Veckorna: 28 Dec

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 29/12 1858:|102 2|

1 Veckorna: 28 Dec. Dagarna före jul slog vintern om i slask, och julaftonen var stormig och mörk. Desto klarare brunno ljusen i de lyckligas boningar; barnens fröjd framlockade löjet äfven på de bedröfvades läppar; också den fattige hade sin julbrasa och sitt färska bröd; sjelfva sångarne i deras mörka häkten hade lyktor af halm och papper i taken. Ljusets nyfödelse, försoningens fest och barndomens glädje äro för alla. Helsingfors försof, som vanligt, sin julmorgon och dess ottesång, men i högmessan uppträdde en af de ypperste kristlige talarne med en till hjertat gående utläggning af englasången i evangelium. På juldagen återvände sedan en frisk vinterfrost, som ännu fortfar, men utan snö, så att denna verldens vägar nuförtiden äro halare än vanligt. – Någon kollekt för veteranerne hördes icke utaf, och dock hade hvar och en så gerna ihågkommit dem då. Malisen ville veta, att klockarne i landet sammansvurit sig för att göra kollekten om intet, emedan juldagen af ålder varit för dem en skördedag. Emellertid gå nu de inflytande bidragen för veteranerne dels till finska militärens veterankassa i Helsingfors, dels till den i Åbo bildade undsättningskomitén. Den förras bestämmelse uttryckes af namnet; till den sednare flyta bidrag från alla klasser, från folket. – Med denna återblick på det förgångna slutar i Finland året 1858. Måtte det nya året 1859 medföra raska och hoppfulla blickar mot framtida stora mål, folkets upplysning och förädling, sanningens och det godas seger i verlden, ljus, frihet och menniskolycka, hvilket allt vi af hjertat önska hvarje medborgare och hela vårt land vid detta årsskifte.

 

 

    Kommentaari

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimile