1 Vi ha ofta förut erinrat, att så ofruktbar, ja löjlig politiken är, när den framträder som kannstöperi, så allvarsamt och så fruktbart för eftertanken är samma ämne, när det träder framför oss som samtidens historie – låt vara en historie ännu i görningen. Ingen bildad kan tillsluta sina ögon för den. Det är en stor tafla att skåda en hel tids både goda och onda tendenser, sjudande, kokande, upprörda från deras botten, ånyo sätta sig, svalna och antaga bilden af en flod, hvars mäktiga böljor, stängda inom konstgjorda stränder, regelbundet återtaga deras fordna jemna lopp. Och det ligger en stor vigt uppå att bedöma denna tafla rätt. Ofta ser man den färgläggas i falska dagrar – här för mycket hvitt, der för mycket svart – och sannt är, att fullkomlig opartiskhet här betyder nästan detsamma som fullkomlig likgiltighet. »Neutralitet, – sade fordom Gustaf Adolf till Frankfurts borgare, – är ett ord som jag icke kan lida, och minst i striden mellan ljus och mörker».konsekvensändrat/normaliserat Men om man, såsom vi, på afstånd från stridens tummelplatser, med allvar och sanningskärlek, utan alla biafsigter, söker det rätta, så har man gjort hvad man kan och hvad hedern bjuder. Att göra mer, är för mycket för tiden; att göra mindre, är för litet för samvetet.
2 De bland våra läsare, hvilka med någon uppmärksamhet följt detta blads årskrönikor, revyer och utrikes notiser, hafva utan tvifvel märkt, huru det stora utrymme vi åren 1848 och 1849 egnade de utrikes händelserna, sedermera blifvit betydligt inskränkt. Detta fordrar en förklaring, ty vi vilja ingalunda anses hafva någon förkärlek för de stora omstörtningarna i historien, likasom vore de i den det enda märkvärdiga.tillagt av utgivaren Vi hylla uppriktigt den åsigt, och vi finna den öfverallt bekräftad af historien, att våldsama hvälfningar äro stora olyckor, af hvilka folken blöda, samt att deremot lagen, ordningen och det fredliga framskridandet äro de enda tillförlitliga garantier för välfärd och civilisation. Det är derföre vi bekänna oss till den freds-skola, som ur de historiska läroböckerna raderar många bataljer, för att i stället insätta skildringar af folkens inre lif och kultur.
3 Men det jemna hafvet, den raka vägen synas enformigare, än ett landskap fullt af klippor och skog. Lugnet sedan 1850 har, likasom hafvet och vägen, blifvit allt enformigare, utan att man derföre behöfver misskänna dess betydelse. Så händer, att vi, som icke ha rum för stora ytor af historien och endast kunna teckna dess toppar och bergspetsar, nu sedan 1850 haft så litet att teckna. Och våra läsare, som nyss i Borgå Tidning haft ett motsatt exempel, skola hålla oss räkning derför.
4 Också nu skola vi vara mycket korta; vi skola nöja oss med att sammanställa några få fakta och låta dem tala för sig sjelfva.
5 Derförinnan blott en anmärkning, emedan den kan anses karakterisera det hela. Åren 1850–1852 sägas ganska sannt ha varit »reaktionens» tidehvarf. Hvad är reaktion? Öfversättaren svarar: återverkan. Den naturkunnige tillägger: naturens sträfvan att återföra en sjuklig ytterlighet till helsan. Historieskrifvaren lägger ännu dertill: reaktion är återgången från öfverretning till trötthet, från öfvermod till slapphet, från slapphet till öfvermod, från ytterlighet till ytterlighet. Reaktion är sjelf blott ett öfvergående till något annat: det är pendeln som svänger längst åt höger, sedan den nyss förut svängt längst åt venster.
