Leopoldiner-Bref 36

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 30/11 1853:|94 1|

Leopoldiner-Bref 36.

Helsingfors 29 Nov. 1853.

1 Min fröken, när ni bryter detta bref, så tag er till vara, det kunde vara krut deri. Krut eller bränvin! Ni, som bor långt borta i en annan verldsdel, skall kanske ha svårt att finna er deri, men vi Europeer äro vana dervid, som konung Mithridates vid gifterna. Krut eller bränvin, hvilketdera behagas? Utrikes politiken drömmer om krig, inrikes politiken drömmer om nykterhet. Turken och bränvinet måste bort ur Europa.

2 Hvad Turken angår, fruktar man inbördes krig. Damerna ämna tåga i fält för qvinnans emancipation ur seraljernas slafveri; en del unge män äro af andra åsigter och förklara, att den enda reform, som vore tidsenlig för Muhameds lära, är drufvans emancipation. Men »när damerna föra krig»|94 2| blir segern alltid på de kristnas sida. Det är således afgjordt att turkiska väldet skall falla, jemnt 400 år efter Konstantinopels första eröfring.

3 Hvad åter bränvinet angår, så låtom oss hoppas, att intet blod skall flyta i kriget deremot, men väl både bläck och trycksvärta, i förbund med kaffe och öl. Kaffe – se der den fana, under hvilken damerna äfven här skola samlas, för att erbjuda sin mäktiga allians.

4 Men för att komma till fredligare ämnen, så låt oss tala om hösten. Den har varit fuktig och mycket mild, så att både blommor och bär blifvit plockade på kall jord inemot slutet af November. Oktober var stormig som en grånad rabulist. November var saktmodig och duskig som »verldsförakt och ånger»,konsekvensändrat/normaliserat komedi i fem akter af Kotzebue. Alla värdinnor ha klagat öfver mörka utsigter och dyra tider. Höet noteras till 35 à 40 kopek, mjölken till 12 à 15 kop. o. s. v. Saltet behagade imitera pariser kurserna och ena dagen stiga från 8 till 15 kopek per kappe, andra dagen åter falla till 13 kopek. Man befarade att Revalska eskaderns 4 000konsekvensändrat/normaliserat man, som här gått i vinterqvarter, skulle stegra torgpriserna, men man har dervid glömt, att högre priser alltid medföra större tillförsel, när det engång blir vinterföre. Bonden behöfver pengar; för att erhålla dem, måste han föra till torgen en del af det hö, det smör, det kött o. s. v., som han annars skulle förbrukat för egen räkning. Jernvägen, jernvägen! – Som bevis på huru dyra tider ofta kunna utfalla till enskild fördel, berättas, att en jordägare i Tavastland denna höst försålt hö för 15 000konsekvensändrat/normaliserat rubel silfver – en produkt af fordna sjöbottnar.

5 Sjöfarten har härtills för temligen godt pris undkommit höststormarna. Korsarerne från Tunis och Mindre Asiens gamla sjöröfvarenästen ha väckt något bekymmer nu då största delen af Finlands handelsflotta befinner sig på Svarta och Medelhafven, helst de engelska kompanierna ej mera assurera för krigsmolest; men, i förtroende till regeringens åtgärder, har man fortfarande hopp, att kriget skall aflöpa utan andra förluster för sjöfarten, än dem, hvilka oundvikligen uppstå af hämmade handelsförbindelser. – Hamnarna här vid Helsingfors se rätt krigiska ut. Vid fästningen vinterligger en stark örlogsflotta, och norra hamnen prunkar med finska linieskeppet Andreas samt tre kolossala ångfregatter, hvaribland finska fregatten Olof. Från Kronstadt omtalas nya och starka befästningsverk.

6 Den nybyggda, stora och sedan Augusti i gång varande Ramstedtska mekaniska verkstaden har nyligen blifvit försåld till framl. Bergsrådet von Julins arfvingar för 16 000konsekvensändrat/normaliserat rubel silfver, förutom betydliga lager af kol, stål m. m., som icke ingå i köpesumman. Verkstaden drifves ännu till våren för de förre ägarnes räkning.

7 »Depôten för inhemska industrialster» har dessa dagar blifvit flyttad till Salingreska huset vid senatstorget. Anblicken af dessa uteslutande finska produkter vinner för hvar dag mera intresse. Fem eller sex rum upptagas nu från golf till tak af manufaktur-, jern- och glasvaror samt en redan betydande mångfald af andra fabrikater, hvarförutom beställningar mottagas. Går företaget så framåt, som början lofvar, kan man ej annat än önska detsamma den bästa framgång.

