Notisen/artikeln ingår i HT 26/11 1859:|94 2|

Literatur.

1 Från hrr Frenckell & Sons tryckeri i Helsingfors utgick nyligen ett arbete, som bör finna en plats i hvarje bildad landsmans bibliothek, nemligen

2 Juridisk Handbok för medborgerlig bildning af Joh. Ph. Palmén; förord och 325 sidor 8:vo, pris 1 rub.rubel20 kop. s:rkopek silfver.

3 Författaren är tillfyllest känd som vetenskapsman och akademisk lärare. Utan misskännande af en ej längesedan ur ledet afgången veteran i lagfarenheten, eller af yngre förmågor, känner enhvar, att det är professor Palmén, hvilken de sistförflutna 13 åren uppburit största bördan af de juridiska studiernas ledning vid det finska universitetet, och uppburit den på ett sätt, som väl få andra, i en så ensam ställning, förmått göra det. Vi behöfva ej hänvisa till förf:s föregående vetenskapliga arbeten. Ingen lärer heller förneka juridiska fakulteten i öfrigt det erkännande, att densamma, under sednaste decennier, i en vetenskapligt literär behandling af vigtiga samhällsfrågor intagit den framstående plats, hvartill lagfarenhetens stora inflytande på dessa frågor naturligt berättigar densamma.

4 Från en man med förf:sförfattarens obestridda vetenskapliga anseende förtjenar det yttrande särskild uppmärksamhet, att »försöket att popularisera en gren af menskligt vetande jemväl utgör ett strå, draget i vetenskapens tjenst».konsekvensändrat/normaliserat Det är på tiden att denna sanning, uttalad och erkänd annorstädes, äfven uttalas och erkännes vid det finska universitetet. Ty att detta universitets direkta inflytande på en större allmänhet länge icke varit sådant det bordt och kunnat vara, det får man väl hufvudsakligast tillskrifva den rådande falska tron att vetenskapen skulle förnedra sin höghet eller sätta sin grundlighet i fara genom att i en allmännare fattlig form »gå ut i verlden och lära allt folk».konsekvensändrat/normaliserat Från den dag, då latinets skrankor nedrefvos, kan man också hos oss räkna en sundare åsigt om vetenskapens bestämmelse, och förf:sförfattarens ifrågavarande bok utgör ett af de mest praktiska, ett af de mest gagneliga försöken att i verk och handling tillämpa den nyare åsigten.

5 1734 års lag, sednare tillkomna författningar, lagkommissionens sammandrag och en nyligen föranstaltad, för skolungdom och en större allmänhet ämnad skild upplaga af Finlands grundlagar ha visserligen förut varit för alla tillgängliga. I förekommande fall har äfven den välbekante »Unge Juristen» varit till praktisk nytta. Men äfven i de visst icke talrika fall, der någon insigt i lagstadganden funnits utom juristernes eller de på egen hand bildade advokaternes område, har en redig öfversigt, en klar insigt af landets lagar hört till sällsynta undantag. Och denna okunnighet är likväl icke blott vådlig för det enskilda intresset; den är i hög grad betänklig för det allmännas okränkta välfärd. Ett folk är icke numera en viljelös hop, som blindt förlitar sig på sina sakförares insigter och redlighet; det måste äga i sina egna händer nyckeln till sin lagbundna frihet; det måste veta hvad det har, för att vilja hvad det bör.

6 »Förf:sFörfattarens plan och syfte, heter det i förordet, har varit att på ett i möjligaste måtto populärt sätt teckna konturerna af lagfarenhetens vetenskapliga system, hufvudmomenterna af den fosterländska lagstiftningens historiska utveckling samt grunddragen af 1734 års lag och Finlands nuvarande statsförfattning.» Fördenskull delas boken i inledning, sid. 1–19; 1) rättsvetenskapens system och indelning, sid. 20–84; 2) finska lagstiftningens historia, sid. 85–108; 3) juridisk literatur, sid. 109–118; andra afdelningen: sammandrag af 1734 års lag och dertill hörande författningar, sid. 119–255, samt tredje afdelningen: sammandrag af Finlands grundlagar och organiska författningar, sid. 255–316.

7 Innehållets rikhaltighet kan inses redan af dessa hufvudrubriker, hvilka hvar för sig sönderfalla i särskilda underafdelningar. Att på 316 oktavsidor klart sammanfatta och i dess väsentliga grunddrag framställa en så invecklad mekanism, så att dess allmänna vetenskapliga betydelse och för dagen gällande tillämpning fattas äfven af den i lagfarenheten alldeles oinvigde, – det har varit ett utomordentligt svårlöst problem, som blott kunnat lyckas den, hvilken i många år, generation efter generation, haft till sin uppgift att reda och utveckla dessa ämnen för nybörjarne i den akademiska lärosalen. Förf. ställer sig i denna sin bok ungefär i samma ställning till den stora allmänheten; men svårigheten ökas både derigenom att han ej här kan förutsätta sjelfstudier hos lärjungen vid sidan af hans framställning, och derigenom att han nödgas trångt begränsa sitt föredrag, med utelemnande af alla de kommentarier och citater, som förtydligat detsamma för hans akademiska åhörare.

8 Förf. har besegrat dessa svårigheter på ett sätt som åtminstone lemnar den oinvigde läsaren föga, om något, öfrigt att önska. Om männen af facket möjligen finna skäl till de af förf. i förordet befarade anmärkningar, kunna vi icke bedöma. Framställningssättet är, oaktadt sin korthet, ganska klart. Men visserligen fordras vid de inledande allmänna deduktionerna en vana att tänka sig abstrakta begrepp, eller åtminstone en skärpt eftertanke hos läsaren, hvarigenom denna del af boken ej kan undgå att mera närma sig vetenskapens strängare område. Vi råda likväl ingen läsare att för sin beqvämlighet öfverhoppa dessa första blad, emedan en riktig uppfattning af de följande derförutan icke är möjlig. Här är den grund, på hvilken byggnaden hvilar; här är den fasta marken under våra fötter, hvilken består, när lagar och institutioner vexla.

9 Denna juridiska handbok är något mer än en vanlig katekes i lagfarenheten, menige man enfaldeligen föreställd. Vi betrakta den hellre – och förf:sförfattarens uppfattning af ämnet berättigar oss dertill – som ett nytt fastebref på landets lagbundna stats- och samhällsskick, såvida detta äger sin egenteliga rot, likasom sin bästa garanti, i ett upplyft folkmedvetande. Detta mål är väl och det som förf. haft främst i sigte; och der|94 3|före måste hvarje tänkande man hålla honom räkning.

10 Särskildt hänvise vi till det korta, men lärorika kapitlet om den finska lagstiftningens historia och till den vigtiga afdelningen om landets grundlagar och organiska författningar. Misstag eller missgrepp härutinnan kunna hädanefter inses och bedömas af hvar man.