Notisen/artikeln ingår i HT 15/1 1862:|11 1|

Revy: 14 Januari.

1 – »Frågor och frågor, det är som stämning på stämning, och kärande äro de allihop!» yttrade ej längesedan en gammal domare, utledsen vid allt det nymodiga bråk, som nu hörs surra i tidens öron. En af biträdena tog sig då i all ödmjukhet friheten anmärka, att det kunde allt samlas en vacker massa af mål, om ingen tingtat i domsagan sedan 53 års tid. »Menar herrn det?» genmälde principalen, tog sig en barsk pris och sköt glasögonen upp öfver ögonbrynen; »ja, då ville väl hin och inte jag sitta vid protokollet.»

2 Åbo Underrättelser uppräkna i sin första nummer för detta år några af de frågor, hvilka det nyssförlidna året lemnat i arf åt sin efterträdare. Många flera kunde tilläggas, ja uppvexa stundligen; men för att göra sig en föreställning om mångfalden och vigten af detta vår tids dagsarbete, behöfver man endast erinra sig: 1) den konstitutionela frågan: ständerna, intågande genom utskottets smala dörr och sittande till doms öfver 52, eller rättare 67 grundlagsfrågor, största delen af högvigtig, mången af bråd beskaffenhet; 2) de ekonomiskt- administrativa frågorna: finansfrågan (myntvärdet), statsverket (budgetens publicerande), bankfrågorna, jernvägarna, tullreformerna (fromma önskningar), bränvinet, spanmålshandeln, kronogodsen, passreformen (ofödd), postreformen (halffödd), näringsfriheten (halffödd), helsovården (medicinaltaxan) etcetera, etcetera, samt slutligen 3) folkbildningsfrågorna: religionsfriheten (ofödd landtdagsfråga), kyrkoreformerna (frommaste önskningar), skolan (dess emancipation), folkskolan, landtbruksskolorna, språkfrågan (finskans införande vid domstolar och läroverk), presslagstiftningen, konstakademin etcetera, etcetera, etcetera. Det tyckes äfven utan etcetera vara nog för ett dagsverke.

3 Dagbladet anser, att utskottet bör till H. K. M. ingå med underdånig anhållan om riksständernas snara sammankallande samt dervid anmärka de frågor, hvilka närmast påkalla monarkens och ständernas uppmärksamhet. Bland andra skäl anföres, att om utskottet på hvarje af de 67 frågorna skulle använda i medeltal en veckas tid för att arbeta sig in i dem, skulle dertill åtgå ett år och 15 veckor, hvilket för staten medförde en kostnad af mer än 100 000konsekvensändrat/normaliserat rubel s:r. Dagbl. anser, i likhet med h. exc. f. d. generalguvernören grefve Berg, att de »allmänna hushållningen rörande frågorna», särdeles behofvet af ett från grunden förändradt beskattningssystem, hvarigenom de bördor, hvilka nu tynga jordegendomen, skulle småningom aflyftas, borde i främsta rummet påkalla ständernas åtanke.

4 – En af de vigtigaste ekonomiska frågorna, den om jernvägarna, har åter vaknat till lif och kommer utan tvifvel att hela detta år blifva ett lifligt diskussionsämne. Frågan gäller icke mera om, utan när, hvar och huru. Behofvet af en lättad förbindelse med den öfriga verlden erkännes af alla: Finland önskar knyta sig fast vid Europa och genomströmmas af dess lifskraft, i stället att, som härtills, vara dess förfrusna och domnade venstra stortå. Men åsigterna delas om tid och sätt. Hvad blir det första? Somliga svara Petersburg, andra svara Näsijärvi och Päjäne, Dagbladet menar Hangö, Åbo Und:r synas böjda för Åbo. Således ingen brist på utgreningar uti åsigterna. Torde hända att äfven dessa under året samla sig på en »stambana». Sistnämnde blad yrkar dessutom på nödvändigheten af nästa jernvägs byggande med enkla spår och enkelt terassement, en mening, som äfven torde blifva den rådande ibland fackmännen.

5 – Hr Hagman, vald, men af senaten kasserad andre utskottsledamot för Vasa län, replikerar skarpt i Åbo Und:r mot en i samma blad införd »röst från det inre af samma län», som klandrar hans val, på den grund att man bort välja ena ledamoten från länets ostliga delar, och påstår att elektorerne »lemnat rum för intriger».konsekvensändrat/normaliserat Klandret af åtgärden må stå enhvar öppet, men hr H. har allt skäl att besvära sig öfver den anonyma beskyllningen för intrig. Det bevisar endast grof okunnighet om yttranderättens verkliga väsende, när man tror sig kunna ur mörkret framkasta hvilka beskyllningar som helst mot person. Det är tid att pressen rensar sig sjelf från allt sådant, som gifver dess fiender vapen i händerna.

6 – I Finlands Allm. Tidn. redogöres för kronans undsättningsåtgärder åt behöfvande 1861. Beloppet torde vara mindre betydligt i jemförelse med månget annat år, men det bedröfliga är, att dessa undsättningsåtgärder, hvilka borde tillhöra sällsynta undantag, blifvit i flera nejder af landet en regel. Statens förmynderskap blir en allt tyngre börda. Många år torde förgå, innan befolkningen hämtar sig från de försoffande följderna af detta olyckliga system. »Kruunun apu», »vaivaishoito» och »mierontie» skola ännu länge utgöra mångens förnämsta ögonmärke.

7 – Notisbladet förordar luftvexling i kyrkorna. Detta kan vara nyttigt och äfven lätt åstadkommet. Vigtigare är dock den af samma blad förut förordade luftvexlingen i skolorna. Vid härvarande lyceum anbragtes förliden höst apparater för detta ändamål, hvilka torde förtjena en närmare uppmärksamhet.

8 – I Tammerfors inrättas en »bildningscirkel», sannolikt efter Åbos föredöme. Om man velat söka ett rätt afskräckande namn för ett välment ändamål, så hade man ej kunnat finna ett mera frånstötande, än just denna konstiga och tillgjorda benämning »bildningscirkel».konsekvensändrat/normaliserat Arbetarens naturliga instinkt väpnar honom på förhand mot alla försök att mata honom »bildning» med slef. Också börja vi här i Finland med dessa försök just när vårt mönster, bildningscirkeln i Stockholm, gått under och upplöst sig. Målet är godt, men man måste påfinna bättre medel.

9 Undecumque.