Veckan: 5 Jan

Notisen/artikeln ingår i HT 7/1 1860:|3 1|

1 – Veckan: 5 Jan. För trettondagen i morgon dateras detta den 5:te. Äfven tryckerierna ha sina billiga anspråk på rast och julfred. – Grekiska lärans bekännare ha i morgon juldag och julfröjd. Sveaborgs klockor ringa; de ryska husen i Helsingfors illuminera. Här fira månge bland de grekiske bekännarne två gånger jul, emedan de utgöra blott en liten del af befolkningen och stänga butikerna på våra juldagar eller fira dessa med slägt och bekanta. Bland finnarne i Petersburg inträffar samma fall omvändt; likväl fira många bland dem endast den ryska julen, emedan sysslor och affärer i annat fall lida afbrott. Men när de än fira sin jul, få lutfisk och gröt icke saknas på bordet, och det finns gästfria, hjertliga landsmän i Petersburg, hvilka då aldrig underlåta att samla omkring sig alla der vistande finnar, som äro vanlottade på julfröjd och gerna upplifva gamla minnen. Likaså förgäter väl sällan någon af de 2 000konsekvensändrat/normaliserat i Ryssland kringströdde finske officerarne att försörja sitt julbord, så godt de förmå, efter hemlandets sed, och så blir denna i sig sjelf obetydliga sed ett medel att återföra minnen och sympathier tillbaka till fäderneslandet.

2 Det är en ärlig vinter, som snögar på julgranen, och denna jul har Finland varit så öfversnögadt, att körslor i skogen blifvit nästan omöjliga. Från alla landsändar rapporteras nu snö, snö, snö, men isarna äro mångenstädes förundrandsvärdt svaga, under det tjocka snötäcket, så att hästhofven här och der trampat igenom dem. Äfven från Stockholm berättas om rikliga snöfall.

3 I djupet af tidens frusna sjö gå starka strömdrag. Också det gamla senfärdiga Finland börjar nu vakna ur vinterdvalan. Papperslyktan har skådat förunderliga ting i det nya årets framilande stora kursläde. Polisnyheterna äro törhända färdige att inrapportera härom: »till böter fälld för öfverdådigt körande å stadens gator.» Men så illa skall ej det unga året lönas för sin djerfhet att öfverskrida den vanliga snäckgången. Reform af penningeväsendet, näringsfrihet, landthandel, förbättrade kommunikationer, nedsatt postporto, inrättandet af ett statistiskt embetsverk, vidgad offentlighet, förbättrad helsovård, reform af kommunalstyrelsen, kyrkans emancipation från de verldsliga bestyren, skolans emancipation från kyrkan, folkskolans ordnande och höjande, dammar mot bränvinsfloden och den estländska importen, dessa och andra vigtiga reformfrågor, – hvartill vi ännu ville lägga vård och skydd från statens sida för den brödlösa konsten i Finland, – vänta på lösning, och vänta måhända icke förgäfves en upplyst styrelses åtanke, på den väg grundlagen i särskilda fall för dem föreskrifver.

4 År 1859 bör Finlands folkmängd ha tillvuxit betydligt. Året var ett af de sundaste, rödsotens mordengel stack svärdet i slidan, och bröd fanns öfverallt, utom på de norra och östra sluttningarna af det hungrande Maanselkä. Helsingfors folkmängd ökades (utom grekiska bekännare) med 489, Åbo med 375, Björneborgs med 320 personer.

5 I Helsingfors är tyst och stilla. En trettondedagsbal; en (icke publik) soiré af handtverkarnes sångförening; en och annan anka, framkrupen ur hr Philippes outtömliga shavlar; och registret är färdigt.

6 En literär nyhet förtjenar omtalas. Till Finska Literatursällskapet har en tragedi i fem akter på finska språket, benämnd »Kullervo», inkommit som täflingsskrift. Tvenne andra nya finska pjeser omtalas.

7 Åbo Underrättelser 1860 N:o 1 hitkommo i dag med pigga nyårsverser och åtskilligt annat af muntrande och allvarlig beskaffenhet.