Veckan: 14 Okt

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 15/10 1859:|82 1|

1 Veckan: 14 Okt. Ända till i onsdags blommade georginerna på kall jord; en del löfträd och potatestäppor stodo alldeles gröna; färska smultron och nyssutslagna enkla törnrosor hade ännu d. 30 Sept. blifvit plockade uti stadens granskap. I onsdags och thorsdags på morgonen stod thermometern nära 2 grader under fryspunkten; blomsterprakten förhärjades, men en fin fuktig dimma från hafvet gjorde frostens följder mindre märkbara. Himlen är mulen, hafvet står lågt, athmosferen är lugn. – Flyttningstiden har haft sina vanliga husliga uppror – för sista gången i höstslasket; man ämnar ju nästa år flytta den 1 Juni. Annars synes en period af lugn och tystnad nu vara temligen allmänt rådande. De stora frågorna hvila sig i komitéerna.|82 2| »Riksdagens största fråga», som »Folkets röst» kallar finansfrågan i Sverige, hänger hos oss på en liten bit papper, den ryska sedeln. De finska finanserna likna härintills en liten insjö, som genom ett bredt sund står i förbindelse med öppna hafvet. Dämmas kan icke sundet, men man synes ha kommit till den erfarenhet, att vattenståndet omöjligen kan regleras utan tvenne slussar: den ena en tullgräns, som redan är funnen, den andra en myntkurs, som återstår att finna. – Frågan om hvad en nationalitet egentligen är fortfar att med ifver diskuteras af Literaturbladet och Papperslyktan. Och detta med rätta. Frågan må göras till magisterfråga eller kanslifråga; visst är, att en märkvärdigare gåta icke finnes i »Suomen kansan arvoituksia».konsekvensändrat/normaliserat Men allt beror dock till sist på den praktiska lösningen. – Under rubriken Petersburg finner läsaren ett litet märkeligt stycke om presslagarna i Frankrike. Detta påminner om ett skämt i berliner »Kladderadatsch» för något år sedan. Man ser en gensdarm vid franska gränsen noga visitera en resandes fickor. »Men, säger denne, min herre, jag kommer från Ryssland!» »Så mycket värre, svarar gensdarmen; ni kan då hafva fickorna fulla med liberala idéer.»

 

 

    Kommentaari

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimile