1 Likasom de föregående åren, skola vi söka att i några drag sammanfatta de vigtigaste tilldragelser under det sist förflutna året. Vi kunna dervid vara så mycket kortare, som Literaturbladet (för 1854) och Suometar redan meddelat en kronologisk öfversigt af krigshändelserna. Ty nekas kan icke, att ju kriget fortfarande varit det föremål, som närmast fängslat betraktarens blickar. De fredliga framstegen: pariserexpositionen, Suez kanalen, Panama jernvägen, underhafs telegraferna m. m., allt detta har för ett ögonblick öfverröstats af kanondundret från Sebastopol, Kars och Sveaborg. Men den som, förledd af detta ögonblickliga intresse, vore böjd att tillerkänna krigshändelserna en allt annat öfvervägande historisk betydelse, skulle deri högeligen misstaga sig. Ännu länge sedan kanonen förrostat och den sista spillda blodsdroppen förrunnit i sanden, skola fredens verk af år 1855 utbreda sina välsignelser öfver menskligheten, och en framtid skall endast undra derpå, huru en till, som frambragt så stora uppfinningar, så mäktiga verktyg för civilisationen, ännu derunder haft ledighet att sönderslita sig sjelf uti stora krig – i dessa krig, som, huru de än må förskönas af ärans glans och bragdernas hänförelse, dock i hela deras väsende äro ett faktiskt vädjande till styrkans och våldets näfrätt, ett upphäfvande af det allmänna rättstillståndet, ett temporärt förnekande af civilisationens förnämsta vilkor och grundvalar.
2 Dock – krigen hafva bestått och skola bestå lika länge som den menskliga sjelfviskheten, från hvilken nationerna äro lika litet frikallade som den enskilde; – krigen hafva bestått och skola bestå lika länge som frågorna om mitt och ditt, om förolämpning och vedergällning, om öfvermakt och frihet. De skola derföre beständigt, med stundom längre, stundom kortare mellantider, fylla historiens blad, och det är en tröst att se, huru de icke fylla dem blott med förstörelse, utan fastmer med ett åskväders rensade luft och med otaliga frön till ett nytt lif, som efteråt uppspira. Ville man mäta 1855 års krigshändelser blott efter hvad de hafva uträttat för kriget, huru ringa vore icke frukterna af så oerhörda ansträngningar! Ingen afgörande seger, intet krossadt välde, ingen med svärdet dikterad fred har framgått ur dessa strömmar af blod och ur dessa omätliga slösade skatter. Det gångna året har derutinnan lemnat sin efterträdare ett halft, ett ofulländadt verk, som det sannolikt skall kosta än mera blod, än större skatter att genomföra – om det genomföres. Deremot, hvilka nya utsigter har icke kriget öppnat för en annan och rikare framtid, när dess åskor en dag mullrat ut och dess blodiga fejder försonats i en fredligare täflan! Halfmånens välde, som man velat rädda, det nyskapas, fördunstar, förgås genom de vesterländska härarnas, den vesterländska civilisationens inträngande. Hela orienten lefver upp: Konstantinopel, Kamiesch, Balaklava hafva blifvit härdar för en ny tids verksamhet; den fordom blomstrande, sedan så sorgligt förödda Arkipelagen har återvaknat till lif under handelns inflytande och förvandlas till en skärgård af majsfält och vinberg. I de krigförande länderna ha krigets mångdubblade behofver skapat mångdubblade, förut okända tillgångar. Utan kriget funnes icke nu den submarina telegrafen under Svarta hafvets vågor. Utan kriget sprunge ej nu den elektriska gnistan i telegraferna från Simferopol till Helsingfors och snart nog till Åbo. Hvarje intresse, de andliga ej mindre än de materiela, står vaket och bidar sin tid att handla. Men låtom oss icke förglömma, som motvigt till dessa krigets loftal, att den tid som alla bida, det mål som alla eftersträfva och det vilkor som alla behöfva är freden – icke fred för hvad pris som helst, utan fred med bevarad ära, med tryggadt sjelfbestånd, med oförkränkta garantier, såvidt det står i menniskomakt, för nationernas framskridande, för lagbunden ordning, för ljus, frihet, fästning och menniskorätt!
I. Ur Finlands krönika 1855.
3 Kriget:
4 Januari:Gen. Rokassowskys dagordre till finska militären. – Utförsel af hästar förbjuden.
5 Februari: Barmhertiga systrar i krigshospitalerne. – Gen. Bergs resa till Österbotten. – Vägarna uppfyllda med transporter af krigsförnödenheter. – Indelta truppernas uppställning fortfar. – Gen. Berg i S:t Petersburg.
6 Mars: Trafik öfver Qvarken mellan Öster- och Vesterbotten. – Entreprenader, transporter m. m. i stor skala. – Depôt och lasaretter i Thusby. – En del allmänna arkiver och enskild egendom flyttas på sista vinterföret från Helsingfors och andra sjöstäder. – Gen. Armfelts dagordre till indelta finska armén.
7 April: Fregatten Gromoboj på H:fors varf. – Tredubbel inqvartering i H:fors, som omgifves med batterier. – Finskt statslån af 650 000konsekvensändrat/normaliserat rubel i tvenne serier. – Kung. af 12 April om upphörande af passevolans- och knektefrihet m. m. – April 28, första fienden, en engelsk ångkorvett, besöker Hangö två dagar sedan Rætzia lossat sin last.
8 Maj 15, H:fors omgifvet af blixtar. – Maj 5, H:fors hamnar isfria. – Maj 12, första fienden, Dundas med tre ångare, rekognoscerar H:fors. – Läroverken i sjöstäderna tillslutas i medlet af denna månad. – Luft-telegraferna spela oafbrutet ända till Nystad. – Maj 26 fienden bränner tre fartyg vid Tvärminne och uppbringar skutor i sjön. – Maj 29, elektriska telegrafen börjar spela mellan Wiborg och Pbg. – Förbud för kustfartyg att passera Hangö och Porkala. – Finska gardet lider af fältsjuka i Polen.
9 Juni 5, affären vid Hangö mot Cossacks slup. Telegrafen och byn beskjutas dagen derpå. – Juni 7–9, skärmytslingar vid Kiiskylä och på Uuransaari invid Trångsund. – Juni 14, 20, fienden förstör Fort Slava och Kotka. – Juni 16, parlamentär vid H:fors ang. Hangö. – Juni 15, 19, parlamentärer vid F:hamn, Nystad och Christinestad. – Juni 22, Amfion vexlar skott med Sandhamns och Storholmens batterier. Cirkulär ang. parlamentärer i Östersjön. – Storfursten Nikolais resa i södra Finland.
10 Juli 2, Raumo beskjutes. – Juli 4, 5, parlamentär och landstigning vid Lovisa. – Juli 6, Nystad beskjutes. – Juli 7, Svartholm spränges i luften. – Korrespondans om Hangö. – Juli 13, skärmytsling vid Revonsaari. – Juli 16 parlamentär vid Jakobstad, – Juli 21, anfall mot Fredrikshamn. – Juli 24, parlamentär vid Raumo; derefter bombardement. – Juli 25, 31, fienden bränner fartyg m. m. vid Simo och Kemi samt näpses af bönder i Kuivaniemi. – Vid samma tid uppbringas flera mindre fartyg i Qvarken, och dylika brännas i Nerpes, der bönderna väpna sig till försvar. – Juli 26, de sista byggnaderna på Kotka förstöras.
11 Augusti 1, 3, 8, engelska kornetten Firefly vid Brändö utanför Vasa, tager fartyg och export-artiklar, möter motstånd, bombarderar landthus och nedskjuter magasiner. – Aug. 6, allierade flottorna samla sig utanför Sveaborg. – Aug. 9, 10, Dundas och Penaud med 80 fartyg bombardera Sveaborg och kringliggande batterier. En del af byggnaderna brinner. Kanondundret höres öfver 30 mil inåt landet. Aug. 11, 12, panique och flyttning i Helsingfors. Aug. 12, flottorna afsegla till Nargön. – Aug. 9, 19, fientligt besök på Björneborgs redd. Ångf. Sovinto och lastbåtar utlemnas.
12 September 1, fienden kastar raketer mot GamlaCarleby. – Sept. 7, skärmytsling vid Hangö by. – Sept. 18, engelskt besök i NyCarleby hamn. – Omkr. 30 utgående mindre fartyg uppbringas i Vasa skärgård. – Sveaborgs försvarsverk utvidgas. – Dyr tid öfverallt och mest i Helsingfors.
13 Oktober 20, skärmytsling i Hangö viken vid Täktom by. – Vedskutor uppbringas utanför H:fors.
14 November 6, fientligt besök vid Jakobstad. Fartyg uppbringas. – Nov. 14, 10 ryska skrufkanonbåtar anlända till Sveaborg. – Flottorna lemna Seskär och Nargön.
15 December 3, sista engelska kryssarne lemna Hangö. Blokaden upphör, men spridda kryssare visa sig i Ålands farvatten. Trupperna gå i vinterqvarter, Gen. Berg reser till Pbg. – Dec. 12, förordning om militärisk undervisning för studenter.
16 Ur vårt lands fredliga krönika må det tillåtas oss att endast erinra om följande tilldragelser under det sist förflutna året:
17 Januari 17, O. R. Rehbinder †. Jan. 18, A. J. Sjögren †. – Jan. 26, gen. Berg tillträder t. f. generalguvernörsembetet. – Februari 4, gen. friherre Rokassowsky afreser från Helsingfors. – Febr. 15, jordskalf i Fredrikshamn. – Wiborgs och östra Finlands nya handelsväg öfver Preussen, Liffland och S:t Pbg. – Mars 2, H. M. Kejsar Nikolais frånfälle och H. M. Kejsar Alexander II:s uppstigande på thronen. Underrättelsen härom blir bekant i H:fors d. 5 Mars på morgonen, hvarefter samtliga landets invånare efterhand svära trohetseden. – Mars 3, Kejsar Alexanders manifest bekräftar landets religion, grundlagar m. m. Mars 5, H. K. H. Thronföljaren utnämnes till det finska universitetets kansler. – Mars 4, Furst Menschikoff erhåller afsked från generalguvernörsembetet, som tillträdes ordinarie af gen. Berg. – Jemn vinter. Medelsaltpriset i Finland 8: 25. – April 27, 28, universitetets parentation öfver Kejsar Nikolai. – Frossorna ytterst allmänna öfver största delen af Finland. – Maj, Juni, tidig vår med derpå följande stark värme och torka. Ecklesiastik- och skolstatens enke- och pupillkassa utdelar sina första pensioner. – Juli 5, Lovisa stads brand. Svår torka. – Augusti 1, första regnet i södra Finland. I följd af torkan slår vårsädet felt i en stor del af landet; höstsädet något bättre. Österbotten, som har bättre skörd, exporterar råg till Sverige. – En komité i Tamerfors uppgör förslag till en genomgripande reform af de lägre läroverken. – September, Oktober,gen. Munck vicekansler för universitetet. Hösten regnig och stormig; stor sjuklighet rådande. D. 18 Nov. begynner vintern i södra Finland och lägger hinder i vägen för beräknad import. Emellertid saknas icke importvaror; priserna stå höga, men konsumtionen minskas föga. Af bränvinets inskränkning spörjas goda resultater.
18 Hvad som angår de stora och inre taflorna af ett folks framfarna lif – dess andliga och materiela utveckling – dess nationela sjelfkänsla – gången af dess bildning – tryggandet af dess första behofver – utvecklandet af dess lands hjelpkällor – dess klarnade insigt utaf sin verkliga ställning – dess emot framtiden modigt riktade blick – allt detta tillhör icke krönikans registermessiga framställning. Skifterika år kunna icke löpa förbi utan allvarliga lärdomar. Må vi hoppas, att äfven det sist förgångna året har riktat den tänkande med en ny erfarenhet och fosterlandsvännen, menniskovännen, med en orubblig förtröstan på det godas, det sannas slutliga seger.
|7 3|
II. Kriget i Österländerna 1855.
19 Januari 8, Turkarne landstiga vid Eupatoria. – Jan. 21, större utfall ifrån Sebastopol. – Jan. 26, Sardiniens allians med vestmakterna. – Jan. 31, drabbning vid Legvi i Gurien.
20 Februari 3, det underjordiska kriget vid Sebastopol börjar. – Febr. 17, ryssarne anfalla utan framgång Eupatoria. – Febr. 24, fransmännen anfalla förgäfves redutten på Sapungara.
21 Mars 4, Sardiniens krigsförklaring mot Ryssland. – Mars 4, furst Menschikoff afgår; furst Gortschakoff får befälet på Krim. – Mars 5, 14, skärmytslingar vid Eupatoria. – Mars 12, 13, Novorosisk bombarderas. – Mars 15, fredsunderhandlingarne börja i Wien. – Mars 17, Zuavernes anfall mot Kamschatka redutten. – Mars 23 utfall från Sebastopol.
22 April 9, allmänt bombardement mot Sebastopol. – April 24, konferenserna i Wien afbrytas. S. d. strid om Sebastopols utanverk.
23 Maj 2, fransmännen storma och taga flera af nämnde verk. – Maj 9, sardinare landstiga på Krim. – Maj 16, Canrobert afträder öfverbefälet åt Pelissier. – Mars 23, 24, fransmännen storma och taga utanverken på Gröna kullen. – Maj 24, 25, de allierade taga Kertsch och Jenikaleh. S. d. besättes Tschernaja linien af de allierade. – Maj 27, 29, fientliga flottor härja i Asovska sjön. Maj 29, Novorossisk utrymmes af ryssarne.
24 Juni 3, Taganrog bombarderas. Juni 5, Mariapol beskjutes. Juni 6–8, allmänt bombardement mot Sebastopol; tre redutter tagas med storm. – Juni 8, Anapa utrymmes af ryssarne. – Juni 18, storm mot Sebastopol tillbakaslagen.
25 Juli 11, Nachimoff stupar. Murawioff innesluter Kars. Kamiesch och Balaklava befästas.
26 Augusti 2, utfall från Sebastopol. Aug. 7, utfall från Kars. Aug. 16, ryssarnes anfall mot Tschernaja tillbakaslaget. Aug. 17, nytt bombardement mot Sebastopol börjar och fortfar till
27 September 8, då fransmännen taga Malakowska tornet med storm, medan engelsmännen tillbakaslås. I följd häraf utrymma ryssarne södra Sebastopol natten mot d. 9 Sept. och spränga fästena. – Sept. 24, Taman och Fanagoria utrymmas af ryssarne. Sept. 29, ryssarne under Korff öfverfallne vid Tegesch. S. d. afslås Murawioffs stormning mot Kars.
28 Oktober 8, 9, allierade flottorna utanför Odessa. Okt. 15, 17, flottorna beskjuta och taga fästet Kinburn samt intränga i Dniepr limanen och Bug. – Okt. 29, Kars kapitulerar.
29 November 6, Omer pascha forcerar öfvergången af Ingur. Nov. 30, Omer pascha tågar tillbaka.
30 December: furst Gortschakoff lemnar öfverbefälet på Krim åt general Lüders.
31 (Fortsättes.)
Notisen/artikeln ingår i HT 30/1 1856:|9 2|
1855 års krönika.
(Se n:o 7*Obs. Tillägg till förra nummerns krigskrönika: Lord Raglan † 28 Juni. Efter honom Simpson. Efter honom Codrington. Rättelse: Kars har kapitulerat d. 28 November.).
III. Ur Europas fredskrönika.
32 – Britannien. Jan. 29, Aberdeens ministere faller i följd af Roebucks motion att undersöka regeringens förfarande på Krim. Efterträdes, Febr. 11, af Palmerstons koalitionsministere, ur hvilken peeliterne afgå kort derpå. Roebucks komité blottar militärförvaltningens förfall, som låter en hel armé omkomma af sjukdom på Krim. – April 16, kejsaren och kejsarinnan af Frankrike i London. – Statsinkomst 60 mill. pund; utgift 80 millioner; 16 millioners statslån. – Häftiga angrepp mot aristokratin. – Milis uppställes. Engelska värfningar utomlands. – Peeliternes förbund med Manchester fredspartiet. – Aug. 17, drottning Victoria nedstiger i Napoleon I:s graf i Paris. – Kon. af Sardinien i London. – Tvister med Förenta Staterna. – Brist och dyr tid, emedan skörden slår fel. Krigslystnad och dock harm öfver Englands fördunkling af Frankrike. – Inre buller och rop på administrativa reformer. Men konstitutionen och lagarna behålla sin kraft.
33 – Frankrike. Jan., 140.000 man utskrifvas, Statslån af 835 millioner. Kejsaren reser icke till Krim. – April 28, Pianoris attentat mot kejsar Napoleon, som säger till senaten: »Jag fruktar ingen fara, innan jag uppfyllt min mission». Maj 14, Pianori afrättas. – Maj 15, verldsexpositionen i Paris öppnas och fortfar till Nov. 15. – Walewski utrikes minister. – Juli 2, nytt statslån af 750 millioner och ny utskrifning af 140 000konsekvensändrat/normaliserat man. – Sept., Bellemares attentat mot kejsar Napoleon. Kejsarinnans grossess tillkännagifves. Festerna efter Sebastopols fall. Misshällighet med Neapel. – Nov. Canrobert i Stockholm och traktat med Sverige af d. 21 Nov. – Nov. 22, Konungen af Sardinien i Paris.
34 – Österrike, Preussen, Tyskland. Österrike föreslår förbundsdagen att mobilisera. Preussen och Bayern genomdrifva att det stadnar vid »Kriegsbereitschaft».konsekvensändrat/normaliserat I anl. häraf ödes mycket bläck, och rivaliteten mellan de tyska stormakterna är ganska markerad. Österrike fortfar att ockupera Donaufurstendömena och intager en hotande ställning intill Juni, då det i finansnöd permitterar 100 000konsekvensändrat/normaliserat man af sin armé. Fortfar undertiden med sina bemedlingsförsök. Preussen vidhåller neutraliteten och utgör transitoort för den ryska handeln. De mindre tyska staterna sysselsätta sig med författningsfrågor; Kurhessen besväras af sina ständer. – Missvext och dyr till. – Mars 4, nedkommer kejsarinnan Elisabeth med en erkehertiginna.
