1 Sedan guvernören i länet och magistraten i Helsingfors den 28 Okt. 1856 anmodat hrr H. Borgström, A. Oldenburg och A. O. Sælan att såsom komiterade inhemta nödiga upplysningar angående möjligheten af och kostnaderna för inrättande af gaslysning i Helsingfors, ha dessa hrr komiterade numera till magistraten inberättat resultaterna af deras åtgärder, jemte eget betänkande uti samma fråga.
2 Komiterade ha, enligt särskildt dem gifvet uppdrag att från utrikes ort hit införskrifva en i ämnet kunnig person, för att på ort och ställe undersöka anläggnings- och underhållskostnaden för ett gasverk med rörledning, för detta ändamål vändt sig till engelske civil-ingeniören Johnson, hvilken sistl. sommar var i detta afseende hitrest och sedermera insändt ämnet rörande kostnadsförslag och ritningar. Hr Johnson föreslår att anlägga gasverket på Skatudden, vid den vik af södra hamnen, som ligger mellan handlanden Stolpes brädgård och Matheizens arfvingars magasin, hvarifrån gasen sedermera skulle med rör ledas till följande torg och gator: Elisabeths-, Freds-, Kyrko- och Alexandersgatorna, Salutorget, Unionsgatan, Senatstorget, Nikolai-, Marie-, Konstantins-, Helene-, Manege-, Fabians-, Michaels-, norra och södra Esplanadgatorna, Boulevarden, Andreas’- och vestra Henriksgatorna, Kaserngatan och torget samt norra och södra Magasinsgatorna. Det ungefärliga kostnadsförslaget upptager:
Anläggning:
Retorthus, bostad för ingeniören, ventil- och gasometerhus, reningsskjul, lider för kol och cokes, jemte alla nödiga apparater
Pund Sterling
10 500konsekvensändrat/normaliserat:
–
–
Gasledningsrör, jemte hopsättning till nämnde gator m. m.
4 469konsekvensändrat/normaliserat:
9.
3.
122 ledningsrör för konsumenter
200
–
–
108 gatlyktor, stolpar, lyktarmar
540:
–
–
120 gasur af olika storlek
600:
–
–
Redskap, reservrör, instrumenter
1 000konsekvensändrat/normaliserat:
–
–
Summa pd sterl.
17 309konsekvensändrat/normaliserat:
9.
3.
3 Kostnaden ökas med nedläggningen af 42 800konsekvensändrat/normaliserat fot rör till 4 fots djup och 2 fots bredd*)Komiterade ville ej förlänga den dyrlegda ingeniörens härvaro med undersökning af gräfningskostnaden, helst detta kan utan svårighet verkställas af andra. Hr Johnsons hitresa har inalles kostat 820 rub. 20 kop. s:r. äfvensom utfyllning och planering af terrängen på Skatudden. Verket är beräknadt att, vid behof, kunna förse hela staden med gas, men de dertill erforderliga nya rören skulle kosta 3 till 4 000konsekvensändrat/normaliserat pund sterling. Vidkommande lysningskostnaden per år, beräknas 108 argandska lyktor – hvardera med 16 hål, konsumerande 5 kubikfot gas i timman och motsvarande i ljusstyrka 12 à 13 spermacetljus – på 3 607konsekvensändrat/normaliserat timmar om året konsumera 1 947 780konsekvensändrat/normaliserat kub.-fot gas. Den privata gasåtgången beräknas vida större, nemligen 2 200konsekvensändrat/normaliserat lågor, hvilka på 2 157konsekvensändrat/normaliserat timmar om året skulle konsumera 23 727 000konsekvensändrat/normaliserat kubikfot gas; summa gasåtgång 25 674 000konsekvensändrat/normaliserat kubikfot, som värderas inbringa pd sterl. 10 269konsekvensändrat/normaliserat: 12, hvartill komma produkter från gasverket 1 000konsekvensändrat/normaliserat, summa inkomst 11 269konsekvensändrat/normaliserat 12; hvaremot utgifterne blefve: 3 750konsekvensändrat/normaliserat tonns skenkol p. st. 4 218konsekvensändrat/normaliserat: 15, kalk, arbetslön m. m. 1 500konsekvensändrat/normaliserat, aflöning till ingeniör, bokhållare, inspektor etc. 1 200konsekvensändrat/normaliserat; summa 6 918konsekvensändrat/normaliserat: 15; och skulle gasverket alltså till amortisering och underhåll gifva en reveny af 4 350konsekvensändrat/normaliserat pund 17 sh. sterling.
4 Förvandlade till ryskt mynt à 6: 30 per pd sterl. utvisa dessa summor: anläggningskostnad (utom gräfning etc.) 109 049konsekvensändrat/normaliserat rubel 70 kopek; årliga utgifter 43 588konsekvensändrat/normaliserat rub. 3 kop.; årliga inkomster 64 674konsekvensändrat/normaliserat rub. 70 kop.; netto till amortering 27 410konsekvensändrat/normaliserat rub. 34 kop. silfver. Komiterade anmärka likväl mot dessa kalkyler, som åtföljas af tvenne ritningar, att 108 lyktor, eller 1 på 396 fot, äro otillräckliga att upplysa de nämnda stadsdelarna, som torde behöfva 400 sådana; hvaremot här beräknade 10 lysningstimmar per dygn hela året om påtagligen är för högt. För den enskilda gasåtgången har man uppgjort särskild kalkyl. Exempelvis må nämnas, att för gardes- och ryska kasernerna beräknats på hvardera 200 lågor, theaterhusen 100, Nikolaikyrkan, universitetet, jernvägsstationen hvardera 50, senatshuset 24, Weleneska huset 36, andra privata hus, butiker och verkstäder från 4 till 30 lågor o. s. v. En gaslåge skulle enligt Johnsons kalkyl komma att kosta ungefär 2⅔ kop. s:r i timmen.
5 Detta allt har med skäl synts för dyrt. Nu uppträder emellertid belgiska huset Leprince Frères & Comp. genom dess ombud, telegrafdirektören Er. Meuller i Norrköping, och erbjuder sig, i konkurrens med hr Johnson, att, på grund af Johnsonska undersökningen, ställa hela gasverket med rörläggning för 300 à 350 lyktor i fullkomligt tjenstbart och godt skick för 384 000konsekvensändrat/normaliserat francs (à 27 kop. = 103 680konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r). Bolaget uppger sin gas, genom billigare pris på stenkolen, ej komma att kosta mer än ¼ kopek per låge i timmen. Årliga utgiften, incl. 7 % på anläggningskostnaden, beräknas till 153 920konsekvensändrat/normaliserat fr. (31 558konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r), årliga inkomsten 233 000konsekvensändrat/normaliserat francs (62 910konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r) samt revenyn till 79 080konsekvensändrat/normaliserat fr. (21 351konsekvensändrat/normaliserat rub. 60 kop.) En argandsk lykta med 35 hål säges med denna gas motsvara 23 stearinljus. Nämnde bolag förser, bland andra, Finspongs bruk vid Norrköping.
6 Komiterade, som anse det belgiska förslaget äga företräde framför det engelska, ha emellertid ansett nyttigt införskaffa upplysningar om tillverkningen af trädgas och genom hr A. W. Wahren erhållit en beräkning af kostnaden vid trädgasverket i Bayreuth, hvaraf vill synas, som skulle denna gas blifva betydligt billigare än stenkolsgasen, hvarförutom trädgasen erfordrar färre och mindre apparater samt en enklare reningsprocess. Slutligen förorda komiterade, såsom en sannolikt stor fördel, den nya, på flera utrikes orter använda uppfinningen att transportera gasen (portativ gas) i rörliga reservoirer till de olika stadsdelarne, hvarigenom glest bebyggda städer som Helsingfors skulle undgå den dryga rörläggningskostnaden. I detta afseende meddelas en prospekt från huset Hugon & Comp. i Paris, hvaraf likväl intet synnerligt inhämtas.
7 På denna punkt står frågan nu, då den om några dagar kommer att föreläggas stadens borgerskap till närmare pröfning. Komiterade ha för sin del kommit till den öfvertygelse, att gaslysning icke allenast är vida ändamålsenligare, än den nuvarande eländiga, hvarken lif, egendom eller umgänge gagnande belysningen med oljelyktor, för hvilken kostnaden kan anses som bortkastade penningar; utan att gaslysningen äfven bör blifva billigare än oljelyktorna. Om den belgiska stenkolsgasen eller trädgasen är att föredraga, beror af ytterligare upplysningar, likasom äfven frågan om portativ gas. Men önskeligt vore att beslut om endera snart kunde fattas.
8 Såsom bilaga till frågan om trädgasen, berättar man oss dessa dagar följande från Tammerfors.
9 Herrar Nottbecks stora bomullsspinneri, som härtills för sin gaslysning begagnat olein från Alfthanska ljusfabriken i Wiborg, råkade sistl. Februari i förlägenhet derigenom att en väntad transport af nämnde ämne uteblef genom menföret. Spinneriet begynte då i detta bryderi att göra försök med trädgas, tillverkadt af gamla näfvertak, och med den framgång, säger man, att kostnaden för gaslysningen minskades med 3 à 400 rubel i veckan. Från i sommar är meningen att upplysa icke blott nämnde spinneri, utan äfven hrr Törngrens och Wasastjernas linnespinneri samt Frenckellska pappersbruket med trädgas.
10 Z. T.
*)Komiterade ville ej förlänga den dyrlegda ingeniörens härvaro med undersökning af gräfningskostnaden, helst detta kan utan svårighet verkställas af andra. Hr Johnsons hitresa har inalles kostat 820 rub. 20 kop. s:r.
Kommentaari
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Åtgärder för gaslysning i Helsingfors.
1 Sedan guvernören i länet och magistraten i Helsingfors den 28 Okt. 1856 anmodat hrr H. Borgström, A. Oldenburg och A. O. Sælan att såsom komiterade inhemta nödiga upplysningar angående möjligheten af och kostnaderna för inrättande af gaslysning i Helsingfors, ha dessa hrr komiterade numera till magistraten inberättat resultaterna af deras åtgärder, jemte eget betänkande uti samma fråga.
2 Komiterade ha, enligt särskildt dem gifvet uppdrag att från utrikes ort hit införskrifva en i ämnet kunnig person, för att på ort och ställe undersöka anläggnings- och underhållskostnaden för ett gasverk med rörledning, för detta ändamål vändt sig till engelske civil-ingeniören Johnson, hvilken sistl. sommar var i detta afseende hitrest och sedermera insändt ämnet rörande kostnadsförslag och ritningar. Hr Johnson föreslår att anlägga gasverket på Skatudden, vid den vik af södra hamnen, som ligger mellan handlanden Stolpes brädgård och Matheizens arfvingars magasin, hvarifrån gasen sedermera skulle med rör ledas till följande torg och gator: Elisabeths-, Freds-, Kyrko- och Alexandersgatorna, Salutorget, Unionsgatan, Senatstorget, Nikolai-, Marie-, Konstantins-, Helene-, Manege-, Fabians-, Michaels-, norra och södra Esplanadgatorna, Boulevarden, Andreas’- och vestra Henriksgatorna, Kaserngatan och torget samt norra och södra Magasinsgatorna. Det ungefärliga kostnadsförslaget upptager:
Anläggning:
3 Kostnaden ökas med nedläggningen af 42 800konsekvensändrat/normaliserat fot rör till 4 fots djup och 2 fots bredd*)Komiterade ville ej förlänga den dyrlegda ingeniörens härvaro med undersökning af gräfningskostnaden, helst detta kan utan svårighet verkställas af andra. Hr Johnsons hitresa har inalles kostat 820 rub. 20 kop. s:r. äfvensom utfyllning och planering af terrängen på Skatudden. Verket är beräknadt att, vid behof, kunna förse hela staden med gas, men de dertill erforderliga nya rören skulle kosta 3 till 4 000konsekvensändrat/normaliserat pund sterling. Vidkommande lysningskostnaden per år, beräknas 108 argandska lyktor – hvardera med 16 hål, konsumerande 5 kubikfot gas i timman och motsvarande i ljusstyrka 12 à 13 spermacetljus – på 3 607konsekvensändrat/normaliserat timmar om året konsumera 1 947 780konsekvensändrat/normaliserat kub.-fot gas. Den privata gasåtgången beräknas vida större, nemligen 2 200konsekvensändrat/normaliserat lågor, hvilka på 2 157konsekvensändrat/normaliserat timmar om året skulle konsumera 23 727 000konsekvensändrat/normaliserat kubikfot gas; summa gasåtgång 25 674 000konsekvensändrat/normaliserat kubikfot, som värderas inbringa pd sterl. 10 269konsekvensändrat/normaliserat: 12, hvartill komma produkter från gasverket 1 000konsekvensändrat/normaliserat, summa inkomst 11 269konsekvensändrat/normaliserat 12; hvaremot utgifterne blefve: 3 750konsekvensändrat/normaliserat tonns skenkol p. st. 4 218konsekvensändrat/normaliserat: 15, kalk, arbetslön m. m. 1 500konsekvensändrat/normaliserat, aflöning till ingeniör, bokhållare, inspektor etc. 1 200konsekvensändrat/normaliserat; summa 6 918konsekvensändrat/normaliserat: 15; och skulle gasverket alltså till amortisering och underhåll gifva en reveny af 4 350konsekvensändrat/normaliserat pund 17 sh. sterling.
4 Förvandlade till ryskt mynt à 6: 30 per pd sterl. utvisa dessa summor: anläggningskostnad (utom gräfning etc.) 109 049konsekvensändrat/normaliserat rubel 70 kopek; årliga utgifter 43 588konsekvensändrat/normaliserat rub. 3 kop.; årliga inkomster 64 674konsekvensändrat/normaliserat rub. 70 kop.; netto till amortering 27 410konsekvensändrat/normaliserat rub. 34 kop. silfver. Komiterade anmärka likväl mot dessa kalkyler, som åtföljas af tvenne ritningar, att 108 lyktor, eller 1 på 396 fot, äro otillräckliga att upplysa de nämnda stadsdelarna, som torde behöfva 400 sådana; hvaremot här beräknade 10 lysningstimmar per dygn hela året om påtagligen är för högt. För den enskilda gasåtgången har man uppgjort särskild kalkyl. Exempelvis må nämnas, att för gardes- och ryska kasernerna beräknats på hvardera 200 lågor, theaterhusen 100, Nikolaikyrkan, universitetet, jernvägsstationen hvardera 50, senatshuset 24, Weleneska huset 36, andra privata hus, butiker och verkstäder från 4 till 30 lågor o. s. v. En gaslåge skulle enligt Johnsons kalkyl komma att kosta ungefär 2⅔ kop. s:r i timmen.
5 Detta allt har med skäl synts för dyrt. Nu uppträder emellertid belgiska huset Leprince Frères & Comp. genom dess ombud, telegrafdirektören Er. Meuller i Norrköping, och erbjuder sig, i konkurrens med hr Johnson, att, på grund af Johnsonska undersökningen, ställa hela gasverket med rörläggning för 300 à 350 lyktor i fullkomligt tjenstbart och godt skick för 384 000konsekvensändrat/normaliserat francs (à 27 kop. = 103 680konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r). Bolaget uppger sin gas, genom billigare pris på stenkolen, ej komma att kosta mer än ¼ kopek per låge i timmen. Årliga utgiften, incl. 7 % på anläggningskostnaden, beräknas till 153 920konsekvensändrat/normaliserat fr. (31 558konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r), årliga inkomsten 233 000konsekvensändrat/normaliserat francs (62 910konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r) samt revenyn till 79 080konsekvensändrat/normaliserat fr. (21 351konsekvensändrat/normaliserat rub. 60 kop.) En argandsk lykta med 35 hål säges med denna gas motsvara 23 stearinljus. Nämnde bolag förser, bland andra, Finspongs bruk vid Norrköping.
6 Komiterade, som anse det belgiska förslaget äga företräde framför det engelska, ha emellertid ansett nyttigt införskaffa upplysningar om tillverkningen af trädgas och genom hr A. W. Wahren erhållit en beräkning af kostnaden vid trädgasverket i Bayreuth, hvaraf vill synas, som skulle denna gas blifva betydligt billigare än stenkolsgasen, hvarförutom trädgasen erfordrar färre och mindre apparater samt en enklare reningsprocess. Slutligen förorda komiterade, såsom en sannolikt stor fördel, den nya, på flera utrikes orter använda uppfinningen att transportera gasen (portativ gas) i rörliga reservoirer till de olika stadsdelarne, hvarigenom glest bebyggda städer som Helsingfors skulle undgå den dryga rörläggningskostnaden. I detta afseende meddelas en prospekt från huset Hugon & Comp. i Paris, hvaraf likväl intet synnerligt inhämtas.
7 På denna punkt står frågan nu, då den om några dagar kommer att föreläggas stadens borgerskap till närmare pröfning. Komiterade ha för sin del kommit till den öfvertygelse, att gaslysning icke allenast är vida ändamålsenligare, än den nuvarande eländiga, hvarken lif, egendom eller umgänge gagnande belysningen med oljelyktor, för hvilken kostnaden kan anses som bortkastade penningar; utan att gaslysningen äfven bör blifva billigare än oljelyktorna. Om den belgiska stenkolsgasen eller trädgasen är att föredraga, beror af ytterligare upplysningar, likasom äfven frågan om portativ gas. Men önskeligt vore att beslut om endera snart kunde fattas.
8 Såsom bilaga till frågan om trädgasen, berättar man oss dessa dagar följande från Tammerfors.
9 Herrar Nottbecks stora bomullsspinneri, som härtills för sin gaslysning begagnat olein från Alfthanska ljusfabriken i Wiborg, råkade sistl. Februari i förlägenhet derigenom att en väntad transport af nämnde ämne uteblef genom menföret. Spinneriet begynte då i detta bryderi att göra försök med trädgas, tillverkadt af gamla näfvertak, och med den framgång, säger man, att kostnaden för gaslysningen minskades med 3 à 400 rubel i veckan. Från i sommar är meningen att upplysa icke blott nämnde spinneri, utan äfven hrr Törngrens och Wasastjernas linnespinneri samt Frenckellska pappersbruket med trädgas.
10 Z. T.