2 Tystnaden har understundom sina behag. Sommartid, när hela naturen talar, tiga ej sällan de pratsamaste läppar; man hör, man njuter, man är uppsluppen i sömmarna och man vegeterar. Höstetid förstummas naturen, och man måste ha ersättning derför. Vid skenet af brasan kommer sagan i gång, och stearinljusen uppå salongernas bord mana berättelsen till lif. Låt oss tända dem.
3 Tre månader ha förgått sedan mitt sednaste. Orsaken är att jag under sommaren bortglömt svenska språket. Efterhand har jag åter erinrat mig det, och jag skyndar att draga nytta af en så lycklig omständighet.
4 Hvilken sommar! klar, torr och varm, stundom blåsig, en liten tid i Augusti kylig, men för öfrigt herrlig samt välsignad med korn och kärna! I slutet af Juni begynte vallfärderna hit från österlanden, och uppsjön af främlingar fortfor hela Juli, ja inemot medlet af Augusti, då utfall inträffade och strömmen åter riktades mot öster. Aldrig har Helsingfors varit så öfversvämmadt af främlingar som denna sommar. Sex ångfartyg underhöllo alla dagar i veckan en oafbruten kommunikation med Petersburg och gingo aldrig toma, men ofta öfverfyllda med passagerare. Ett sjunde, Neptun, gick mellan Petersburg och Wiborg; det åttonde, Helsingfors, låg hela sommaren overksamt, under förbidan på en ny axel från Motala, som, hitkommen, icke passade. Åbofartygen Storfursten och det nya Furst Menschikoff underhöllo tillika förbindelsen med Sverige. Men Hengists första tur till Österbotten blef äfven dess sista, och fartyget får nu en annan bestämmelse.
5 Med ett ord, kommunikation och trafik voro under sommarn ovanligt lifliga, ångbolagen gjorde goda affärer, och ett temligt antal rublar, blefvo här i omlopp satta. Bland mängden af främlingar kan ni väl föreställa er den brokiga blandning, som här sammanstötte. Vid sidan af millionären, som på lek utströdde penningar bland den förvånade folkhopen, eller dandyn, som depenserade otroliga summor på baler, fyrverkerier och lyx, för hvilka den kontanta valutan icke alltid erhölls utan svårighet, såg man andra, som hitkommit enkom för att ekonomisera. Hyrorna för sommaren voro under sådant tillopp höga, i manufakturvaror omsattes betydligt, och torgprisen voro för landtmannen vinstgifvande. Ni kan föreställa er, att vissa grenar af industrin och landthushållningen tagit fart genom kapitalernas större omlopp samt välmågan stigit på flera håll. En annan fråga är om dessa framsteg äro solida, varaktiga och för finska förhållanden naturliga. Att lyxen är en epidemi af den mest smittosama art, torde ert kön, min fröken, icke alltid vara böjdt att medgifva; det är med den som med potatissjukan: man vet icke af att man har den i huset, innan hela ens visthus är för pocker i våld.
6 Helsotillståndet blef på sednare delen af sommaren dåligt. Rödsoten gjorde sin rund bland alla åldrar och stånd; sina offer tog den mest i den späda åldern. Kom så en ymnig skörd af bär samt ovanligt delikata äpplen och päron i mängd, och sjukdomen frodades yppigt. Nu har den afstadnat, och likaså de gastriska febrar, som sträckte hvar tredje person i Åbo på sjukbädden. Läkaresällskapet har nu, i likhet med andra orter, begynt att två gånger i månaden publicera sjukdomskonstitutionen – nuförtiden publiceras så många konstitutioner – och det har utan tvifvel sitt allmänna intresse. Jag må endast upprepa hvad en af mina vänner från Vasa anmärkte om deras sjukrapporter: »Vi visste sannerligen icke af att vi voro så sjukliga, förrän vi läste det i Ilmarinen; nu ha vi en krämpa i hvarje lillfinger.»konsekvensändrat/normaliserat
7 Så är det verkligen, min fröken! Synden kommer af lagen och sjukdomen af läkaren. Verlden hade icke så många krämpor, innan de lärde gjorde så många namn på dem.
8 – Under sommarn ha de allmänna företagen icke hvilat. Jag tillåter mig endast nämna, att terrängen för den projekterade nya jernvägen från Helsingfors åt norden blifvit nogare undersökt och lemnat det ovanligt gynnsama resultatet af blott en fots fällning på 360. Allt hvad härtills blifvit för saken afgjordt är dock endast preliminärt och vilkorligt, enär det detaljerade förslaget först i höst torde komma att afgå till högsta ort.
9 – I Helsingfors kommer senatens palats att kompletteras med en fjerde flygel åt norr. Den temligen höga och branta bergklack inom borggården, der ännu för sju år tillbaka den gamla klockstapeln reste sina gråa granitmassor, detta berg kommer nu att planeras och formeras till terass. Hela kostnadsförslaget är beräknadt till S:r Rub.silfver rubel22 026konsekvensändrat/normaliserat: 66.
10 – Aderton år hafva förflutit sedan man begynte arbeta på Nikolaikyrkan i Helsingfors, och nu, så säger man, stundar ändtligen dess invigning. Inredningen är nu ock i det närmaste fulländad, blott altartaflan med hvad dertill hör samt en del ornamenter saknas. Tvenne förgyllda englar (af bronz?) i hel figur och mensklig storlek komma att få sin plats å ömse sidor af altaret. Sedan bänkarna uppsattes, har ekot i kyrkan blifvit mindre starkt, och den praktfulla orgeln gör nu en utomordentligt skön effekt.
11 – I tidningarna har ni läst att Kaptenlöjtnanten Scheele bifvit utnämnd till chef å ångfregatten Rurik. Men hvad troligen ni och mången annan icke veta, är att denna kolossala ångfregatt bygges af finska kronan på Åbo varf och ännu står på stapeln. Inseendet öfver bygnaden har Contre Amiralen von Schantz, och man förmodar att Rurik kommer att gå af stapeln nästa vår. – Finska sjöekipaget har denna sommar, i stället för det kasserade »Leipzig», erhållit från Kronstadt ett annat äldre, men i tjenstbart skick varande linieskepp, »Finland», som nu intagit Leipzigs vinterqvarter i norra hamnen. För öfrigt inträffar det egna med finska sjöekipaget, att nära hälften af dess officerskorps dels genom döden, dels genom transport eller genom befordran till lotsverket afgått inom mindre än ett års tid samt följaktligen kommer att med nya ersättas. – Gardet gjorde under öfverste von Kothens befäl en två månaders kampanj till det vanliga sommarlägret och hade, jemte de nya grenadierskarpskyttarne från Åbo under öfverstlöjtnant Lyra, den lyckan att tillvinna sig H. M. Kejsarens höga uppmärksamhet och bifall.
12 – Vid universitetet ha föreläsningarna börjat. Magistrarne af 1850 års upplaga stå nu på den punkt att valet af blifvande bana icke längre kan uppskjutas, och med de allmänt humanistiska studiernas kringsiggripande följer att ett sådant val för mången är ytterst svårt, så mycket mer, som banorna här äro få och skarpt begränsade. Jag har anledning att tro, det medicinska fakulteten denna gång kommer att i sitt sköte emottaga ett icke ringa antal af de nya magistrarne.
13 – Tilloppet af konstnärer och konstmakare af alla slag har under sommaren varit ovanligt stort. I musik har man haft Gehrmannska operan med dess celebriteter Reuss-Gaudelius, Erdensohn och Goette; dessa verkliga talenter stodo alltför enstaka vid sidan af en ihålig kör och en än mera bristfällig orkester, hvarföre truppen här gick en säker ruin till möte och Hr Gehrmann blott genom mæcenaters biträde, specielt Grefve Sollohubs, kunde uppfylla sina slutliga förbindelser. Detta den gehrmannska operans öde bekräftar hvad Hrr Schultz och Hornicke samt Madame Kesteloot med deras trupper förut intygat, att nemligen den kostsama ensemblen af en fullständig opera ej kan bära sig i Helsingfors förutan direkta tillskott, vare sig af allmänna eller enskilda medel; – något som desto mindre bör förvalta, då samma förhållande äger rum i de största hufvudstäder.
14 För att gifva er ett begrepp om mängden af Hr Gehrmanns rivaler i publikens ynnest, behöfver jag endast uppräkna violoncellisterna Schubert och Kellerman, violin-artisten v. Königslöw, pianisten Levy, sångerskorna Madame Lessing|79 3| och Fröken Boije, sångarne Dannström, Giordani och A. Tawaststjerna, harpolekaren Pratté, klarinettisten Wohllebe, »tusenkonstlaren» Westerdahl samt utom dem en legion af dilettanter, till en del af älskvärd talent, hvilka läto höra sig på de många konserterna. Lägger man till, att dramatiska konsten varit representerad af Hr Stjernström och sedermera Hr F. Deland i förening med Hr Hesslers trupp, att Hrr Fabbro och Löfgren exponerat taflor samt Hroriginal: Hrr Quagliardi med sina »vetenskapliga trollerier» och Hr Hornung med sina »metamorfoser» m. m. roat än stadens, än Thölö publik, så torde ni medgifva att man i Helsingfors haft tillfälle att, om så behagats, profitera af något mer än bäska helsovatten och gourmandiska tabled’hôter, der man om middagen äter skedtals upp den helsa man på morgonen insuper glastals.
15 Hr Hessler har, äfven med Hr F. Delands biträde, icke gjort några briljanta affärer med sommarens till häften rysk-tyska publik och har nu dessutom af sjuklighet hindrats att sjelf uppträda. Nu, då den egentliga theatersäsongen begynner, afträder Hr Hessler platsen åt Hr Pierre Deland, som förbehållit sig theaterhuset till medlet af Mars 1851, hvarefter Hr Stjernström uppträder. Hr Sjöberg med fru lärer från Hr Hesslers trupp öfvergå till Hr Stjernströms.
16 Numera har Helsingfors efterhand återtagit sina hemseder och sin hvardagsdrägt: det är icke dagen efter ett rus eller en bal, det är hemkomsten från en brokig resa. Samlefnadens banor gå åter i de vanliga hjulspåren, samma intressen mota hvarandra, korsas och kämpa eller gå hvarandra likgiltigt förbi; här och der synes ett tomt rum efter någonting förgånget, men det förblandas i hvimlet, förlorar sig i det nya och märkes snart ej mer. På alla gator ser man flyttas och bråkas – i lifvet finnes ingen varaktig stad; – det säges vara ondt om rum, och likväl är verlden så stor. Allt är sig likt, lönnarna fälla sina löf och sommarredaktionen i Helsingfors Tidningar har upphört, förgäfves ser man sig om efter något nytt: vore icke just i dag biskopsval för Kuopio stift, så finge man vänta till nästa solförmörkelse. Himlen är grå och hafvet svartnar för regnbyn; hellre ser jag bort till denna praktfulla häck af georginer, som blommar ännu bland den förödda grönskan, och säger, med blicken fästad på den, åt både er och sommarn
17 au revoir!
Kommentaari
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Leopoldiner-Bref 7.
Sommaren. Främlingarne. Rödsoten. Jernvägen. Senaten. Kyrkan. Rurik. Finland. Gardet. Universitetet. Theater och Musik.
1850 Oktober 2.
1 Min Fröken!
2 Tystnaden har understundom sina behag. Sommartid, när hela naturen talar, tiga ej sällan de pratsamaste läppar; man hör, man njuter, man är uppsluppen i sömmarna och man vegeterar. Höstetid förstummas naturen, och man måste ha ersättning derför. Vid skenet af brasan kommer sagan i gång, och stearinljusen uppå salongernas bord mana berättelsen till lif. Låt oss tända dem.
3 Tre månader ha förgått sedan mitt sednaste. Orsaken är att jag under sommaren bortglömt svenska språket. Efterhand har jag åter erinrat mig det, och jag skyndar att draga nytta af en så lycklig omständighet.
4 Hvilken sommar! klar, torr och varm, stundom blåsig, en liten tid i Augusti kylig, men för öfrigt herrlig samt välsignad med korn och kärna! I slutet af Juni begynte vallfärderna hit från österlanden, och uppsjön af främlingar fortfor hela Juli, ja inemot medlet af Augusti, då utfall inträffade och strömmen åter riktades mot öster. Aldrig har Helsingfors varit så öfversvämmadt af främlingar som denna sommar. Sex ångfartyg underhöllo alla dagar i veckan en oafbruten kommunikation med Petersburg och gingo aldrig toma, men ofta öfverfyllda med passagerare. Ett sjunde, Neptun, gick mellan Petersburg och Wiborg; det åttonde, Helsingfors, låg hela sommaren overksamt, under förbidan på en ny axel från Motala, som, hitkommen, icke passade. Åbofartygen Storfursten och det nya Furst Menschikoff underhöllo tillika förbindelsen med Sverige. Men Hengists första tur till Österbotten blef äfven dess sista, och fartyget får nu en annan bestämmelse.
