betydenhet. Det äger sin riktighet att universitetets och afdelningarnas bibliotheker bespara studenten kostnaderna för mången dyr boks anskaffande; men att föreställa sig, det dessa bibliotheker skola räcka till åt alla, är en orimlighet. T. ex. professorn i physiken underrättar sina åhörare, att han ämnar följa en ny tysk lärobok; professorn i vältaligheten tillkännagifver, att han ämnar tolka en mindre bekant författare; dessa lärare hafva t. ex. 50 åhörare hvardera, men bibliothekerna hafva knappt tillgång på 10 exx. af de ifrågavarande böckerna; skola nu öfriga 40 åhörare, som icke få låna boken, afsäga sig dessa föreläsningar? Det blir, som man ser, i vissa fall en ren nödvändighet att köpa böcker, att icke tala om de oberäkneliga fördelar man för sina studier alltid drager af ett eget valdt, om äfven litet bibliothek. Vi beräkne följakteligen böckers uppköp och inbindning till 50 R.*)Man erinre sig, att vid Universitetet begagnas många tyska läroböcker, hvilka äro ansenligt dyrare, än de svenska. Transport 400 Rub. – Privata föreläsningar, tvenne hvar termin, 20 R. – Afgifter till afdelningar och cursorer 20 R. Summa för studier 90 Rub., deruti icke ens kostnaderna vid disputationer och examina äro inberäknade. Transport 440 Rub.
21 V. Derhän har studenten nu otvunget kommit med all sparsamhet, och likväl har han ännu ej rökt en pipa, ej smakat en kopp kaffe, än mindre annat, som med något skäl kan föras till »det nödvändiga, icke just det allranödvändigaste».konsekvensändrat/normaliserat En sådan nödvändighetsvara för studenten är tobaken, hvarföre äfven knappt en bland tio bekänner sig icke röka. Och en pipa må man väl unna honom, der han större delen af dagen för ett ensligt, stillasittande lif, helst denna är den enda undfägnad han har att bjuda besökande vänner. En ordinär rökare förbrukar månadtligen 3 karduser; vi vilja i budgeten uppföra endast 2, och icke de dyrare, ej heller en enda cigarr. Således 18 karduser à 1 R. 75 k. – 31 R. 50 k. – Kaffe, en kopp hvar morgon, med tillbehör 10 k. – 27 R. 50 k. Transport 499 R. – Thé en enda quäll i veckan à 10 k. koppen – 7 R. – 4 Concerter, lika många spektakel och 2 publika baler – 20 R. – Postpeningar 14 R. Transport 540 R. – Mindre utgifter, såsom skrifmaterialer, flyttningar, drickspenningar m. m. 10 Rub. Summa Summarum 550 Rub. allt B. A.
22 Sådan är den summa, hvilken en student, under ofvanuppgifna vilkor depenserar för 9 månader i Helsingfors. Att han kan på förknappning lefva derunder, äro vi de första att erkänna. Men att hans föräldrar, om han beror af sådana, icke utan i yttersta nödfall böra afdraga något på denna underhållssumma, derom äre vi likaså fast öfvertygade. Tvärtom skall hvar- och en, som är närmare underrättad om förhållandena, erkänna, det vi tilltagit ofvanstående beräkning i många delar så knappt, att billigheten snarare fordrar ett tillskott af 50 Rub.,|81 3| hufvudsakligen med afseende derå, att ynglingens oerfarenhet icke alltid tillåter honom arrangera sin vistelse här på den billigaste fot. Ins. i F. A. T. torde således ursäkta oss, att vi uppskatte lefnadskostnaden i Helsingfors jemt dubbelt högre än han, eller till 600 Rub. B. A.
23 Denna beräkning kan synas småaktig, men den är upplysande. Möjligen skall den intressera familjefäder och andra, som skicka betydliga summor till Helsingfors, utan att vara förvissade huru de användas.
24 Om vi med eller utan skäl kallat Helsingfors, relativt till andra orter i landet, en dyr ort må det ofvanstående afgöra. Sannolikt depensera studenterna här årligen 250 000konsekvensändrat/normaliserat Rub. B. A. Det är en betydlig summa här i landet och när man besinnar, att en så stor del deraf utgår från presters, embetsmäns, borgares sällan rikliga tillgångar, vore man väl frestad att önska summan mindre. Ty ju mer man lyckas lossa bildningens beroende af förmögenheten, desto säkrare skall ett land framskrida i alla riktningar till det ädla och nytiga.