Notisen/artikeln ingår i HT 5/11 1861:|130 3|

Aftonglam.

2.

1 – »Hvad var Porthan?» Tiderna förändras. År 1839 kallades han »en gammal svensk professor», och det ansågs opassande att dricka en allmännare skål i Helsingfors på hans hundrade födelsedag. Är 1861 kallas han »fennomanen Porthan» – den finska historiens fader, den finska nationalitetens väldige väckare – och hans födelsedag firas öfver allt Suomis land. 1839 sammanskjöto den dagen några österbottniska studenter ett par eller tre hundra rubel banko assignationer. 1861 hviskar finska literatursällskapet ett ord, och tusendetal rublar räckas beredvilligt. 1839 hade ingen snickare i Åbo velat lemna ett trädkors på kredit för Porthans bortglömda graf; 1861 har man för den beställt på kredit en staty från Roms, från Münchens verkstäder, och finska folket honorerar förbindelsen. 1839 visste blott få att den mannen lefvat; 1861 går hans ande igenom nationens bröst.

2 – Porthan blef magister år 1760. Låt se åt hvilken af 1860 års magistrar man hundrade år härefter skall resa en staty utaf bronz.

3 – Finlands unga tärnor äro öfverallt nitiska befordrarinnor af Porthansmonumentet. Om den gamle professorn och kanslirådet ännu lefde, kunde han säga som den 100-årige Fontenelle, när ett ungt fruntimmer räckte honom sin kind att kyssa: »ack, den som nu vore tjugu år yngre!»

4 – Porthan dog den 16 Mars 1804, på dagen tolf år sedan Gustaf III blef skjuten. Aftonbladet omtalar, att den 21 sistl. September afled i Köpenhamn vid 86 års ålder en assessor Hilfling, hvilken förmodas varit den siste qvarlefvande af dem som bevistat maskradbalen i Stockholms operahus, då konungen träffades af Ankarströms kulor. Denna förmodan är icke riktig. Åtminstone en person lefver ännu, hvilken var närvarande vid den olyckliga tilldragelsen. Denna person är mamsell Margreta T. i Uleåborg, nu 91 år gammal. Hon bodde den tiden hos en slägting i Stockholm och var, 22 år gammal, med på maskraden d. 16 Mars 1792. En sådan händelse kunde naturligtvis intet åsyna vittne någonsin glömma, och den var äfven hos mamsell T. uti liflig hågkomst ända till sednaste år, då minnet vid den höga åldern alldeles fördunklats.

5 – Fattigvården i Helsingfors kostade sistlidet år 17 tusen 406 rubel 64½ kopek silfver. Någon har trott sig finna, att af denna summa betalas omkring en tiondedel, eller 1 740konsekvensändrat/normaliserat rubel om året, i understöd åt f d. tjenstefolk, som förlorat helsan genom tvätt vintertid, och vidpass en tredjedel, eller 5 802konsekvensändrat/normaliserat rubel, för sådana fattiga, som i följd af usla bostäder förlorat sin bergning genom dödsfall, sjukdom eller till fylleri ledande vantrefnad. Undertiden gör staden ingenting för att inrätta varma tvätthus – ingenting för att befordra sunda arbetarebostäder. Det kan man kalla en förståndig hushållning.

6 – Någon frågade en engelsman, som passerade härigenom på hösten, hvad han fann märkvärdigast uti Helsingfors. Svaret blef: ett öfverhus utan parlament, tre theatrar utan skådespelare, tolf tidningar utan jury och att man tar hatten af sig i handelsbodarne.

7 – Icke alla sköna konster lida af samma brist, som den brittiske resanden fann i theatrarna. Universitetet har ritlärare och musiklärare, men ingen ritsal och ingen musiksal. Båda salarna torde snart vexa upp ur det fordna »kärret».konsekvensändrat/normaliserat

8 – Apropos af nuvarande tjenstehjonsflyttning läser man i Dagl. Allehanda följande annons ur en i Filadelfia utkommande tidning:

9 »En i goda omständigheter lefvande och i West-End boende fru, som kan lemna de bästa vitsord om sin karakter och sitt välförhållande, önskar att engagera en dam, hvilken skulle vilja hafva den godheten att åtaga sig kök, tvättning, strykning och städning för henne, hennes man och 6 barn. Skulle familjen likväl tyckas för talrik, så kunna några af barnen uttackorderas. För att så mycket som möjligt lätta besväret för den sökta damen, kommer ett fruntimmer af mer underordnad rang att förrätta den besvärligare delen af tvätten, äfvensom en färgad herre (neger) att besörja alla sådana arbeten, som ej anstå en dam, såsom att borsta stöflar, skura rummen, rengöra knifvar och gafflar, göra upp eld och gå ärenden samt andra dithörande saker, som ej kunna så noga specificeras. Hvarje thorsdags afton har hon frihet att se sina vänner och slägtingar hos sig och undfägna dem, för hvilket ändamål hon har tillgång till förråden af mjöl, smör, socker och ägg, för tillagande af kakor och andra rätter till så stor mängd, som hon anser sig behöfva; äfven stå de öfriga förråden i huset, utan att hon behöfver bedja om tillåtelse dertill, till hennes förfogande för sina gästers trakterande. Såsom julpresenter erhåller hon en sidenklädning, shawl och andra toilettsaker; baler, konserter och andra aftonsällskaper får hon besöka efter eget behag, och skulle hon hafva fästman, så lägges intet hinder i vägen för hans besök vid hvilken timme som helst på dygnet. Matmodern går aldrig i köket, tillstänger aldrig några skåp och afhåller sig öfverhufvud att inblanda sig i hushållssaker.»

10 Så liberal har man ännu icke blifvit i Finland.