5 Med ett ord, kommunikation och trafik voro under sommarn ovanligt lifliga, ångbolagen gjorde goda affärer, och ett temligt antal rublar, blefvo här i omlopp satta. Bland mängden af främlingar kan ni väl föreställa er den brokiga blandning, som här sammanstötte. Vid sidan af millionären, som på lek utströdde penningar bland den förvånade folkhopen, eller dandyn, som depenserade otroliga summor på baler, fyrverkerier och lyx, för hvilka den kontanta valutan icke alltid erhölls utan svårighet, såg man andra, som hitkommit enkom för att ekonomisera. Hyrorna för sommaren voro under sådant tillopp höga, i manufakturvaror omsattes betydligt, och torgprisen voro för landtmannen vinstgifvande. Ni kan föreställa er, att vissa grenar af industrin och landthushållningen tagit fart genom kapitalernas större omlopp samt välmågan stigit på flera håll. En annan fråga är om dessa framsteg äro solida, varaktiga och för finska förhållanden naturliga. Att lyxen är en epidemi af den mest smittosama art, torde ert kön, min fröken, icke alltid vara böjdt att medgifva; det är med den som med potatissjukan: man vet icke af att man har den i huset, innan hela ens visthus är för pocker i våld.
6 Helsotillståndet blef på sednare delen af sommaren dåligt. Rödsoten gjorde sin rund bland alla åldrar och stånd; sina offer tog den mest i den späda åldern. Kom så en ymnig skörd af bär samt ovanligt delikata äpplen och päron i mängd, och sjukdomen frodades yppigt. Nu har den afstadnat, och likaså de gastriska febrar, som sträckte hvar tredje person i Åbo på sjukbädden. Läkaresällskapet har nu, i likhet med andra orter, begynt att två gånger i månaden publicera sjukdomskonstitutionen – nuförtiden publiceras så många konstitutioner – och det har utan tvifvel sitt allmänna intresse. Jag må endast upprepa hvad en af mina vänner från Vasa anmärkte om deras sjukrapporter: »Vi visste sannerligen icke af att vi voro så sjukliga, förrän vi läste det i Ilmarinen; nu ha vi en krämpa i hvarje lillfinger.»konsekvensändrat/normaliserat
7 Så är det verkligen, min fröken! Synden kommer af lagen och sjukdomen af läkaren. Verlden hade icke så många krämpor, innan de lärde gjorde så många namn på dem.
8 – Under sommarn ha de allmänna företagen icke hvilat. Jag tillåter mig endast nämna, att terrängen för den projekterade nya jernvägen från Helsingfors åt norden blifvit nogare undersökt och lemnat det ovanligt gynnsama resultatet af blott en fots fällning på 360. Allt hvad härtills blifvit för saken afgjordt är dock endast preliminärt och vilkorligt, enär det detaljerade förslaget först i höst torde komma att afgå till högsta ort.
9 – I Helsingfors kommer senatens palats att kompletteras med en fjerde flygel åt norr. Den temligen höga och branta bergklack inom borggården, der ännu för sju år tillbaka den gamla klockstapeln reste sina gråa granitmassor, detta berg kommer nu att planeras och formeras till terass. Hela kostnadsförslaget är beräknadt till S:r Rub.silfver rubel 22 026konsekvensändrat/normaliserat: 66.
10 – Aderton år hafva förflutit sedan man begynte arbeta på Nikolaikyrkan i Helsingfors, och nu, så säger man, stundar ändtligen dess invigning. Inredningen är nu ock i det närmaste fulländad, blott altartaflan med hvad dertill hör samt en del ornamenter saknas. Tvenne förgyllda englar (af bronz?) i hel figur och mensklig storlek komma att få sin plats å ömse sidor af altaret. Sedan bänkarna uppsattes, har ekot i kyrkan blifvit mindre starkt, och den praktfulla orgeln gör nu en utomordentligt skön effekt.
11 – I tidningarna har ni läst att Kaptenlöjtnanten Scheele bifvit utnämnd till chef å ångfregatten Rurik. Men hvad troligen ni och mången annan icke veta, är att denna kolossala ångfregatt bygges af finska kronan på Åbo varf och ännu står på stapeln. Inseendet öfver bygnaden har Contre Amiralen von Schantz, och man förmodar att Rurik kommer att gå af stapeln nästa vår. – Finska sjöekipaget har denna sommar, i stället för det kasserade »Leipzig», erhållit från Kronstadt ett annat äldre, men i tjenstbart skick varande linieskepp, »Finland», som nu intagit Leipzigs vinterqvarter i norra hamnen. För öfrigt inträffar det egna med finska sjöekipaget, att nära hälften af dess officerskorps dels genom döden, dels genom transport eller genom befordran till lotsverket afgått inom mindre än ett års tid samt följaktligen kommer att med nya ersättas. – Gardet gjorde under öfverste von Kothens befäl en två månaders kampanj till det vanliga sommarlägret och hade, jemte de nya grenadierskarpskyttarne från Åbo under öfverstlöjtnant Lyra, den lyckan att tillvinna sig H. M. Kejsarens höga uppmärksamhet och bifall.
12 – Vid universitetet ha föreläsningarna börjat. Magistrarne af 1850 års upplaga stå nu på den punkt att valet af blifvande bana icke längre kan uppskjutas, och med de allmänt humanistiska studiernas kringsiggripande följer att ett sådant val för mången är ytterst svårt, så mycket mer, som banorna här äro få och skarpt begränsade. Jag har anledning att tro, det medicinska fakulteten denna gång kommer att i sitt sköte emottaga ett icke ringa antal af de nya magistrarne.
13 – Tilloppet af konstnärer och konstmakare af alla slag har under sommaren varit ovanligt stort. I musik har man haft Gehrmannska operan med dess celebriteter Reuss-Gaudelius, Erdensohn och Goette; dessa verkliga talenter stodo alltför enstaka vid sidan af en ihålig kör och en än mera bristfällig orkester, hvarföre truppen här gick en säker ruin till möte och Hr Gehrmann blott genom mæcenaters biträde, specielt Grefve Sollohubs, kunde uppfylla sina slutliga förbindelser. Detta den gehrmannska operans öde bekräftar hvad Hrr Schultz och Hornicke samt Madame Kesteloot med deras trupper förut intygat, att nemligen den kostsama ensemblen af en fullständig opera ej kan bära sig i Helsingfors förutan direkta tillskott, vare sig af allmänna eller enskilda medel; – något som desto mindre bör förvalta, då samma förhållande äger rum i de största hufvudstäder.
14 För att gifva er ett begrepp om mängden af Hr Gehrmanns rivaler i publikens ynnest, behöfver jag endast uppräkna violoncellisterna Schubert och Kellerman, violin-artisten v. Königslöw, pianisten Levy, sångerskorna Madame Lessing|79 3| och Fröken Boije, sångarne Dannström, Giordani och A. Tawaststjerna, harpolekaren Pratté, klarinettisten Wohllebe, »tusenkonstlaren» Westerdahl samt utom dem en legion af dilettanter, till en del af älskvärd talent, hvilka läto höra sig på de många konserterna. Lägger man till, att dramatiska konsten varit representerad af Hr Stjernström och sedermera Hr F. Deland i förening med Hr Hesslers trupp, att Hrr Fabbro och Löfgren exponerat taflor samt Hroriginal: Hrr Quagliardi med sina »vetenskapliga trollerier» och Hr Hornung med sina »metamorfoser» m. m. roat än stadens, än Thölö publik, så torde ni medgifva att man i Helsingfors haft tillfälle att, om så behagats, profitera af något mer än bäska helsovatten och gourmandiska tabled’hôter, der man om middagen äter skedtals upp den helsa man på morgonen insuper glastals.
15 Hr Hessler har, äfven med Hr F. Delands biträde, icke gjort några briljanta affärer med sommarens till häften rysk-tyska publik och har nu dessutom af sjuklighet hindrats att sjelf uppträda. Nu, då den egentliga theatersäsongen begynner, afträder Hr Hessler platsen åt Hr Pierre Deland, som förbehållit sig theaterhuset till medlet af Mars 1851, hvarefter Hr Stjernström uppträder. Hr Sjöberg med fru lärer från Hr Hesslers trupp öfvergå till Hr Stjernströms.
16 Numera har Helsingfors efterhand återtagit sina hemseder och sin hvardagsdrägt: det är icke dagen efter ett rus eller en bal, det är hemkomsten från en brokig resa. Samlefnadens banor gå åter i de vanliga hjulspåren, samma intressen mota hvarandra, korsas och kämpa eller gå hvarandra likgiltigt förbi; här och der synes ett tomt rum efter någonting förgånget, men det förblandas i hvimlet, förlorar sig i det nya och märkes snart ej mer. På alla gator ser man flyttas och bråkas – i lifvet finnes ingen varaktig stad; – det säges vara ondt om rum, och likväl är verlden så stor. Allt är sig likt, lönnarna fälla sina löf och sommarredaktionen i Helsingfors Tidningar har upphört, förgäfves ser man sig om efter något nytt: vore icke just i dag biskopsval för Kuopio stift, så finge man vänta till nästa solförmörkelse. Himlen är grå och hafvet svartnar för regnbyn; hellre ser jag bort till denna praktfulla häck af georginer, som blommar ännu bland den förödda grönskan, och säger, med blicken fästad på den, åt både er och sommarn
17 au revoir!