Notisen/artikeln ingår i HT 18/9 1844:|74 2|

Philosophiska Fakultetens Vitsord vid sednaste magisterpromotioner.

1 Det är sagdt, och det må upprepas: Universitetet är landets ögonsten. En nation, som är hänvisad att i sin intellektuela utveckling söka de enda säkra garantierna för sitt sjelfbestånd och sin tillvaro som folk, måste älska och vörda sin högskola som sitt öga. Länge och välvilligt har regeringen erkänt denna pligt; de ädlaste män i landet dela samma åsigt. Blott stundom förnimmes en röst af någon framskridandets vän, den der, hugad att »röra på saker och ting»,konsekvensändrat/normaliserat ansett lämpligt att nedsätta universitetet, i afsigt att reformera och förbättra det. Ett ovist nit. Ty att nu gällande förhållanden vid universitetet äga sina bristfälligheter, är erkändt; att man alfvarligen vill afhjelpa dessa brister, synes af be flerfaldiga förhandlingar, hvilka för sådant ändamål varit och äro å bane i consistorium academicum. Må man utsäga ett missförhållande, der sådant förefinnes; derigenom commenteras reformens nödvändighet. Men icke må man framhålla detta missförhållande så, att det ensamt framstår vidrigt och bjert, i sin skugga uppsväljande hela inrättningen. Mellan obetingadt loftal och ohejdadt tadel finnes utrymme nog för rättvisa omdömen. Aktning för landets bildning, kärlek för dess högskola kunna äga rum förutan hartassar för skralheten och rökoffer för fåfängan.

2 En insändare i Borgå Tidning har lemnat några upplysande ziffror rörande universitetets theologiska fakultet. Vi tillägge här några med afseende å den philosophiska. Vi lägge ej för stor vigt på ziffror, minst när det gäller att mäta gången af en intellektuel utveckling. De här anförda bero till större delen på godtyckliga bestämningar, hvilka tid efter annan förändras, och lida väl derjemte i sin mån af den examensväsendet i allmänhet vidlådande otillförlitligheten. Äfven med skäligt afseende härå, böra likväl philosophiska fakultetens vitsord under en följd af magisterpromotioner tjena till ledning för bedömandet af studiernas gång relativt sinsemellan inom denna fakultet, samt utvisa, hvilka vetenskapsgrenar der med mesta förkärlek bearbetas. Ett sådant bedömande måste åter vara af vigt för den från universitetet emanerande allmänna, d. ä. den klassiska och humanistiska bildningen. Ty philosophiska fakulteten, som har denna vigtiga afdelning af universitetsstudierna sig anförtrodd, grumlas mindre än andra fakulteter af brödstudiernas inflytande och dess vitsord böra derföre äga en relativt större betydelse för vitenskapen sjelf.

3 Framför oss ligga Candidat-förteckningarna för åren 1832, 1836, 1840 och 1844, under de 4 promotioner, hvilka ägt rum sedan universitetets flyttning till Helsingfors. Att längre utsträcka öfversigten, vore att göra den otydlig, i följd af flera bestämningars förändring sedan Åbo-tiden. Äfven under de 16 år, denna öfversigt omfattar,*)Sedan 1828, då äldste candidaten till 1832 års promotion præsterade sin examen.konsekvensändrat/normaliserat är åtskilligt förändradt. Så ägde man till 1832 års promotion tvenne professioner i philosophin (den theoretiska och den praktiska), hvilka derefter sammanslogos till en. Astronomin ingick först efter sistnämnde promotion som särskildt vitsordad vetenskap i candidat-examen och samma förhållande vidtog 1842 med ryska historien och literaturen. I följd häraf steg maximum af rösterna nämnde år från 36 till 39, ett förhållande som bör considereras vid jemförandet af rösternas summor och medeltal.

4 1832 funnos 59 candidater, bland hvilka 3 afsade sig promotionen. Bland dessa 59 erhöllo 4 vitsordet dignissimi, 7 maxime digni, 38 admodum digni och 10 clarissimi. Högsta röstantalet var 29 (ultimus 27), det lägsta 7. Till denna promotion utdelades 77 laudatur, 204 approbatur cum laude, 316 approbatur och 110 admittitur. Totalsumman af rösterna utgjorde 955 och medeltalet följaktligen 15⁵⁰⁄₅₉.

5 1836 funnos 60 candidater, af hvilka 5 ej läto promovera sig. Bland dessa 66 erhöllo 2 omdömet dignissimi, 8 maxime digni, 42 admodum digni och 12 clarissimi. Högsta röstantalet var 28 (ultimus 27), det lägsta 7. Till nämnde promotion utföllo 122 laudatur, 185 approbatur cum laude, 320 approbatur och 164 admittitur. Totalsumman af rösterna var 1 056konsekvensändrat/normaliserat och medeltalet i följd deraf jemna 16.

6 1840 voro aspiranterna till lagern talrikare än någonsin, nemligen 100, bland hvilka 4 afsade sig promotionen. Bland dessa 100 voro 2 dignissimi. 13 maxime digni, 65 admodum digni och 20 clarissimi. Högsta röstantalet var 30 (ultimus 26), det lägsta 6. Till denna promotion utdelades 156 laudatur, 272 approbatur cum|74 3| laude, 543 approbatur samt 227 admittitur. Totalsumman af rösterna var 1 555konsekvensändrat/normaliserat samt medeltalet 15,55konsekvensändrat/normaliserat

7 1844 funnos til Candidater, af hvilka 1 ej lät promovera sig.*)Antalet af promoti blef likväl 61, emedan en af de år 1840 ej promoverade Candidater deltog i denna promotion. Dessa 61 räknade bland sig 2 dignissimi, 12 maxime digni, 35 admodum digni och 12 clarissimi. Bland vitsorden förekommo 114 laudatur, 231 aprobatur cum laude, 262 approbatur och 179 admittitur. Högsta röstantalet var 31 (ultimus 29) samt det lägsta 8. Totalsumman af rösterna steg till 1 066konsekvensändrat/normaliserat och medeltalet var 17²⁹⁄₆₁.

8 Nedanstående tabell utvisar förhållandet med vitsorden i de särskilda vetenskaperna. Ziffrorna beteckna vitsordens antal.

 

 

1. *)Sedan 1828, då äldste candidaten till 1832 års promotion præsterade sin examen.
2. *)Antalet af promoti blef likväl 61, emedan en af de år 1840 ej promoverade Candidater deltog i denna promotion.