Notisen/artikeln ingår i HT 5/1 1850:|2 3|

Saima Kanal i December 1849.

1 Följande, ehuru fragmentariska underrättelser torde intressera en allmänhet, som med spänd nyfikenhet följer gången af det mest storartade allmänna arbete Finland ännu haft att uppvisa.

2 Sedan året 1845 till största delen åtgått till byggnadsarbeten, jordafvägningar m. fl. förberedande åtgärder, har arbetet under de påföljande åren fortgått med en arbetsstyrka af vidpass 3 000konsekvensändrat/normaliserat man sommartid, medan under den kalla årstiden ett ringare antal (något öfver 1 000konsekvensändrat/normaliserat) varit sysselsatt med stensprängning, redskapers förfärdigande m. m. dithörande. Manskapet fördelas i arbetslag af vanligtvis 16 man, hvart och ett med sin chef, med lön efter utgräfd kubikfot, i förhållande till terrängens svårigheter. Sålunda har man nu, från kanalens början vid Lauritsala knappa 6 verst öster om Vilmanstrand, delvis fortsatt arbetet på ungefär halfva linien, nemligen till Nuijamaajärvi sjö, som genom aftappning i en afloppskanal till Soskuanjoki å blifvit fälld circa 8 fot, men sedan kommer att åter uppdämmas. Hela denna, den s. k. öfra linien med inalles 11 slussar, har nu såvida framskridit, att den år 1852 torde öppnas till allmänhetens begagnande. Samtidigt har man sedan 1846 arbetat på kanalens sydligaste sträckning i närheten af Wiborg, hvarest den s. k. Lavola sluss, der Juustilajärvi 4 virst från sistn. stad genom Lavolansalmi utgjuter sig i Suomenvedenpohja, eller innersta delen af Wiborgska viken, i sistl.sistlidna November månad öppnades till begagnande. Denna del af arbetet är nu ock, med undantag af några planeringar, i det närmaste färdig, hvarefter man nu sednast gripit verket an vid Juustila by. Det är således endast sträckan emellan Nuijamaajärvi och Juustila – förutom några sistl. sommar begynta arbeten söder om samma sjö som ännu är ovidrörd, ehuruväl äfven på den öfriga linien delar förekomma, der gräfningen är icke blott ofulländad, utan jemväl icke påbörjad. Emellertid vitna dessa resultater derom, att arbetet fortgått både med drift och med en framgång öfver förväntan, hvaraf man berättigas till det hopp, att detsamma icke blott skall fulländas snarare, utan äfven kosta mindre än man i början vågat beräkna.

3 Många detaljer vid detta vidtutseende företag äro för betraktaren af särdeles intresse. Deribland må nämnas följande. Kanalen är, som bekant, 86 fot bred vid vattenytan, hvarifrån dock böra afräknas de s. k. sqvalpbankarna, ämnade att upptaga vattnets afsättningar, hvarefter sidoväggarna böjas inåt, så att botten torde beräknas till 40 fots bredd. Djupet är beräknadt för fartyg om högst 9 fot. Slussarna äro med samma djup 25 fot breda. Från 3:dje slussen till den 5:te afledes en del af vattnet i en skild kanal på sidan om den egentliga långs en höjd och bildar ett fall om 28 à 30 fot, hvarest en mängd vattenverk kunna anläggas. Likaså har man genom det tillflöde, Soskuanjoki fått från Nuijamaajärvi, blifvit i tillfälle att anbringa ett vattenverk, der man till finaste mjöl förmalar rostad svensk alunskiffer, som, blandad med kalk, sedermera begagnas till cement vid alla slussmurar m. m. och genom sin glasartade hårdhet och vattentäthet dertill är särdeles tjenlig. Den möda och omsorg, som vid byggandet af kanalens väggar och botten användas, äro otroliga, ehuru föga synliga, när allt kommer tillstånd. Der icke lera möter i jorden, nödgas man på yttre sidan och i botten göra s. k. ältväggar af lera, knådad med vatten. Åter för att afleda vatten lägre än kanalens botten, hvarigenom dennas bestånd kunde komma i våda, har man för afsigt att anbringa s. k. kullvertar, bestående af en eller flera murade afledningstrummor. För bortskaffande af stenar, lera och mull finnas öfverallt små jernvägar med några få tums docering på 100 fot, på hvilka med ringa handkraft stora massor på engång fortskaffas. Långs sidorna af kanalen anläggas dragvägar för hästar, som komma att draga lodjorna. Der landsväg korsar kanalen, anläggas s. k. rullbroar; tillsvidare finnas blott provisionela. Vid Mustola, ej långt från kanalens inlopp från Saimen, arbetas på en skeppsdocka för större fartyg af för slussarna lämplig storlek. För att efter behag reglera vattuståndet, anläggas s. k. bräddaflopp och bräddinlopp.

4 Allmogen, som i början med förundran, och icke utan misstroende till dess utförbarhet, betraktat kanalarbetet, har numera kommit på andra tankar, och samtliga forbönder, som tillbragt hela sin lefnad på landsvägarna, börja med bekymmer tänka på den mäktiga rival de få i kanalen. Ofelbart kommer kanalen att äfven för åkerbruket, till hvilket framdeles tusende nya armar af nödtvång dragas, åstadkomma en genomgripande och högst välgörande revolution.