8 För universitetet är Doktor Lönnrots utnämning till professor i finska literaturen höstens vigtigaste tilldragelse. För Dr Lönnrot personligen är det sannolikt en uppoffring att försaka den lugna fristad i en obemärkt landsbygd, hvilken så väl öfverensstämmer med hans anspråkslösa lynne; men hvarje fosterlandsvän måste glädjas att se honom blifva Castréns efterträdare. Ett helt lands kärlek och tacksamhet kunna stundom kännas som en börda, ty de kräfva af den enskilde stora offer; men lönen för dem och frukterna deraf äro ock så stora, att försakelsen sjelf, i bredd med dem, försvinner till intet.

9 Tvenne äldre lärare, Professorerne Ilmoni och af Schultén, ha föregått de yngre med goda exemplet af literära arbetens utgifvande. Hvarje vän af kännedomen om fosterlandet står hos Professor Rein i förbindelse derföre att han, som, utom det mödosama kallet att vara universitetets rektor, jemväl denna höst sjelf bestrider föreläsningarna i historien, det oaktadt funnit rådrum att utarbeta, en ny, förbättrad och betydligt tillökt upplaga af Finlands statistik, hvilken snart torde lemna pressen. – Den biografiska samlingens första häfte, med bidrag af Hrr Rabbe, Törnegren, Elmgren m. fl., är likaledes under tryck och utkommer före julen. Till samma tid väntas en eller två poetiska kalendrar, något musikhäfte, några inhemska barnaböcker m. m.

10 Såvidt man härtills känner, kommer den inhemska tidningspressen att för nästa år undergå icke obetydliga förändringar. »Suomen Huoneen hallitusseuran Sanomia» upphör, hvilket är att beklaga, emedan Hushållningssällskapet derigenom förlorar en ständig, nödvändig och direkt kommunikation med den finska befolkningen. Tvenne nya periodiska skrifter tillkomma: den ena en »tidskrift för landtbrukshållare»,konsekvensändrat/normaliserat utgifven af Hr P. Östring, den andra, »Aeos» benämnd, en tidskrift för barn. Dertill kommer ännu »Helsingfors Annonsblad»,konsekvensändrat/normaliserat utgifvet af Hr H. C. Friis. Lithografen Schorning i Åbo, som erhållit privilegium på »Aeos» och som torde låta den åtföljas af lithografier och små musikbilagor, begagnar dervid en här i landet föga praktiserad uppfinning, kallad lithotypi,*)Jag vill minnas att Hr Lievendahl för ett par år sedan användt densamma i planscher till ett par barnaböcker. som består deri, att ett tryckt eller lithografieradt blad med lätthet aftryckes på en dertill beredd sten och från stenen åter aftryckes i så stor upplaga man behagar, ända till ett par tusen exemplar. Jag har sett ett sålunda aftryckt exemplar af Åbo Underrättelser för d. 4 Oktober detta år, renare tryckt än sjelfva originalet och med i texten inströdda lithografier. Der såg man t. ex. bilden af ett fruntimmer midt i en grundelig artikel om Prof. af Brunérs latinska grammatika (i allt skola då fruntimmerna blanda sig!), och en annons af ångfartyget Murtajas direktion illustrerades ganska ömt af ett älskande par. Vare sig i skämt eller allvar, är det sannolikt, att lithotypin kommer att väcka ett förtjent uppseende. – För öfrigt är det bekant, att Helsingfors Tidningar nästa år komma att blifva »en tre tums jätte bland två tums pygméer». Äfven Morgonbladet skall betydligt utvidgas, hvilket allt bör lända vår fattiga tidningspress till en önskvärd förkofran.

11 Finska Konstföreningen har blifvit erbjuden till inlösen flera taflor af inhemska målare. Svenska landskapsmålaren Billing erbjuder sig att, äfven under nästa sommar, kringresa i Finland, för att, på beställning och till billiga priser, afteckna finska vyer. Vår landsmaninna och sjelf utmärkta målarinna Fru Blomméer, född Jansson, återkom på hösten från Rom. – Bland öfriga konstnotiser bör jag icke förtiga ryktet, att en ung målarinna härstädes på duken framtrollat en lyckad bild af Runebergs älskvärda Hanna.

12 Apropos af resande: vår berömde landsman Major M. A. Myhrberg har dröjt någon tid i Helsingfors under återresa till Sverige, som tillegnat sig äfven denne son af vårt fosterland.

