Veckan: 27 April

Notisen/artikeln ingår i HT 28/4 1860:|51 1|

1 – Veckan: 27 April. Ett ymnigt och välgörande regn har dessa dagar påskyndat våren; post nubila Phoebus. I luften kännes redan, denna föryngrande vårkänsla, hvars »gasartade» beståndsdelar ingen kemisk analys kan tillfyllest utreda. Ifall man här, der isen omärkligt smälter och sjunker, kan tala om en islossning, har denna inträffat i Helsingfors hamnar den 24 och 25 April, således 8 dagar före den vanliga tiden. Wanda å var i år 10 dagar före sin tid, och detsamma torde man spörja från de flesta delar af landet. De väldiga, men lösa, af ingen blida sammanpackade snömassorna ha försvunnit med otrolig hastighet, och sannolikt skall man redan första veckan i Maj släppa hjordarna ut från deras långa svältkur på bete. Man har likväl ännu att vänta den vanliga kylan efter islossningen.

2 Det börjar bli lif uti hamnarna, fartygen tacklas, segel kryssa mellan ännu kringdrifvande isstycken. Fartyg äro i sigte, kaffepriserna falla. I esplanaderna bedrifves det rationela jordbruket; troligen finnas ganska få punkter i verlden, der denna nyttiga näring trifves uti så nära granskap med den dramatiska konsten.

3 Och vårlif börjar nu på många håll att föryngra den af stillasittandet domnade, af hemorrhoider ansatta samhällskroppen. Det regnar projekter, det haglar föreningar, det snögar förordningar, snart äfven penningar. Helsingfors får gaslysning, man skall icke mera behöfva söka dess lyktor med ljus; efter denna och nästa vår finnes mörkret endast i vissa hufvuden, företrädesvis de, som anse sig sjelfva ljusast. Också okunnigheten får, efter mycket prut, sitt gaslysningsbolag – folkskolan. Kajerna (quaierna, det är ett fatalt ord, som ingen riktigt förliks om) få gasflammor långs hela deras sträckning kring södra hamnen; det blir något nytt att skåda, en lugn och vacker septemberqväll. En vackrare flicka finns icke i hela det sköna Finland, än Helsingfors; också ingen som, med stora trymåer på tre sidor omkring sig, är mera i frestelse att spegla sig och kokettera för verlden.

4 I myntfrågan har en kungörelse af d. 19 April bekräftat den hugneliga nyheten om en blifvande egen myntinrättning i landet samt pregling af eget silfvermynt. De första nya marksedlarna betraktas som framkallade af ögonblickets behof och bestämda att framdeles indragas, hvarefter klingande mynt ånyo ensamt representerar de mindre valörerne och större marksedlar de högre. Ifall icke räntebärande statspapper, hypotheks- och privatbanksobligationer då göra sedlar af högre valör umbärliga, har man måhända att för omsättningen af större summor vänta sedlar å 100, 400 och 1 000konsekvensändrat/normaliserat mark. Bekant är ännu icke, huruvida efter orden »mark» och »penni» skall vidhängas, ordet »silfver».konsekvensändrat/normaliserat Senaten skall omföra kronans räkenskaper, stater, taxer m. m. från silfverrubel till mark, hvarefter omföringen i den privata rörelsen småningom går af sig sjelf. Hur högt mången än må respektera penningen som den reelaste af alla verkligheter, så är det dock ganska säkert att den i grunden beror på en fantasi, och på denna fantasi blir den högre ziffran af en lägre myntenhet ingalunda utan inflytande. Silfverrubeln har sedan 20 år gjort värdemätaren oproportionerligt hög, i förhållande till lan|51 2|dets verkliga tillgångar, och gynnat en högmodig, lysande, i längden förderflig missaktning för lägre värden. Intressant skall nu bli att erfara, om folkfantasin lika hastigt och villigt förvandlar silfverrubeln till mark, som den förvandlade bankorubeln till silfverrubel. Om ett år skall t. ex. en anspråkslös våning i Helsingfors kosta 1 200konsekvensändrat/normaliserat mark; en embetsman, som haft 800 rubel i lön, skall då hafva 3 200konsekvensändrat/normaliserat mark; en skomakare skall begära 20 mark för ett par nya stöflar; en landtbrukare 14 mark för ett lispund smör; herrar bodbetjente, som nu med ett så storartadt förakt nedblicka på en 5 eller 10 kopeks handel (vid hvilken man i en butik i Paris alltid får höra samma artiga: merci, monsieur! som när man köper för ett 20 francstycke) skola framdeles hålla 20 eller 50 penni till godo, och sjelfva värdshusvärdarne skola betänka sig, innan de taxera en butelj madera till 8 mark eller 4 lod blef till en mark i silfver. Kort sagdt, reformen blir genomgripande i det dagliga lifvet, och ehuru silfverrubeln och högfärden torde länge nog spjerna mot den borgerliga marken, torde dock slutligen den högre ziffran skrämma, lika som den lägre lockade.

5 Dagen före hr Pacii konsert hitkom från Borgå en af fänrik Ståls yngste och tappraste fanjunkare, bärande på standaret nya, trottsigt sköna, dödsföraktande ord till Björneborgsmarschen. Tyvärr var tiden för kort, för att medgifva styckets inöfvande till denna konsert, men det torde vara att förvänta vid det förestående stora sångarförbundet till förmån för theaterskolan.

6 – P. S. Ångfartyget Mathilda hitkom i går från Lübeck och Reval, men lärer vid inlöpandet stött lindrigt på grund.