Tidningarna

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 12/3 1853:|20 3|

Tidningarna.

1 Borgå Tidning har, sedan årets början, egnat en berömlig uppmärksamhet åt hvarjehanda, som förtjenat ett ord i sinom tid. Läroverk och skolböcker, ett af de vigtigaste ämnen, ha blifvit med några spalter ihågkomna. Flera andra ämnen ha varit å bane i samma blad, och bland dem tvenne, som också äro värda några ord, om icke mer.

2 B. T. förslår utgifvandet af ett »Biografiskt lexikon öfver namnkunnige finske män»,konsekvensändrat/normaliserat hvilka borde utgifvas i häften på subskription, och anför, bland andra skäl för ett sådant företag, den stora afsättning »Finland framställdt i teckningar» samt äfven det svensk biografiska lexikonet haft i vårt land. Detta förslag är högeligen förtjent af uppmärksamhet. Vi ville till dess förmån åberopa ett skäl, som synes oss mera talande än alla af B. T. anförda, nemligen det, att nästan hela Finlands nyare och nyaste historia innefattas i landets utmärkte män. Med undantag af stora politiska kriser, har vårt folk mer än andra lefvat, åtminstone framstått i sina främsta personligheter. Det har sällan i massor rört sig på folkens allmänna tummelplats med den autonomi, det sjelfmedvetande och den sjelfbestämning, som andra mera politiska folk; dess lif har mest varit ett inåtvändt och återspeglas derföre, mer än andras, i de män, som klarast fattat dess lynne och, i bildningens främsta led, handlat derefter. Men just deraf följer ock, att en sådan biografisk samling icke bör företaga sig att framleta »namnkunnige» finske män; vi frukta, att deras antal i sådant fall blefve nog inskränkt. Men utmärkte män, sådane som klarast återgifvit folkets egen karakteristik, sådane som i verk och handling gjort sig förtjente af landsmäns minne, äfven om deras namn aldrig varit hördt utom Finlands gränser – sådane bör detta lexikon efterleta och skildra. Begär man exempel? Nåväl, Saxa t. ex., den originele diktaren och öfversättaren, hans namn har aldrig varit namnkunnigt, och likväl är han värd sin plats i en sådan samling. Henrik Rahm t. ex., den utmärkte representanten af finsk handel och kommunalanda för 50 år sedan, ehuru skildrad af Franzén, kan, icke heller han, räknas till de namnkunnige, och likväl förtjenar äfven han sin plats.

3 B. T. har rätt; detta företag borde sättas snart i verket. Men af hvem? Mångas biträde och välvilja äro nödvändiga, men en hand bör stå i spetsen för det hela, och önskligt vore, att den handen måtte finnas.

4 Ett annat förslag är att tidningarna måtte i sin mån bidraga till språkets rensning. Närmast syftar detta på svenskan (vi veta att de finska bladens, t. ex. Suometars, språk gifvit ämne till mycken polemik). Äfven detta är billigt och rätt. Så vårdslöst, som flera af de svenska bladen, skrifva sällan de våra här i landet, oaktadt vi göra oss stadiga till en mängd provincialismer, dem vi sjelfva ej märka. Men också här är en rensning nödvändig*)I våra blad förekomma stundom verkliga utmaningar mot svenska språkets lagar, t. ex. »Lifgardes Finska Skarpskyttebataljonen» m. fl. dylika., att börja med i orthografin. Vi hoppas någon gång få tillfälle att närmare yttra oss om detta ämne, hvarom vi ett par gånger förut (1849: 78, 1850: 77, 82) meddelat förslag till reformer. Sålänge tidningarna utan system, efter nyck och godtycke skrifva på deras eget behagliga sätt, kan man ej annat vänta, än att sådant skall verka på läsarnes vanor med hela makten af præjudikater. Särdeles göra de främmande orden en hejdlös konfusion i rättskrifningen, ock likväl är detta kaos mycket lättare att reda, än mången tror, allenast man ger akt uppå hvilka utländska ord, som äro med språket helt och hållet, till hälften eller alldeles icke införlifvade. Derefter måste ortografin rätta sig. Hvarom mera e. a. g.

5 B. T. har äfven vidrört ett tredje ämne, hvarom vi icke äro så alldeles ense med den, neml. animala magnetismen. Den öfversatta uppsatsen »Besök hos en magnetisör» är förut läst i svenska blad, men dess fel är dess minsta. Oaktadt Hrr Elliotsons och Cottas respektabla namn, är denna historia ett af de gröfsta gyckelverk med fysiologin, frenologin och sunda förnuftet. Att spela på organerna i en menniskas hufvudskål likasom på tangenterna i ett klaver och sålunda, efter behag, framkalla drifter och passioner, egenkärlek, tillgifvenhet, religiositet m. m . – det är en rent af ursinnig dikt. Animala magnetismen är ett faktum, det kan numera ej dragas i tvifvel, och dermed följer den konstaterade tillvaron af s. k. rapport menniskor emellan, en företeelse, som visserligen står nära det underbaras gräns, emedan den förlorar sig så långt in på psykologins område, att den empiriska vetenskapen slutligen nödgas stadna utanföre. Men animala magnetismens olycka har, alltsedan dess upptäckt, varit att missbrukas af charlataneriet, och för sitt oförtjenta vanrykte har den att takla just sådana uppsatser, som den af B. T. införda.

6 För icke längesedan lästes i en annan af våra tidningar en nära på lika uppbyggelig afhandling om konsten att med magnetiska strykningar bota nästan alla möjliga sjukdomar. Den citerade källan var Augsb. Allgem. Zeitung. Nu händer väl, att i nyländska blad icke sällan inflyta nyheter från medicinens område, men dessa äro endast då att lita på, när de lånas ur medicinska journaler. Andra uppsatser åt detta håll flyta nästan alltid ur grumlig källa, och dermed tillgår vanligen så, att en läkare önskar se sitt namn, på hvad sätt som helst, publiceradt i tidningarna, för att derigenom vinna ryktbarhet och praktik**)Detta prakticeras t. o. m. i Stockholm. Ej längesedan hände, att en ung praktiserande idkare med förvåning såg sitt namn inflätadt i en högst romantisk historia, der han spelade en särdeles ädel rol. Historien var från början till slut en dikt, sammansatt af en f. d. patient, en skriftställare, som derigenom ville visa sin tacksamhet.. Ifrågavarande uppsats hade sannolikt, som mången annan, för kontant annonsafgift fått sig en plats i A. A. Z. I det intelligenta Berlin har Hr Ennemoser med lycka drifvit detta slags industri. Hans »Anleitung zur Mesmerischen Praxis» skall der hafva strykande afsättning, ehuru den öfverflödar af samma barockheter, som den nämnda hos oss lästa uppsatsen, t. ex. att genom händernas sakta avancerande framför den sjukes ansigte bota fläckfeber, strypsjuka, inflammation och vatten i hjernan m. fl. historier af samma halt. Vore, såsom här uppgifves, magnetismen|20 4| orsak dertill att en rasande galning blir lydig, då man vänligt tilltar honom, så vore det äfven magnetiskt, när, som bekant, en rasande hund kan bringas att stadna, då man tvärt ropar hans namn.

 

 

  1. *)I våra blad förekomma stundom verkliga utmaningar mot svenska språkets lagar, t. ex. »Lifgardes Finska Skarpskyttebataljonen» m. fl. dylika.
  2. **)Detta prakticeras t. o. m. i Stockholm. Ej längesedan hände, att en ung praktiserande idkare med förvåning såg sitt namn inflätadt i en högst romantisk historia, der han spelade en särdeles ädel rol. Historien var från början till slut en dikt, sammansatt af en f. d. patient, en skriftställare, som derigenom ville visa sin tacksamhet.

Kommentaari

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimile