2 Min Herre! Vi stå vid slutet af det märkvärdigaste år, som ni och jag, och måhända hela detta århundrade, skola upplefva. Om någon dödlig vid slutet af år 1789 hade kunnat skåda en mansålder framåt, hvilka hvälfningar, hvilka strider, hvilka strömar af blod hade ej slagit hans blick med förfäran! För en sådan anblick skyggar tanken tillbaka och hänger sig bäfvande fast vid tron på en evig försyn, hvilken icke skall låta en enda tår, en enda blodsdroppe vara förgäfves spilda på jorden. Och detta slägtet, som nu står vid slutet af 1848, som inom få månader sett throner spillras, välden sammanstörta, de största städer simma i blod och skjutas i grus samt det gamla Europa lossna i sina fogningar, hvad skulle det skåda, om det ägde siaregåfvan och tidens förlåt remnade för dess blick en mansålder framåt? Dock
Derkonsekvensändrat/normaliserat Mensch versuche die Götter nicht,
Und begehre nimmer und nimmer zu schauen
Was sie gnädig bedecken mit Nacht und Grauen.konsekvensändrat/normaliserat
4 Men ovilkorligt vänder sig ögat tillbaka från denna anblick af våldsam strid, som en stor del af verlden nu erbjuder, till de fredliga bygder, som bära det för oss så dyra namnet fädernesland. Hvarföre skulle vi neka att der finnes mången brist att afhjelpa, månget förhållande att rätta och förbättra! Men gå till det sönderslitna Tyskland, det rykande Wien, det blodade Ungern; gå till det sköna Italien, nu en tummelplats för de vildaste passioner, eller till det mäktiga Frankrike, der ingen vågar bygga på den närmaste morgondag; vänd sedan tillbaka till det fattiga Finland, lägg handen på hjertat, herre, och tacka Gud att ni – fast fjerran – tillhör ett folk och ett land, som, troget sin öfverhet, hägnadt af den och af sina lagar, sköter sin torfva i lyckligt lugn, icke begärande annat än att fredligt framgå på civilisationens bana till allt godt! Tro mig, när man nästa måndag i Finlands flera hundrade kyrkor uppstämmer nyårspsalmen 136:
Vikonsekvensändrat/normaliserat hafva hört af krig och strid,
Men suttit dock i ro och frid,konsekvensändrat/normaliserat
6 skola dessa ord i många tusende hjertan finna ett tacksamt återsvar.
7 Äfven den fruktade farsot, som i öster anställt så stora härjningar, har jemförelsevis lindrigt hemsökt Finland och torde nu hafva i det närmaste upphört. Här i Helsingfors der den siste sjuke utskrefs den 14 Dec., hade koleran af 287 insjuknade bortryckt 112. Innan kort torde detaljerade ziffror öfver kolerans besök i landet publiceras.
8 Årsvexten i landet har detta år icke utfallit så tillfredsställande som år 1847, och en del orter i norra och nordöstra delarna af landet hafva lidit af missvext. Likväl när man erfar, att vid Oktober månads utgång inalles 211 005konsekvensändrat/normaliserat tunnor spanmål finnas dels i kronans, dels i församlingarnas egna magasiner*)I dessa endast den verkliga behållningen upptagen. upplagda, torde en möjligen uppstående lokal brist med lätthet afhjelpas.
9 De nyss publicerade mortalitetstabellerna för år 1847 utvisa att nämnde år i landet föddes 53 211konsekvensändrat/normaliserat och dogo 36 531konsekvensändrat/normaliserat, i följd hvaraf befolkningen s. å.samma år tillvuxit med 16 680konsekvensändrat/normaliserat personer. Då man lägger denna summa till totalziffran af befolkningen vid slutet af 1846 (1 560 344konsekvensändrat/normaliserat) befinnes Finlands folkmängd vid slutet af 1847 hafva utgjort 1 577 024konsekvensändrat/normaliserat. Oäkta föddes hvart 14:de barn.
10 Vinterns inbrott detta år företer här ingen synnerlig oregelbundenhet. Blåst och blida under förra hälften af December, derpå en veckas köld med maximum af −18° Cels., derpå åter blida under julhelgen, snöbrist och|102 3| svaga isar, allt sådant är företeelser, vid hvilka man här i detta hafsklimat är van. Tyvärr lära novemberstormarna icke ha åtnöjt sig med det pikanta rof de togo vid nya badhuset, i det de förledde ett af simhusen att begifva sig ut på äfventyr alltinemot nejderna af Gammelstaden. Skonerten Venus, kapten Glans, hemma härifrån och lastad med styckegods, har totalt försvunnit. Då den redan i slutet af Oktober afseglade från Lübeck, lärer föga hopp vara om dess återfinnande, äfven om det icke ägde grund hvad man berättar om diverse varors flytande i land vid Hangö udd. På fartyget befann sig äfven handlanden i denna stad Eckstein.
11 Helsingfors har varit lyckligt nog att icke på länge oroas af eldsvådor. Desto sällsamare var det att nyligen hafva tre sådana inom samma vecka. Den första inträffade d. 27 Nov. i rusthållaren Wessmans gård vid Fredriksgatan. Den ännu fortgående undersökningen torde utreda, huruvida, som man förmodar, olyckan uppstått genom skirande af talg. Dagen derefter märkte förbigående ett eldsken under snickaren Westerlunds hus vid kyrkogatan. En stor der befintelig spånhög befanns stå i låga och släcktes utan att alarm blef nödigt. Tredje vådelden uppkom d. 2 Dec. tidigt på morgonen i ett uthus tillhörande Langénska badinrättningen vid långa bron. Vid båda de sednare tillfällena synes man ha grundad anledning att förmoda det elden varit anlagd. Lyckligtvis aflupo alla tre utan betydligare skada.
12 Universitetet har förlorat professorn i lärdomshistorien Dr Alex. Blomqvist, hvarigenom såväl denna profession, som bibliothekarietjensten blifvit lediga. Törhända kan jag nästa gång omförmäla vigtiga reformer inom lärarepersonalen. Jag inskränker mig nu att nämna, det studentkorpsen denna termin rekryterats med endast 8 novitii. Af samtliga 12 privatister, som denna gång sträfvade till det akademiska medborgareskapet, led jemnt en tredjedel nederlag.
13 Tryckpressarna ha, som vanligt, varit i ökad verksamhet nu före jul. Ett verkligt literärt evenement äro »Fänrik Ståls Sägner», det populäraste arbete, som härtills utgått från den celebre skaldens hand. Jag tror med visshet, att den 2 000konsekvensändrat/normaliserat exemplar starka upplagan skall åtgå inom Finland ensamt, och det ganska snart, endast den skyndsamt sprides. Så mycket angelägnare är det, till förekommande af eftertryck i Sverige*)Att sådant fortfarande händer äfven produkter, som i intet afseede kunna jemföras med Runebergs, bevisar det eftertryck man gjort af Topelii Sagor 1:sta saml., att der försälja förlagsrättigheten. – En annan mindre vanlig literär företeelse är Hr Warelii finska lustspel »Wekkulit ja Kekkulit». – I allmänhet visar en jemförelse med den svenska pressens nyaste typografiska utstyrsel, att de finska officinerna ännu ha mycket att lära af sina grannar.
14 Att landets tidningar fortfara i sin ärbara och nyttiga verksamhet, finner ni af prenumerationsannonserna. Dock icke alla. Skoltidningen, Evangeliska Tidningen och Teknologen säga farväl åt denna verldens vedermöda. Sanan Saattaja Wiipurista samt Tidning för landtmän och näringsidkare träda föryngrade i lederna.
15 Musikaliskt nytt erbjuder endast den alltför trefliga, blott i mångens tycke alltför slutna Sångföreningen, hvars medlemar skulle blifva legio, derest man icke nödgades konsiderera hvad philosopherna så gerna resonera bort, nemligen rummet.
16 Theatraliskt bjuder fortfarande Hr Deland, efter en kort hvila under julen. Spektaklerna begynna komma en vogue och pjeserna ha slagit mera an, än fallet var i början.
17 Och julen – den har gått i stillhet förbi. Vi hafva inga presidentval vi, som kunde peppra vår julgröt med ett stycke revolution. Vi nöja oss med organistval i Tamerfors och Hr Forsströms tortor.
18 Och nu afbryter jag, för att lemna rum åt den långa raden af dem som på Helsingfors Tidningar göra sina nyårsvisiter. Farväl, kapten Leopold! Godt slut på detta år och god början på det nya! Jag hoppas vi se hvarandra åter. Men emellertid – här eller i Besarabien – öfverallt hvar finska hjertan klappa, skola de, som vi, börja och sluta med samma nyårsönskan:
19 Gud beskydde Finland!
*)I dessa endast den verkliga behållningen upptagen.
*)Att sådant fortfarande händer äfven produkter, som i intet afseede kunna jemföras med Runebergs, bevisar det eftertryck man gjort af Topelii Sagor 1:sta saml.
Kommentaari
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Från Helsingfors.
9.
1848 December 29.
1 Kapten Leopold i Bender.
2 Min Herre! Vi stå vid slutet af det märkvärdigaste år, som ni och jag, och måhända hela detta århundrade, skola upplefva. Om någon dödlig vid slutet af år 1789 hade kunnat skåda en mansålder framåt, hvilka hvälfningar, hvilka strider, hvilka strömar af blod hade ej slagit hans blick med förfäran! För en sådan anblick skyggar tanken tillbaka och hänger sig bäfvande fast vid tron på en evig försyn, hvilken icke skall låta en enda tår, en enda blodsdroppe vara förgäfves spilda på jorden. Och detta slägtet, som nu står vid slutet af 1848, som inom få månader sett throner spillras, välden sammanstörta, de största städer simma i blod och skjutas i grus samt det gamla Europa lossna i sina fogningar, hvad skulle det skåda, om det ägde siaregåfvan och tidens förlåt remnade för dess blick en mansålder framåt? Dock
Derkonsekvensändrat/normaliserat Mensch versuche die Götter nicht,
Und begehre nimmer und nimmer zu schauen
Was sie gnädig bedecken mit Nacht und Grauen.konsekvensändrat/normaliserat
4 Men ovilkorligt vänder sig ögat tillbaka från denna anblick af våldsam strid, som en stor del af verlden nu erbjuder, till de fredliga bygder, som bära det för oss så dyra namnet fädernesland. Hvarföre skulle vi neka att der finnes mången brist att afhjelpa, månget förhållande att rätta och förbättra! Men gå till det sönderslitna Tyskland, det rykande Wien, det blodade Ungern; gå till det sköna Italien, nu en tummelplats för de vildaste passioner, eller till det mäktiga Frankrike, der ingen vågar bygga på den närmaste morgondag; vänd sedan tillbaka till det fattiga Finland, lägg handen på hjertat, herre, och tacka Gud att ni – fast fjerran – tillhör ett folk och ett land, som, troget sin öfverhet, hägnadt af den och af sina lagar, sköter sin torfva i lyckligt lugn, icke begärande annat än att fredligt framgå på civilisationens bana till allt godt! Tro mig, när man nästa måndag i Finlands flera hundrade kyrkor uppstämmer nyårspsalmen 136:
Vikonsekvensändrat/normaliserat hafva hört af krig och strid,
Men suttit dock i ro och frid,konsekvensändrat/normaliserat
6 skola dessa ord i många tusende hjertan finna ett tacksamt återsvar.
7 Äfven den fruktade farsot, som i öster anställt så stora härjningar, har jemförelsevis lindrigt hemsökt Finland och torde nu hafva i det närmaste upphört. Här i Helsingfors der den siste sjuke utskrefs den 14 Dec., hade koleran af 287 insjuknade bortryckt 112. Innan kort torde detaljerade ziffror öfver kolerans besök i landet publiceras.
8 Årsvexten i landet har detta år icke utfallit så tillfredsställande som år 1847, och en del orter i norra och nordöstra delarna af landet hafva lidit af missvext. Likväl när man erfar, att vid Oktober månads utgång inalles 211 005konsekvensändrat/normaliserat tunnor spanmål finnas dels i kronans, dels i församlingarnas egna magasiner*)I dessa endast den verkliga behållningen upptagen. upplagda, torde en möjligen uppstående lokal brist med lätthet afhjelpas.
9 De nyss publicerade mortalitetstabellerna för år 1847 utvisa att nämnde år i landet föddes 53 211konsekvensändrat/normaliserat och dogo 36 531konsekvensändrat/normaliserat, i följd hvaraf befolkningen s. å.samma år tillvuxit med 16 680konsekvensändrat/normaliserat personer. Då man lägger denna summa till totalziffran af befolkningen vid slutet af 1846 (1 560 344konsekvensändrat/normaliserat) befinnes Finlands folkmängd vid slutet af 1847 hafva utgjort 1 577 024konsekvensändrat/normaliserat. Oäkta föddes hvart 14:de barn.
10 Vinterns inbrott detta år företer här ingen synnerlig oregelbundenhet. Blåst och blida under förra hälften af December, derpå en veckas köld med maximum af −18° Cels., derpå åter blida under julhelgen, snöbrist och|102 3| svaga isar, allt sådant är företeelser, vid hvilka man här i detta hafsklimat är van. Tyvärr lära novemberstormarna icke ha åtnöjt sig med det pikanta rof de togo vid nya badhuset, i det de förledde ett af simhusen att begifva sig ut på äfventyr alltinemot nejderna af Gammelstaden. Skonerten Venus, kapten Glans, hemma härifrån och lastad med styckegods, har totalt försvunnit. Då den redan i slutet af Oktober afseglade från Lübeck, lärer föga hopp vara om dess återfinnande, äfven om det icke ägde grund hvad man berättar om diverse varors flytande i land vid Hangö udd. På fartyget befann sig äfven handlanden i denna stad Eckstein.
11 Helsingfors har varit lyckligt nog att icke på länge oroas af eldsvådor. Desto sällsamare var det att nyligen hafva tre sådana inom samma vecka. Den första inträffade d. 27 Nov. i rusthållaren Wessmans gård vid Fredriksgatan. Den ännu fortgående undersökningen torde utreda, huruvida, som man förmodar, olyckan uppstått genom skirande af talg. Dagen derefter märkte förbigående ett eldsken under snickaren Westerlunds hus vid kyrkogatan. En stor der befintelig spånhög befanns stå i låga och släcktes utan att alarm blef nödigt. Tredje vådelden uppkom d. 2 Dec. tidigt på morgonen i ett uthus tillhörande Langénska badinrättningen vid långa bron. Vid båda de sednare tillfällena synes man ha grundad anledning att förmoda det elden varit anlagd. Lyckligtvis aflupo alla tre utan betydligare skada.
12 Universitetet har förlorat professorn i lärdomshistorien Dr Alex. Blomqvist, hvarigenom såväl denna profession, som bibliothekarietjensten blifvit lediga. Törhända kan jag nästa gång omförmäla vigtiga reformer inom lärarepersonalen. Jag inskränker mig nu att nämna, det studentkorpsen denna termin rekryterats med endast 8 novitii. Af samtliga 12 privatister, som denna gång sträfvade till det akademiska medborgareskapet, led jemnt en tredjedel nederlag.
13 Tryckpressarna ha, som vanligt, varit i ökad verksamhet nu före jul. Ett verkligt literärt evenement äro »Fänrik Ståls Sägner», det populäraste arbete, som härtills utgått från den celebre skaldens hand. Jag tror med visshet, att den 2 000konsekvensändrat/normaliserat exemplar starka upplagan skall åtgå inom Finland ensamt, och det ganska snart, endast den skyndsamt sprides. Så mycket angelägnare är det, till förekommande af eftertryck i Sverige*)Att sådant fortfarande händer äfven produkter, som i intet afseede kunna jemföras med Runebergs, bevisar det eftertryck man gjort af Topelii Sagor 1:sta saml., att der försälja förlagsrättigheten. – En annan mindre vanlig literär företeelse är Hr Warelii finska lustspel »Wekkulit ja Kekkulit». – I allmänhet visar en jemförelse med den svenska pressens nyaste typografiska utstyrsel, att de finska officinerna ännu ha mycket att lära af sina grannar.
14 Att landets tidningar fortfara i sin ärbara och nyttiga verksamhet, finner ni af prenumerationsannonserna. Dock icke alla. Skoltidningen, Evangeliska Tidningen och Teknologen säga farväl åt denna verldens vedermöda. Sanan Saattaja Wiipurista samt Tidning för landtmän och näringsidkare träda föryngrade i lederna.
15 Musikaliskt nytt erbjuder endast den alltför trefliga, blott i mångens tycke alltför slutna Sångföreningen, hvars medlemar skulle blifva legio, derest man icke nödgades konsiderera hvad philosopherna så gerna resonera bort, nemligen rummet.
16 Theatraliskt bjuder fortfarande Hr Deland, efter en kort hvila under julen. Spektaklerna begynna komma en vogue och pjeserna ha slagit mera an, än fallet var i början.
17 Och julen – den har gått i stillhet förbi. Vi hafva inga presidentval vi, som kunde peppra vår julgröt med ett stycke revolution. Vi nöja oss med organistval i Tamerfors och Hr Forsströms tortor.
18 Och nu afbryter jag, för att lemna rum åt den långa raden af dem som på Helsingfors Tidningar göra sina nyårsvisiter. Farväl, kapten Leopold! Godt slut på detta år och god början på det nya! Jag hoppas vi se hvarandra åter. Men emellertid – här eller i Besarabien – öfverallt hvar finska hjertan klappa, skola de, som vi, börja och sluta med samma nyårsönskan:
19 Gud beskydde Finland!