35 – Europeisk diplomati. Mars 15 – April 24, konferensen i Wien och de fyra punkterna. Skeppsbrott mot tredje punkten. – Maj 11, Nesselrodes cirkulär. – Walewskis svar. – Juni 4, slutkonferens i Wien. Palmerston: »de 4 punkterna finnas ej mera». Napoleon talar om »Österrikes förbindelser». – Vestmakternas tryckning på Neapel, Spanien, Portugal, Belgien, Danmark, Sverige. – Förbund mellan franska legitimister och spanska Carlister. – Sept., Kossuths, Mazzinis och Ledru Rollins manifest till Europas demokrater. – Nov., konferens beramad om öresundstullen.
36 – Turkiet. Tilltagande inre förlamning. Finansnöd. Statslån under Englands och Frankrikes garanti. Förvaltningen i oreda. Fransmännen beherrska Konstantinopel från deras läger vid Maslak. Engelsmännen beherrska Dardanellerna. Vesterländskt inflytande öfverallt. Konflikter med österrikarne i Valachiet. Turkiska befolkningens fanatism mor giaurerne. Stor dyrhet. Brussa förstördt i Mars af flera jordbäfningar å rad. Seraljintriger. Redschid paschas allmakt störtad och återupprättad. Svartahafstelegrafen. Första jernvägen mellan Kustendschi och Rassowa. Sultanen utnämner ny pascha i Tunis.
37 – Grekeland under franskt inflytande, tilldess att Kalergis, som insulterat konungen, störtas i Juli. Arkipelagens öar uppblomstra genom krigets behofver.
38 – Italien. Reaktion emot påfveväldet. Bibeln sprides på folkspråket, protestantismen utbreder sig. Piemont, som upphäfver klostren, i häftig strid med påfliga stolen, Febr. 11, hertigen af Genua †. – Lombardiet-Venedig lugnt och något mildare behandladt. – Järtecken i Rom. Påfven flera gånger i lifsfara. Finansnöd och elände. – Muratska stämplingar i Neapel. Gäsning på Sicilien. Vesuvii utbrott. Neapel hotas af vestmakterna.
39 – Spanien. Espartero vid styret. Ständiga partistrider. Kyrkogodsen indragas och försäljas. Ett slags religionsfrihet proklameras. Carlistiskt uppror i Arragonien och Catalonien kufvas. Arbetareuppror i Barcellona. Tvångslån af 120 mill. realer. Drottningensfausse couche. Fruktan för Cuba. Dyr tid.
40 – Portugal. Den unge konungen Pedro gör utrikes resor och tillträder i Sept. regeringen.
41 – Holland och Belgien vidhålla deras neutralitet. Båda blomstra under fria författningar. Holland lider i Mars af svåra öfversvämningar.
42 – Schweitz lugnt och oroadt endast af engelska och franska värfningar. Den ryktbare Ochsenbein utnämnes till fransk brigadgeneral.
43 – Danmark. Helstatsförfattningen antages af riksdagen och träder i kraft. De förra ministrarne anklagas för högförräderi. Förenta Staterna uppsäga deras traktat om Öresundstullen, för hvilken orsak en konferens sammankallas i Köpenhamn.
44 – Sverige och Norige blomstra under neutraliteteten. Likväl är dyr tid i följd af missvext och spanmålsexport. Deraf uppkomma arbetare-oroligheter af socialistisk tendens. Äfven den nya bränvinsförordningen framkallar på en del orter ett förbittradt motstånd. Jernvägarne tillvexa med berömlig ifver. Nytt institut för fiskodling. Karantänsförfattningarne upphäfvas. Tullförening med Norige förberedes. Biskop Holmström †. Krigsrustningar. Canroberts mission och traktat. Pensionsförening för lärarinnor. Stark spekulation i skeppsbyggeri och blomstrande handel. Konungen gör en resa till Norige.
45 – Förenta Staterna. Flera tvister med Europa: med Spanien om Kuba; med England om olagliga värfningar; med Danmark om öresundstullen. En eskader afsändes till Grekelands farvatten. England har i sina bemedlingsförsök hållit till godo snäfva svar af F. S:t. – Inom sig fortfar den stora unionen att blomstra och tillvexa. Sedan tio år har dess handelsflotta fördubblats. Bland spekulationens jätteföretag, för hvilka snart ingenting anses omöjligt, må nämnas elektriska telegrafen och jernvägen från Newyork till S:t Fransisco i Kalifornien. D. 17 Mars passeras för första gången hängbron öfver Niagara. Inre tvistefråga: lagen mot spirituosa. Knownothings, som neka emigranterne rösträttighet, ha tillåtit sig våldsama handlingar, såsom i S:t Louis. Emigrationen från Europa har ock betydligt minskats. – Mormonerne vid Saltsjön ha varit nära sin undergång, ansatte af indianer och gräshoppor.
46 – Öfriga Amerika. Santa Anas sabelvälde i Mexico störtas (i Aug.); diktatorn rymmer från landet, som fortfar att sönderslitas af anarki. – Jernvägen öfver Panamanäset fullbordas. – Brasilien, som under kriget förbjuder kapares utrustande, tilldrager sig en mängd kolonister från Europa. Öfriga sydamerikanska stater, likasom förut, svaga och sinsemellan oeniga. Revolution i Montevideo.
47 – Afrika. Egypten i krig med Abyssinien. – Arabernes revolt mot turkarne i Tunis kufvad – Spaniorerne, i tvist med Marokko, bombardera Riff. – En engelsk expedition slagen af infödingarne vid Sierra Leona. Expedition från Kap emot Kaffrerne, dervid gen. Pretorius uthungrar och dödar 900 menniskor. – Högst märkvärdiga äro den tyske resanden Bahrts upptäckter i det inre af Afrika. Han har under året helbregda återvändt till Europa.
48 – Asien. Persien neutralt. Khanen af Khiva infaller i Persien med 30 000konsekvensändrat/normaliserat man; men tillfångatages jemte hela sin familj och halshugges. – Engelska Ostindien betäckes af jernvägar och telegrafer. – Upproret i China fortfar, men utan större framgångar. Kejserlige trupper, understödde af fransmän, tillbakaslås vid Shanghai af insurgenterne. Desse åter belägra förgäfves Kanton. – Petropaulovsk utrymmes af ryssarne, hvilkas eskader drager sig undan till Amur.
49 – Australien. Guldraseriet i Melbourne har något aftagit, likasom i Kalifornien. Landet uppblomstrar genom kolonisation.
*Obs. Tillägg till förra nummerns krigskrönika: Lord Raglan † 28 Juni. Efter honom Simpson. Efter honom Codrington. Rättelse: Kars har kapitulerat d. 28 November.
Kommentaari
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
1855 års krönika.
1 Likasom de föregående åren, skola vi söka att i några drag sammanfatta de vigtigaste tilldragelser under det sist förflutna året. Vi kunna dervid vara så mycket kortare, som Literaturbladet (för 1854) och Suometar redan meddelat en kronologisk öfversigt af krigshändelserna. Ty nekas kan icke, att ju kriget fortfarande varit det föremål, som närmast fängslat betraktarens blickar. De fredliga framstegen: pariserexpositionen, Suez kanalen, Panama jernvägen, underhafs telegraferna m. m., allt detta har för ett ögonblick öfverröstats af kanondundret från Sebastopol, Kars och Sveaborg. Men den som, förledd af detta ögonblickliga intresse, vore böjd att tillerkänna krigshändelserna en allt annat öfvervägande historisk betydelse, skulle deri högeligen misstaga sig. Ännu länge sedan kanonen förrostat och den sista spillda blodsdroppen förrunnit i sanden, skola fredens verk af år 1855 utbreda sina välsignelser öfver menskligheten, och en framtid skall endast undra derpå, huru en till, som frambragt så stora uppfinningar, så mäktiga verktyg för civilisationen, ännu derunder haft ledighet att sönderslita sig sjelf uti stora krig – i dessa krig, som, huru de än må förskönas af ärans glans och bragdernas hänförelse, dock i hela deras väsende äro ett faktiskt vädjande till styrkans och våldets näfrätt, ett upphäfvande af det allmänna rättstillståndet, ett temporärt förnekande af civilisationens förnämsta vilkor och grundvalar.
2 Dock – krigen hafva bestått och skola bestå lika länge som den menskliga sjelfviskheten, från hvilken nationerna äro lika litet frikallade som den enskilde; – krigen hafva bestått och skola bestå lika länge som frågorna om mitt och ditt, om förolämpning och vedergällning, om öfvermakt och frihet. De skola derföre beständigt, med stundom längre, stundom kortare mellantider, fylla historiens blad, och det är en tröst att se, huru de icke fylla dem blott med förstörelse, utan fastmer med ett åskväders rensade luft och med otaliga frön till ett nytt lif, som efteråt uppspira. Ville man mäta 1855 års krigshändelser blott efter hvad de hafva uträttat för kriget, huru ringa vore icke frukterna af så oerhörda ansträngningar! Ingen afgörande seger, intet krossadt välde, ingen med svärdet dikterad fred har framgått ur dessa strömmar af blod och ur dessa omätliga slösade skatter. Det gångna året har derutinnan lemnat sin efterträdare ett halft, ett ofulländadt verk, som det sannolikt skall kosta än mera blod, än större skatter att genomföra – om det genomföres. Deremot, hvilka nya utsigter har icke kriget öppnat för en annan och rikare framtid, när dess åskor en dag mullrat ut och dess blodiga fejder försonats i en fredligare täflan! Halfmånens välde, som man velat rädda, det nyskapas, fördunstar, förgås genom de vesterländska härarnas, den vesterländska civilisationens inträngande. Hela orienten lefver upp: Konstantinopel, Kamiesch, Balaklava hafva blifvit härdar för en ny tids verksamhet; den fordom blomstrande, sedan så sorgligt förödda Arkipelagen har återvaknat till lif under handelns inflytande och förvandlas till en skärgård af majsfält och vinberg. I de krigförande länderna ha krigets mångdubblade behofver skapat mångdubblade, förut okända tillgångar. Utan kriget funnes icke nu den submarina telegrafen under Svarta hafvets vågor. Utan kriget sprunge ej nu den elektriska gnistan i telegraferna från Simferopol till Helsingfors och snart nog till Åbo. Hvarje intresse, de andliga ej mindre än de materiela, står vaket och bidar sin tid att handla. Men låtom oss icke förglömma, som motvigt till dessa krigets loftal, att den tid som alla bida, det mål som alla eftersträfva och det vilkor som alla behöfva är freden – icke fred för hvad pris som helst, utan fred med bevarad ära, med tryggadt sjelfbestånd, med oförkränkta garantier, såvidt det står i menniskomakt, för nationernas framskridande, för lagbunden ordning, för ljus, frihet, fästning och menniskorätt!
I. Ur Finlands krönika 1855.
3 Kriget:
4 Januari: Gen. Rokassowskys dagordre till finska militären. – Utförsel af hästar förbjuden.
5 Februari: Barmhertiga systrar i krigshospitalerne. – Gen. Bergs resa till Österbotten. – Vägarna uppfyllda med transporter af krigsförnödenheter. – Indelta truppernas uppställning fortfar. – Gen. Berg i S:t Petersburg.
6 Mars: Trafik öfver Qvarken mellan Öster- och Vesterbotten. – Entreprenader, transporter m. m. i stor skala. – Depôt och lasaretter i Thusby. – En del allmänna arkiver och enskild egendom flyttas på sista vinterföret från Helsingfors och andra sjöstäder. – Gen. Armfelts dagordre till indelta finska armén.
7 April: Fregatten Gromoboj på H:fors varf. – Tredubbel inqvartering i H:fors, som omgifves med batterier. – Finskt statslån af 650 000konsekvensändrat/normaliserat rubel i tvenne serier. – Kung. af 12 April om upphörande af passevolans- och knektefrihet m. m. – April 28, första fienden, en engelsk ångkorvett, besöker Hangö två dagar sedan Rætzia lossat sin last.
8 Maj 15, H:fors omgifvet af blixtar. – Maj 5, H:fors hamnar isfria. – Maj 12, första fienden, Dundas med tre ångare, rekognoscerar H:fors. – Läroverken i sjöstäderna tillslutas i medlet af denna månad. – Luft-telegraferna spela oafbrutet ända till Nystad. – Maj 26 fienden bränner tre fartyg vid Tvärminne och uppbringar skutor i sjön. – Maj 29, elektriska telegrafen börjar spela mellan Wiborg och Pbg. – Förbud för kustfartyg att passera Hangö och Porkala. – Finska gardet lider af fältsjuka i Polen.
9 Juni 5, affären vid Hangö mot Cossacks slup. Telegrafen och byn beskjutas dagen derpå. – Juni 7–9, skärmytslingar vid Kiiskylä och på Uuransaari invid Trångsund. – Juni 14, 20, fienden förstör Fort Slava och Kotka. – Juni 16, parlamentär vid H:fors ang. Hangö. – Juni 15, 19, parlamentärer vid F:hamn, Nystad och Christinestad. – Juni 22, Amfion vexlar skott med Sandhamns och Storholmens batterier. Cirkulär ang. parlamentärer i Östersjön. – Storfursten Nikolais resa i södra Finland.
10 Juli 2, Raumo beskjutes. – Juli 4, 5, parlamentär och landstigning vid Lovisa. – Juli 6, Nystad beskjutes. – Juli 7, Svartholm spränges i luften. – Korrespondans om Hangö. – Juli 13, skärmytsling vid Revonsaari. – Juli 16 parlamentär vid Jakobstad, – Juli 21, anfall mot Fredrikshamn. – Juli 24, parlamentär vid Raumo; derefter bombardement. – Juli 25, 31, fienden bränner fartyg m. m. vid Simo och Kemi samt näpses af bönder i Kuivaniemi. – Vid samma tid uppbringas flera mindre fartyg i Qvarken, och dylika brännas i Nerpes, der bönderna väpna sig till försvar. – Juli 26, de sista byggnaderna på Kotka förstöras.
11 Augusti 1, 3, 8, engelska kornetten Firefly vid Brändö utanför Vasa, tager fartyg och export-artiklar, möter motstånd, bombarderar landthus och nedskjuter magasiner. – Aug. 6, allierade flottorna samla sig utanför Sveaborg. – Aug. 9, 10, Dundas och Penaud med 80 fartyg bombardera Sveaborg och kringliggande batterier. En del af byggnaderna brinner. Kanondundret höres öfver 30 mil inåt landet. Aug. 11, 12, panique och flyttning i Helsingfors. Aug. 12, flottorna afsegla till Nargön. – Aug. 9, 19, fientligt besök på Björneborgs redd. Ångf. Sovinto och lastbåtar utlemnas.
12 September 1, fienden kastar raketer mot GamlaCarleby. – Sept. 7, skärmytsling vid Hangö by. – Sept. 18, engelskt besök i NyCarleby hamn. – Omkr. 30 utgående mindre fartyg uppbringas i Vasa skärgård. – Sveaborgs försvarsverk utvidgas. – Dyr tid öfverallt och mest i Helsingfors.
13 Oktober 20, skärmytsling i Hangö viken vid Täktom by. – Vedskutor uppbringas utanför H:fors.
14 November 6, fientligt besök vid Jakobstad. Fartyg uppbringas. – Nov. 14, 10 ryska skrufkanonbåtar anlända till Sveaborg. – Flottorna lemna Seskär och Nargön.
15 December 3, sista engelska kryssarne lemna Hangö. Blokaden upphör, men spridda kryssare visa sig i Ålands farvatten. Trupperna gå i vinterqvarter, Gen. Berg reser till Pbg. – Dec. 12, förordning om militärisk undervisning för studenter.
16 Ur vårt lands fredliga krönika må det tillåtas oss att endast erinra om följande tilldragelser under det sist förflutna året:
17 Januari 17, O. R. Rehbinder †. Jan. 18, A. J. Sjögren †. – Jan. 26, gen. Berg tillträder t. f. generalguvernörsembetet. – Februari 4, gen. friherre Rokassowsky afreser från Helsingfors. – Febr. 15, jordskalf i Fredrikshamn. – Wiborgs och östra Finlands nya handelsväg öfver Preussen, Liffland och S:t Pbg. – Mars 2, H. M. Kejsar Nikolais frånfälle och H. M. Kejsar Alexander II:s uppstigande på thronen. Underrättelsen härom blir bekant i H:fors d. 5 Mars på morgonen, hvarefter samtliga landets invånare efterhand svära trohetseden. – Mars 3, Kejsar Alexanders manifest bekräftar landets religion, grundlagar m. m. Mars 5, H. K. H. Thronföljaren utnämnes till det finska universitetets kansler. – Mars 4, Furst Menschikoff erhåller afsked från generalguvernörsembetet, som tillträdes ordinarie af gen. Berg. – Jemn vinter. Medelsaltpriset i Finland 8: 25. – April 27, 28, universitetets parentation öfver Kejsar Nikolai. – Frossorna ytterst allmänna öfver största delen af Finland. – Maj, Juni, tidig vår med derpå följande stark värme och torka. Ecklesiastik- och skolstatens enke- och pupillkassa utdelar sina första pensioner. – Juli 5, Lovisa stads brand. Svår torka. – Augusti 1, första regnet i södra Finland. I följd af torkan slår vårsädet felt i en stor del af landet; höstsädet något bättre. Österbotten, som har bättre skörd, exporterar råg till Sverige. – En komité i Tamerfors uppgör förslag till en genomgripande reform af de lägre läroverken. – September, Oktober, gen. Munck vicekansler för universitetet. Hösten regnig och stormig; stor sjuklighet rådande. D. 18 Nov. begynner vintern i södra Finland och lägger hinder i vägen för beräknad import. Emellertid saknas icke importvaror; priserna stå höga, men konsumtionen minskas föga. Af bränvinets inskränkning spörjas goda resultater.
18 Hvad som angår de stora och inre taflorna af ett folks framfarna lif – dess andliga och materiela utveckling – dess nationela sjelfkänsla – gången af dess bildning – tryggandet af dess första behofver – utvecklandet af dess lands hjelpkällor – dess klarnade insigt utaf sin verkliga ställning – dess emot framtiden modigt riktade blick – allt detta tillhör icke krönikans registermessiga framställning. Skifterika år kunna icke löpa förbi utan allvarliga lärdomar. Må vi hoppas, att äfven det sist förgångna året har riktat den tänkande med en ny erfarenhet och fosterlandsvännen, menniskovännen, med en orubblig förtröstan på det godas, det sannas slutliga seger.
|7 3|II. Kriget i Österländerna 1855.
19 Januari 8, Turkarne landstiga vid Eupatoria. – Jan. 21, större utfall ifrån Sebastopol. – Jan. 26, Sardiniens allians med vestmakterna. – Jan. 31, drabbning vid Legvi i Gurien.
20 Februari 3, det underjordiska kriget vid Sebastopol börjar. – Febr. 17, ryssarne anfalla utan framgång Eupatoria. – Febr. 24, fransmännen anfalla förgäfves redutten på Sapungara.
21 Mars 4, Sardiniens krigsförklaring mot Ryssland. – Mars 4, furst Menschikoff afgår; furst Gortschakoff får befälet på Krim. – Mars 5, 14, skärmytslingar vid Eupatoria. – Mars 12, 13, Novorosisk bombarderas. – Mars 15, fredsunderhandlingarne börja i Wien. – Mars 17, Zuavernes anfall mot Kamschatka redutten. – Mars 23 utfall från Sebastopol.
22 April 9, allmänt bombardement mot Sebastopol. – April 24, konferenserna i Wien afbrytas. S. d. strid om Sebastopols utanverk.
23 Maj 2, fransmännen storma och taga flera af nämnde verk. – Maj 9, sardinare landstiga på Krim. – Maj 16, Canrobert afträder öfverbefälet åt Pelissier. – Mars 23, 24, fransmännen storma och taga utanverken på Gröna kullen. – Maj 24, 25, de allierade taga Kertsch och Jenikaleh. S. d. besättes Tschernaja linien af de allierade. – Maj 27, 29, fientliga flottor härja i Asovska sjön. Maj 29, Novorossisk utrymmes af ryssarne.
24 Juni 3, Taganrog bombarderas. Juni 5, Mariapol beskjutes. Juni 6–8, allmänt bombardement mot Sebastopol; tre redutter tagas med storm. – Juni 8, Anapa utrymmes af ryssarne. – Juni 18, storm mot Sebastopol tillbakaslagen.
25 Juli 11, Nachimoff stupar. Murawioff innesluter Kars. Kamiesch och Balaklava befästas.
26 Augusti 2, utfall från Sebastopol. Aug. 7, utfall från Kars. Aug. 16, ryssarnes anfall mot Tschernaja tillbakaslaget. Aug. 17, nytt bombardement mot Sebastopol börjar och fortfar till
27 September 8, då fransmännen taga Malakowska tornet med storm, medan engelsmännen tillbakaslås. I följd häraf utrymma ryssarne södra Sebastopol natten mot d. 9 Sept. och spränga fästena. – Sept. 24, Taman och Fanagoria utrymmas af ryssarne. Sept. 29, ryssarne under Korff öfverfallne vid Tegesch. S. d. afslås Murawioffs stormning mot Kars.
28 Oktober 8, 9, allierade flottorna utanför Odessa. Okt. 15, 17, flottorna beskjuta och taga fästet Kinburn samt intränga i Dniepr limanen och Bug. – Okt. 29, Kars kapitulerar.
29 November 6, Omer pascha forcerar öfvergången af Ingur. Nov. 30, Omer pascha tågar tillbaka.
30 December: furst Gortschakoff lemnar öfverbefälet på Krim åt general Lüders.
31 (Fortsättes.)
Notisen/artikeln ingår i HT 30/1 1856:|9 2|1855 års krönika.
(Se n:o 7*Obs. Tillägg till förra nummerns krigskrönika: Lord Raglan † 28 Juni. Efter honom Simpson. Efter honom Codrington. Rättelse: Kars har kapitulerat d. 28 November.).
III. Ur Europas fredskrönika.
32 – Britannien. Jan. 29, Aberdeens ministere faller i följd af Roebucks motion att undersöka regeringens förfarande på Krim. Efterträdes, Febr. 11, af Palmerstons koalitionsministere, ur hvilken peeliterne afgå kort derpå. Roebucks komité blottar militärförvaltningens förfall, som låter en hel armé omkomma af sjukdom på Krim. – April 16, kejsaren och kejsarinnan af Frankrike i London. – Statsinkomst 60 mill. pund; utgift 80 millioner; 16 millioners statslån. – Häftiga angrepp mot aristokratin. – Milis uppställes. Engelska värfningar utomlands. – Peeliternes förbund med Manchester fredspartiet. – Aug. 17, drottning Victoria nedstiger i Napoleon I:s graf i Paris. – Kon. af Sardinien i London. – Tvister med Förenta Staterna. – Brist och dyr tid, emedan skörden slår fel. Krigslystnad och dock harm öfver Englands fördunkling af Frankrike. – Inre buller och rop på administrativa reformer. Men konstitutionen och lagarna behålla sin kraft.
33 – Frankrike. Jan., 140.000 man utskrifvas, Statslån af 835 millioner. Kejsaren reser icke till Krim. – April 28, Pianoris attentat mot kejsar Napoleon, som säger till senaten: »Jag fruktar ingen fara, innan jag uppfyllt min mission». Maj 14, Pianori afrättas. – Maj 15, verldsexpositionen i Paris öppnas och fortfar till Nov. 15. – Walewski utrikes minister. – Juli 2, nytt statslån af 750 millioner och ny utskrifning af 140 000konsekvensändrat/normaliserat man. – Sept., Bellemares attentat mot kejsar Napoleon. Kejsarinnans grossess tillkännagifves. Festerna efter Sebastopols fall. Misshällighet med Neapel. – Nov. Canrobert i Stockholm och traktat med Sverige af d. 21 Nov. – Nov. 22, Konungen af Sardinien i Paris.
34 – Österrike, Preussen, Tyskland. Österrike föreslår förbundsdagen att mobilisera. Preussen och Bayern genomdrifva att det stadnar vid »Kriegsbereitschaft».konsekvensändrat/normaliserat I anl. häraf ödes mycket bläck, och rivaliteten mellan de tyska stormakterna är ganska markerad. Österrike fortfar att ockupera Donaufurstendömena och intager en hotande ställning intill Juni, då det i finansnöd permitterar 100 000konsekvensändrat/normaliserat man af sin armé. Fortfar undertiden med sina bemedlingsförsök. Preussen vidhåller neutraliteten och utgör transitoort för den ryska handeln. De mindre tyska staterna sysselsätta sig med författningsfrågor; Kurhessen besväras af sina ständer. – Missvext och dyr till. – Mars 4, nedkommer kejsarinnan Elisabeth med en erkehertiginna.
35 – Europeisk diplomati. Mars 15 – April 24, konferensen i Wien och de fyra punkterna. Skeppsbrott mot tredje punkten. – Maj 11, Nesselrodes cirkulär. – Walewskis svar. – Juni 4, slutkonferens i Wien. Palmerston: »de 4 punkterna finnas ej mera». Napoleon talar om »Österrikes förbindelser». – Vestmakternas tryckning på Neapel, Spanien, Portugal, Belgien, Danmark, Sverige. – Förbund mellan franska legitimister och spanska Carlister. – Sept., Kossuths, Mazzinis och Ledru Rollins manifest till Europas demokrater. – Nov., konferens beramad om öresundstullen.
36 – Turkiet. Tilltagande inre förlamning. Finansnöd. Statslån under Englands och Frankrikes garanti. Förvaltningen i oreda. Fransmännen beherrska Konstantinopel från deras läger vid Maslak. Engelsmännen beherrska Dardanellerna. Vesterländskt inflytande öfverallt. Konflikter med österrikarne i Valachiet. Turkiska befolkningens fanatism mor giaurerne. Stor dyrhet. Brussa förstördt i Mars af flera jordbäfningar å rad. Seraljintriger. Redschid paschas allmakt störtad och återupprättad. Svartahafstelegrafen. Första jernvägen mellan Kustendschi och Rassowa. Sultanen utnämner ny pascha i Tunis.
37 – Grekeland under franskt inflytande, tilldess att Kalergis, som insulterat konungen, störtas i Juli. Arkipelagens öar uppblomstra genom krigets behofver.
38 – Italien. Reaktion emot påfveväldet. Bibeln sprides på folkspråket, protestantismen utbreder sig. Piemont, som upphäfver klostren, i häftig strid med påfliga stolen, Febr. 11, hertigen af Genua †. – Lombardiet-Venedig lugnt och något mildare behandladt. – Järtecken i Rom. Påfven flera gånger i lifsfara. Finansnöd och elände. – Muratska stämplingar i Neapel. Gäsning på Sicilien. Vesuvii utbrott. Neapel hotas af vestmakterna.
39 – Spanien. Espartero vid styret. Ständiga partistrider. Kyrkogodsen indragas och försäljas. Ett slags religionsfrihet proklameras. Carlistiskt uppror i Arragonien och Catalonien kufvas. Arbetareuppror i Barcellona. Tvångslån af 120 mill. realer. Drottningens fausse couche. Fruktan för Cuba. Dyr tid.
40 – Portugal. Den unge konungen Pedro gör utrikes resor och tillträder i Sept. regeringen.
41 – Holland och Belgien vidhålla deras neutralitet. Båda blomstra under fria författningar. Holland lider i Mars af svåra öfversvämningar.
42 – Schweitz lugnt och oroadt endast af engelska och franska värfningar. Den ryktbare Ochsenbein utnämnes till fransk brigadgeneral.
43 – Danmark. Helstatsförfattningen antages af riksdagen och träder i kraft. De förra ministrarne anklagas för högförräderi. Förenta Staterna uppsäga deras traktat om Öresundstullen, för hvilken orsak en konferens sammankallas i Köpenhamn.
44 – Sverige och Norige blomstra under neutraliteteten. Likväl är dyr tid i följd af missvext och spanmålsexport. Deraf uppkomma arbetare-oroligheter af socialistisk tendens. Äfven den nya bränvinsförordningen framkallar på en del orter ett förbittradt motstånd. Jernvägarne tillvexa med berömlig ifver. Nytt institut för fiskodling. Karantänsförfattningarne upphäfvas. Tullförening med Norige förberedes. Biskop Holmström †. Krigsrustningar. Canroberts mission och traktat. Pensionsförening för lärarinnor. Stark spekulation i skeppsbyggeri och blomstrande handel. Konungen gör en resa till Norige.
45 – Förenta Staterna. Flera tvister med Europa: med Spanien om Kuba; med England om olagliga värfningar; med Danmark om öresundstullen. En eskader afsändes till Grekelands farvatten. England har i sina bemedlingsförsök hållit till godo snäfva svar af F. S:t. – Inom sig fortfar den stora unionen att blomstra och tillvexa. Sedan tio år har dess handelsflotta fördubblats. Bland spekulationens jätteföretag, för hvilka snart ingenting anses omöjligt, må nämnas elektriska telegrafen och jernvägen från Newyork till S:t Fransisco i Kalifornien. D. 17 Mars passeras för första gången hängbron öfver Niagara. Inre tvistefråga: lagen mot spirituosa. Knownothings, som neka emigranterne rösträttighet, ha tillåtit sig våldsama handlingar, såsom i S:t Louis. Emigrationen från Europa har ock betydligt minskats. – Mormonerne vid Saltsjön ha varit nära sin undergång, ansatte af indianer och gräshoppor.
46 – Öfriga Amerika. Santa Anas sabelvälde i Mexico störtas (i Aug.); diktatorn rymmer från landet, som fortfar att sönderslitas af anarki. – Jernvägen öfver Panamanäset fullbordas. – Brasilien, som under kriget förbjuder kapares utrustande, tilldrager sig en mängd kolonister från Europa. Öfriga sydamerikanska stater, likasom förut, svaga och sinsemellan oeniga. Revolution i Montevideo.
47 – Afrika. Egypten i krig med Abyssinien. – Arabernes revolt mot turkarne i Tunis kufvad – Spaniorerne, i tvist med Marokko, bombardera Riff. – En engelsk expedition slagen af infödingarne vid Sierra Leona. Expedition från Kap emot Kaffrerne, dervid gen. Pretorius uthungrar och dödar 900 menniskor. – Högst märkvärdiga äro den tyske resanden Bahrts upptäckter i det inre af Afrika. Han har under året helbregda återvändt till Europa.
48 – Asien. Persien neutralt. Khanen af Khiva infaller i Persien med 30 000konsekvensändrat/normaliserat man; men tillfångatages jemte hela sin familj och halshugges. – Engelska Ostindien betäckes af jernvägar och telegrafer. – Upproret i China fortfar, men utan större framgångar. Kejserlige trupper, understödde af fransmän, tillbakaslås vid Shanghai af insurgenterne. Desse åter belägra förgäfves Kanton. – Petropaulovsk utrymmes af ryssarne, hvilkas eskader drager sig undan till Amur.
49 – Australien. Guldraseriet i Melbourne har något aftagit, likasom i Kalifornien. Landet uppblomstrar genom kolonisation.