Notisen/artikeln ingår i HT 3/2 1866:|28 2|

Konversation.

Den 31 Januari.

1 – Dagbladet har en uppsats om koleran ur Dickens All the year round. Den berömde förf. utgår från det antagande, att menskligheten är ett stort brödraskap, hvars alla medlemmar stå till hvarandra i ett solidariskt ansvarsförhållande, men reserverar sig strax derpå mot den »gudfruktiga fördomen», att stora farsoter och andra landsplågor skulle vara Försynens straff för våra onda gerningar, då likväl så mångaoriginal: månda begerligaoriginal: bederliga menniskor dervid omkomma, under det att så många skurkar gå fria. Denna »fördom» är dock lika historisk, som den är »gudfruktig», ty om någon sanning är bevisad af årtusendens erfarenhet, så är det just den, att hela menskligheten står i moraliskt, icke blott yttre solidariskt ansvar inbördes. Likasom man på hvarje blad af historien finner, att »fädernes missgerningar straffas inpå barnen intill nionde och tionde led» – se judarne och många andra – oaktadt detta straff tyckes drabba oskyldiga, så är det obestridligt, att alla stora, allmänna landsplågor ha en verldshistorisk betydelse både som straffdomar och väckelser, just emedan de innerst framgå ur ett hemlighetsfullt samband mellan de moraliska och fysiska lagarna. Här gäller individen intet; han lefver eller dör med det hela och för det hela, antingen han är god eller ond, likasom solen skiner öfver onda och goda. Men detta passar icke i stycket för de herrar, som t. ex. förneka arfsynden. De erkänna det fysiska, de erkänna tillochmed det intelligenta sambandet, emedan de ju dagligen se, huru t. ex. stora uppfinningar komma förtjenta och oförtjenta till godo. Men det högsta sambandet, det moraliska, erkänna de icke, emedan det upphäfver alla tillfälligheter och skipar en rättvisa i stort, hvilken endast den kan fatta, som uppfattar menskligheten. Den eviga rättvisan är för upphöjd öfver kortsynte dödliges mått, för att häraf lida ett intrång. Inför gåtor af detta slag stå vi dagligen, när vi se de ädlaste falla i sin blomning och de dåliga qvarstå i skenbar framgång. Men under det att den Allsmäktiges väg tyckes utan skoning gå fram öfver individernas lycka till slägtets förädling, veta vi dock, att Han skall jemna dessa skenbara missförhållanden i en högre|28 3| verldsordning, der intet offer mera behöfves och mensklighetens väg ej mera går fram öfver milliarder grafvar.

2 – I London har nyligen en för ändamålet nedsatt komité af jurister och statsmän enhälligt uttalat sig för dödsstraffets bibehållande i vissa bestämda fall, såsom öfverlagdt mord, våldtägt o. s. v., hvaremot komitén påyrkat afskaffandet af detta straff för alla politiska förbrytelser, äfvensom för afskaffande af dess offentlighet. I tidningarna äro åsigterna delade; dock har Times, som det synes, segrande vederlagt de bekanta inkast, hvilka äfven här i Finland gjort sig gällande emot dödsstraffet och hvilka ytterst hvila på samma sentimentala öfverskattande af individens betydelse, som ofvannämnde reservation af Dickens. Här gäller alldeles detsamma, att individen försvinner i och för det helas bestånd, och samhället, som offrar så många lif för mindre vigtiga ändamål, i kriget, på sjön, i fabriker, i grufvor och andra farliga yrken, måste äfven uppoffra brottslingens förverkade gästrätt på jorden såsom ett ringa ting mot allas lif, allas välfärd, lagarnas aktning, folkets rättskänsla och den sedliga verldsordningen.

3 – Barometern föll natten mot den 30 Januari kl. 1–5 på morgonen till 722 millimeter, motsvarande – 37 på aneroiden, d. v. s. 9 grader eller 18 millimeter under det ovanligt låga barometerståndet den 11 Januari. På de gamla väggbarometrarna betecknas den lägsta punkten med »jordbäfning»; barometern visade nu endast 3 grader deröfver. Detta enorma lufttryck fortfor till kl. 6 på morgonen, då man förmärkte ett långsamt stigande. Sydveststormen, som rasade på natten med häftiga ilar, sprang kl. 6 tvärt om till nordost, drog sig derpå till nordvest och fram på förmiddagen till vest, sedan han illa huserat med marknadsstånden på torget. Derefter följde vindstilla med klar himmel. Thermometern visade d. 29:de på aftonen + 3, men föll på morgonen till − 5.

4 – Till vinterns många märkvärdigheter hör, att fiskarne hela Januari månad saknat tak öfver hufvudet vid Helsingfors, utan att derföre kunna räknas ibland de nödlidande. I dag kom en båt från Sibbo till marknaden och lade till vid södra hamnbryggan. Blåsippor och violer ha plockats mångenstädes i södra Finland, och d. 16 Januari plockades en violblomma på kall jord norrom Nykarleby vid mer än 63 graders latitud. Bofinken har setts i Idensalmi och sjungit vid Mustiala, men lärkan, som annars är känd för att låta narra sig af sin hemlängtan, har denna gång bättre studerat almanackan. Den lika blida och snöfattiga vintern 1822 efterföljdes af vacker sommar med ovanligt god årsvext, och likaså följde godt år efter den blida vintern 1827.

5 Bore.