Notisen/artikeln ingår i HT 23/12 1846:|100 2|

Finlands Tidningar År 1846.

1 Nedanstående antal exemplar af landets samtliga tidningar och periodiska skrifter har under loppet af innevarande år fördelats genom Kejs. Postverkets försorg. Härtill läggas, till ziffrornas kompletterande, de exx., som utdelas på de resp. bladens utgifningsorter, med erinran, att dessa sednare uppgifter endast för Helsingfors äro bestämda och faktiska, men för öfriga orter ungefärligt beräknade, hvarföre rättelser derutinnan villigt emottagas:

2 Af Helsingfors Tidningar gå till Åbo 66 exx., till Tavastehus 53½, till Wiborg 38, Lovisa 29, Kuopio 28, Borgå och Vasa 24, Fredrikshamn 21, Björneborg 14, S:t Michel och Uleåborg 13, Tamerfors 12, Heinola 11, Ekenäs 10½, Christinestad och G. Carleby 10, Skarpans 9½, Nyslott och Villmanstrand 9, Brahestad, Kexholm och Raumo 9, Sordavala 6, Jacobstad, Jorois, Karis och Nystad 5, Jyväskylä, Ny-Carleby och Torneå 4, Kajana 3, Tohmajärvi 2 samt Kaskö och Nådendal hvardera 1. Några få exx. fördelas af postverket i nejderna kring Helsingfors. Utom Finland försändas af detta blad: till Petersburg och Ryssland 38 exx., till Reval 1 och till Grisslehamn 2 exx.

3 Det må erkännas, att tidningar requireras och läsas af många andra bevekelsegrunder, än just literära. Det oaktadt lärer man medgifva, att en ort, som i förhållande till sin befolkning, requirerar flera tidningar, dymedelst visar ett lifligare intresse för dagens löpande frågor. I|100 4| så måtto hafva vi trott oss finna olikheter orterna emellan. Kustorterna, med sina sjöfartsbekymmer och mångfaldiga praktiska bestyr, intressera sig mindre än uppstäderna för dagbladsläsning och, vi må tillägga, för literatur i allmänhet. Det förhållande, att flere ståndspersoner på landet requirera sin lektyr genom uppstäderna, jemnar icke fullt differenserna. Läslystnare äro naturligtvis de kuststäder, i hvilka större embetsverk och läroanstalter finnas förlagda. Helsingfors är, i förhållande till folkmängden, den stad, som kontribuerar mest af alla till landets periodiska press;tillagt av utgivaren Tavastehus står, efter folkmängden, närmast. Åbo konsumerar icke så betydligt, efter sin storlek; Wiborg, Borgå och Fredrikshamn mera. De öfriga kustorterna deremot mindre.

4 Tiderna hafva förändrat sig, och det till sin förmån, hvad hågen för tidningsläsning beträffar. Ännu för 10 år sedan, eller år 1836, requirerades genom postverket 3 450konsekvensändrat/normaliserat½ exx. inländska tidningar; nu 5 431konsekvensändrat/normaliserat½, alltså en tillökning af 981 exx. Antager man, att dessa 3 450konsekvensändrat/normaliserat½ exx. kostade, försändnings-procenten oberäknad, in summa 5 000konsekvensändrat/normaliserat Rub.Rubel Silfver, och lägger härtill i rund summa 1 000konsekvensändrat/normaliserat Rub. s. m. för de exx. som af hvarje tidning åtgått på dess utdelningsort, så fås för 1836 en summa af 6 000konsekvensändrat/normaliserat Rub. S:r depenserad på tidningar. Nu år 1840 kosta de genom postverket requirerade bladen, postarfvodet oberäknadt, omkr. 9 450konsekvensändrat/normaliserat Rub. och, med ungefärligt tillskott för utdelningsorterna, in summa 12 800konsekvensändrat/normaliserat Rub. S:r; eller mer än dubbelt emot 1836. Postverket åter, som 1836 för tidningarnes kringsändande inkasserade 750 Rub. S:r, enl. 15 proc., beräknar nu denna inkomst till 1 417konsekvensändrat/normaliserat½ Rub. s. m. Detta allt tör vara den bästa vederläggning för dem, som ännu anse den läsande publiken i Finland stationär. Likaledes förfaller den betänklighet man stundom hör yttras vid nya tidningars anmälande, att dessa nödgades bygga sitt bestånd på de äldres ruin. Tvärtom har flertalet af de äldre bladen, oaktadt så många nyas tillkomst, med få variationer bibehållit sina prenumeranter och några jemväl vunnit flera än tillförene.

5 Men härmed är kapitlet om pressens ställning i landet icke på långt när slut.