13 Musiken har bjudit på tre konserter, alla af intresse. Hr Broms har gjort goda studier i Stockholm, och väl vore om de kunde fortsättas utomlands. Hr Ganszauges kapell fortfar, ehuru dess upplösning en tid befarades. Ville endast kapellet göra ett steg, för att draga sig ur den falska ställning, hvari det, genom eget förvållande, råkat till den utmärkte musikus, hvars ledande hand man nu nödgas sakna vid flera offentliga tillfällen – och som af ingen annan kan ersättas – så skulle icke blott musiken vinna derpå, utan äfven kapellet återvinna allmänhetens välvilja, som det i våras förspillde. – Eleven Lindberg, en lärjunge af hvilken Hr Ganszauge har heder, rönte vid en större enskild middag i societetshuset en förtjent uppmuntran. Sedan Lindberg, på anmodan, berömligt exequerat en violinsolo af Beriot, insamlades på stället 50 rubel silfver, hvilka för hans räkning och framtida utbildning insattes i sparbanken härstädes.

14 I theatern har Hr Roos slutat och Hr Hessler börjat. Vid samma tid, som Hr Chiewitz’ ritningar till den stora nya theatern i Helsingfors hitkommit, har gamla theaterhuset påbörjat sitt ryktbara »framsteg»,konsekvensändrat/normaliserat d. v. s. tillbyggnad i fronten, för att bereda plats för rymligare utgångar och större restauration. Det ser ut som en utmaning till det nya, »en grop» för efterträdare, som Mbl. påstår, men så illa är väl icke meningen. Om det är väl kalkyleradt af gamla bolaget, må framtiden afgöra. Derest icke alla märken bedraga, har Helsingfors om tio år ett nytt theater|94 3|hus af sten. Klentrogne finnas, men den finska hufvudstaden har varit vittne till omöjligare ting, som dock blifvit möjliga. Om det nya förslaget kan jag nu blott tillägga, att det sannolikt snart kommer att exponeras samt att kostnaden, beräknad till 62 400konsekvensändrat/normaliserat rubel silfver, troligen, genom vissa inskränkningar, kan nedsättas till omkring 40 000konsekvensändrat/normaliserat rubel samma mynt.

15 Medan Rachel förtjusar Petersburg, få vi således nöja oss med hoppet om en mera lysande framtid för scenen. Vid enskilda tillfällen har man sett dramatiska anlag utmärka sig under den anspråkslösa formen af ett sällskapsnöje. Nyligen såg man en i det hela väl lyckad parodi på den nyfranska skolan. Stycket hette »Svartsjukans gräsliga följder»,konsekvensändrat/normaliserat och dessa följder voro verkeligen gräsliga, ty samtliga personer i pjesen dogo på scenen för gift eller dolk. Här saknades endast hvad som fordom berättades i tidningen »Polyfem»,konsekvensändrat/normaliserat att ljusputsaren slutligen stack ihjäl sig med ljussaxen och sufflören blef ihjälslagen af den nedfallande ridån.

16 För öfrigt, hvad gör Helsingfors? Det dansar, säger Mbl. De gamla vördnadsvärda picknickerna dansa på gammal fot i nymålad salong; Hr Oeltze dansar i sin nya och präktiga sal, och det icke i en, utan två omgångar och två societéer; Hr Ganszauge låter sina konserter dansa; korteligen, den olycklige ungkarl som vore af ödet dömd att dansa på alla dessa danser, och det blott de publika, han kunde med flickan i sagan utropa: »den som vore gift eller död!» Och deremellan åter Helsingfors Revalenta arabica, det »helso- och kraftförnyande farina»,konsekvensändrat/normaliserat om hvilket milslånga puffar stått att läsa i alla svenska tidningar – puffar, för hvilka H:fors Tidningars ryktbara puffar sjunka till ett intet och om hvilka vi i vår menlöshet tro att det måste väl vara sannt, efter det är tryckt. Kort sagdt, revalentan gör nu, i sällskap med Morisons piller, sin rund genom Finland, sedan den troligen utspelt sin rol i det öfriga Europa; och utan att just tro Aftonbladet, som säger den lifbringande farinan bestå af malade bondbönor (den smakar som ärtmjöl), så lärer man dock få antaga att den är temligen oskyldig. Med sträng diet, kan man likna den vid kiselstenen, på hvilken man kokade en så föträffelig köttsoppa, blott med tillbehör af litet kött, salt och gryn. Men besannar det sig, som står att läsa tryckt i puffarne, att nemligen revalentan äfven kurerar »obenägenhet för sällskapslifvet»,konsekvensändrat/normaliserat så är, när allt går omkring, hela tillställningen blott en fin intrig af picknickerna i förbund med Hrr Oeltze och Ganszauge, och se der hvarföre man har rätt att nämna dessa skenbart så olika föremål i samma andedrag.

17 Blott fyra veckor till jul! Snart tystna baler och musik, sybågen måste fram, dörrarne stängas för män, fästmän och bröder, men portemonnaierna öppnas å vid gafvel i handelsbodarna. Således till julen ett godt

18 au revoir.

 

 

  1. *)Jag vill minnas att Hr Lievendahl för ett par år sedan användt densamma i planscher till ett par barnaböcker.

Kommentaari

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimile