Notisen/artikeln ingår i HT 15/12 1849:|99 2|

Liten Replik om Helsingfors Theaterhus.

1 H:fors Tidningar ha haft den lyckan att i thorsdagens Morgonblad komplimenteras af en insändare, som med lyftad lans rycker i fejd mot theaterhuset. Vi tro just icke att huset skall ramla af denna sirliga anstöt, men tillåte oss med några ord komplimentera vår kollega tillbaka. Ins. är nemligen så ofantligt artig, att han sätter sig au niveau med vår ringa personlighet, i det han kallar sig vår »kollega».konsekvensändrat/normaliserat

2 Tillåt oss således, beundransvärde kollega, att göra er ett förslag. Om, som ni förmodar, ett nytt theaterhus af sten, värdigt en residensstad och försedt med fullständigt machineri, förträffligt bär sig, hitlockar både syriska och illyriska talenter och låter dem skörda »lagrar af guld»,konsekvensändrat/normaliserat så – var så god och bygg, bygg ett böhmiskt slott! Ni skall dermed bevisa Helsingfors publik en artighet, för hvilken den skall vara tacksam, och vi skola vara de första att applådera ert arkitektoniska snille. Tillåt oss, dock intills detta skett, bygga vår oförgripliga kalkyl på verklighetens simpla grund, och behålla vår tro att nuvarande theaterhus, hvars brister vi sjelfva så oförtäckt framdragit mången gång förut, väl icke är det bästa, men sådant det låter göra sig nu och utan tillskott af allmänna medel.

3 Tillåt oss äfven att förbigå ert utan tvifvel högst sinnrika förslag att gå snickaren i förväg med den långt för detta beställda raden nya länstolar, jemte er halsbrytande anmärkning om trappan till damernas klädloge, samt fästa oss endast vid er geometriska supposition om scenens fyrkantighet till nackdel för perspektiver. Haf godheten nedlåta er att, mäta scenen med vanligt finskt alnmått, och ni skall finna densamma vid ridån och de främsta kulisserna 16, men i bakgrunden endast 8¼ alnar bred. Med ert yrkande, beundransvärde kollega, att än vidare förknappa scenen i fonden, lärer ni således vilja göra den till en triangel, i hvars innersta spetsvinkel Appollo på en piedestal skulle utgöra en lyckad fonddekoration.

4 Eder anmärkning om ljusstakar och talgdropp vore utan tvifvel upplysande, derest der ej funnes småsaker benämnda ljusmanchetter, hvilka göra edra farhågor fulligtoriginal: fullligt öfverflödiga.

5 »Den allmänna tanken»,konsekvensändrat/normaliserat beundransvärde kollega, kunna förmodligen hvarken ni eller vi fullständigt återgifva; men den torde vara ense med både er och oss derom, att theaterhuset vunnit på ombyggnaden, och mera ha edra ödmjuke tjenare icke heller påstått.

6 Detta i allmänhet. Att vi likväl icke, som ni, beundransvärda kollega, byggt vår kalkyl i blåa luften, torde ni finna af följande ziffror.

7 (Slut följer.)

Notisen/artikeln ingår i HT 19/12 1849:|100 3|

Liten Replik om Helsingfors Theaterhus.

(Slut från föreg. N:r.)

8 Nåväl, beundransvärde kollega, låtom oss då bygga ett theaterhus af sten. Flera än vi ha varit betänkta derpå; det är oss icke obekant, att ett sådant förslag åtminstone samtalsvis varit å bane, innan nuvarande theaterhus utvidgades. Antagom då att det sker. Vi begripa då genast, att detta nya hus icke får tilltagas i så liten skala, att det om 20 à 25 år behöfver, såsom det nuvarande, utvidgas; ni vet att sådant har sina stora svårigheter med ett stenhus.

9 Således, emedan med skäl kan antagas att Helsingfors publik är i ständig tillvext, bör det nya huset inrymma 800 à 1 000konsekvensändrat/normaliserat åskådare. Det bör vidare tilltagas i den skala och så inredas, att ett värdshus och konditori der få rum, emedan dessa, mot jemförelsevis ringa kostnad, ge hög och, hvad mera är, säker hyra. Kostnaden för en sådan bygnad beräknas till 35 000konsekvensändrat/normaliserat Rubel Silfver, såvida nemligen platsen erhålles gratis.

10 Hvarifrån taga denna summa?

11 Ingenting är enklare: man bildar ett bolag.

12 Godt. Men kan ni på allvar tro, att hela denna summa kunde sammanbringas genom aktieteckning? Vi äro så fast öfvertygade om motsatsen, att vi anse blott 10, högst 15 000konsekvensändrat/normaliserat Rubel kunna med någon säkerhet påräknas på denna väg, äfven om den lättnad medgåfves, att t. ex. blott ⅕ af aktiebeloppet behöfde årligen inbetalas. Återstå således, låt vara, 20 000konsekvensändrat/normaliserat Rubel. Och dessa?

13 Kunna möjligen erhållas som räntefritt lån på 20 år.

14 Det är bra. Vi antaga äfven detta gynnsama fall, hvilket naturligtvis hvarken ni eller vi kunna garantera. Huset kommer då till stånd, och vi antaga äfven föga troliga, att dess temligen kostsama inredning bestrides med ofvannämnda summa. Följer alltså att beräkna bolagets blifvande årliga utgifter, som göra:

15 Dessa ziffror äro säkra, men nu följa de osäkra, nemligen inkomsterna. För en i någon mån sannolik beräkning af dessa kan ingen annan grund läggas, än erfarenhetens. Inkomsterna bero nemligen af antalet gifna spektakler. Härtills ha dessa varit 50 à 70 om året, någongång deröfver. Mera än 70 kan man nu icke räkna i medeltal. Skulle de framdeles i ett stenhus blifva flera? Detta är så mycket mindre sannolikt, som en större salong uttömmer publiken fortare och följaktligen samma stycke färre gånger kan gifvas om. Ej heller kan någon trupp åtaga sig att ofta spela och ändock gifva ständigt nytt. Vi äro således berättigade att antaga, det, äfven med det tillflöde af talenter ni förutspår, medeltalet af spektakler framdeles som nu, ej skall öfverstiga 70 om året. På denna grund beräkna vi inkomsterna till:

|100 4|

16 Återstå således, efter afdrag af utgifterna, S:r Rub. 290, medan dock 6 procents ränta på 15 000konsekvensändrat/normaliserat Rubels aktiekapital gör S:r Rub. 900.

17 Ni torde finna, att denna beräkning, tvärtemot hvad en naturlig försigtighet bjuder, förutsätter högsta möjliga inkomst och minsta möjliga utgift. Huru lätt kan det ej inträffa, att, med de större kostnader och personal en större theater med fullständigt sceneri erfordrar, spektaklernas antal nedgår t. ex. till 50? Eller, för att tänka på utgifterna, kan man väl antaga, att salongen under 20 år icke behöfver ommålas, beklädas o. s. v., nya dekorationer och nytt machineri icke anskaffas m. m.? Om så är – och vi kunna knappt föreställa oss att icke detta verkligen inträffar – så torde ni medge, att aktionärerne icke allenast icke ha någon utsigt på ränta för sitt kapital, utan tvärtom kunna lefva i det glada hoppet att år efter år få göra tillskott. Sådant plägar för andra bolag medföra hvad man kallar bankrutt. Men detta bolag bör ju vara belåtet, endast de resande talenterna här i ett nytt theaterhus af sten få tillfälle att skörda »lagrar af guld».

18 Dock, invänder ni, efter 20 år är lånet betaldt och huset aktionärernes skuldfria egendom. Ja väl, men sammanräkna äfven de förlorade räntorna under dessa 20 år, lägg dertill de tillskott vi nyss angifvit som sannolika, och ni torde sedan begripa hvad denna egendom kommit att kosta.

19 Och sedan, om detta påräknade räntefria lån icke beviljas, – hvad då? Detta, beundransvärde kollega, öfverlemna vi åt er skarpsinnighet att utgrunda.

20 Vi vilja för ingen del påstå, att ju icke ofvan antydda förhållanden i en framtid möjligen kunna ändra sig derhän, att ett större theaterhus af sten med fullständigt machineri etc. blifver utförbart på det sätt ni, och möjligen andra, det förmoda. Men så som nu sakerna stå, är vår oförgripliga mening den, att en byggnad af merbemälde art och fullsländighet endast blir möjlig genom direkta allmänna tillskott. Och härtill ville vi ännu lägga det vilkor, att en permanent, endast mellan Åbo, Helsingfors, Borgå och Wiborg nomadiserande trupp med centralstation i Helsingfors skulle på ett eller annat sätt intresseras i företaget samt sålunda finna sin fördel uti att efter förmåga medverka till dess framgång.

 

 

1. *)Beräknadt endast 50 Rub. högre än nu.