6 I. Kejsaredömet Frankrike under namn af republik. 7 439 000konsekvensändrat/normaliserat röster ha kallat Louis Napoleon till republikens president för 10 år*)»La France à compris, que je ne suis pas sorti de la légalité, que pour rentrer dans le droit.» L Napoleon.. Efterdyningar af statskuppen den 2 Dec. Juryn upphäfves i tryckfrihetsmål. Arbetareföreningarna upplösas. Frihetsträden kullhuggas. Orden liberté, égalité, fraternité utplånas öfverallt. L. Napoleons bild på myntet, han sjelf i Tuillerierna. Jan. 11: proskriptionerna. 5 folkrepresentanter och 640 andre deporteras till Cayenne**)Der pepparn vexer.; 67 representanter landsförvisas för alltid och 18 tillsvidare; bland dem Changarnier, Lamoricière, Bedeau, Thiers, Victor Hugo, Girardin, Leflô, Baze m. fl. Cavaignac skonas. Utom dessa i Monitören publicerade namn, fortgå deportationer, förvisningar och arresteringar öfver hela Frankrike. Summorna obekanta, men stora. Polisen får en härtills okänd fullkomlighet, bemyndigas att intränga i alla enskilda kretsar samt ställes under en egen minister (Maupas), som har 800 000konsekvensändrat/normaliserat francs i hemliga fonder. Jan. 14, L. Napoleons konstitution låter den representativa styrelseformen qvarstå, men beröfvar den all sjelfständighet. Ed aflägges af alla tjenstemän (1848 af L. Napoleon ensam); några vägra och afsättas, andra befrias. Nationalgardena reorganiseras. Adliga titlar återställas. – Jan. 21, Orleanska familjens gods dels indragas, dels säljas. Dekretet utföres med våld. – Febr. 10, ny tryckfrihetslag. Tidningen Assemblée nationale föredrager censuren. Härtills voro, bland Frankrikes600 000konsekvensändrat/normaliserat tjenstemän, blott domarne oafsättlige. Dekret, att domare, som fyllt 70 år, kunna utan begäran afskedas med pension. L. Napoleon dekreterar budgeten. Prefekternes makt ökas; de ansvara blott hos regeringen. Mars 28, synas 20 dekreter i Monitören*)»Le president fait tout, et nous (neml. lagstiftande korpsen) nous ferons le reste.» – »Cet homme est une statue, qui ne veut pas de piedestale.». Mars 29, sammanträda den nya senaten och lagstiftande församlingen: af 7 oppositionsmän vägra 3 att aflägga eden samt afgå. Diktatorsväldet förklaras slut; lagen begynner.
7 April 4, senaten bevilja L. Napoleon 12 miljoner om året, utom lustslotten. Kejsaredömets hofetikett införes. Belägringstillståndet upphäfves. Orleanska slotten Neuilly och Monceaux konfiskeras. Process derom. – Maj 10–12, örnar utdelas åt armén under stora fester. Den legitimistiska adeln skickar sina kammarjungfrur på L. Napoleons bal. Skarpa bref från Lamoricière, Changarnièr m. fl., som vägra att aflägga eden. Grefven af Chambord råder sina anhängare till samma vägran. – Juni: finansfrågor; en skugga af opposition tillrättavisas af statsministern Casabianca. – Juli, statsrådets reorganisation, L. Napoleons resa till Strassburg. – Aug. 15, storm och regn föröda den stora balen på kejsarens födelsedag. Amnesti för Thiers m. fl. samt 1 200konsekvensändrat/normaliserat fångar. – Sept. 14, L. Napoleons triumftåg genom södra och medlersta Frankrike. »Kejsaredömet vexer likt en lavin i hans spår.» Helvetesmachinen i Marseille, en gåta, känd blott af Maupas. Tullkrig med Belgien. – Okt. 11, L. N:s tal i Bourdeaux: »l'empire, c'est le paix.»Abd-el-Kader frigifves och erinrar L. N. om betydelsen af en ed. Okt. 16, L. N:s festliga intåg i Paris. – Nov. 4, senaten sammankallad att votera ärftligt kejsardöme, hvilket sker d. 7 Nov. – S. d. erbjudes kronan åt Napoleon IIIoriginal: III. i S:t Cloud. Nov. 21, 22, folkröstning; 7 824 189konsekvensändrat/normaliserat ja mot 253 145konsekvensändrat/normaliserat nej bekräfta kejsaredömet och det fransyska lättsinnet. Republiken, länge blott skuggan af ett namn, dör ömklig sotdöd. Dec. 2, kejsaredömet utropas, hofvet organiseras. Osämja mellan favoriterne Persigny och Fould. Skriften Les confins de l'empire yrkar på Belgiens, Savojens och Piemonts införlifvande. Anses allmänt såsom ett försök att känna sig före. Stark handel, liflig omsättning, nytt mediasystem, ursinniga börsspekulationer. Resultat: lif för dagen; ingen garanti för framtiden.
Notisen/artikeln ingår i HT 12/1 1853:|3 1|
Återblick på året 1852.
(Se N:o 2)
8 II.original: I.England har, under skydd af dess institutioner, fortfarande förstått att förena ordning med frihet, kronans helgd och anseende med en fullständig garanti för undersåtarnes rätt. Och likväl kämpa här större intressen än annorstädes; de vådligaste tändämnen finnas i mängd och komma dock ej till utbrott. Året begyntes med agitation af katholikerne för ett skildt universitet; deraf blef intet. Irland var uppfylldt af mord, dess folk utvandrade i massa. Arbetarne uppreste sig mot fabrikanterne; Jan. 10 begynte striden; mekaniska verkstäderna öfvergåfvos af sina arbetare; tre månader höllo desse ut med kamraters understöd; då dref eländet de flesta tillbaka; några öfverflyttade till Belgien. En ny Napoleons uppträdande tvang England att befästa sina|3 2| kuster och öka sin landtarmé. Frågan om 5 000konsekvensändrat/normaliserat man ny milis bragte (Febr. 21) whigmisteren Russel-Palmerston på fall och förde till styret toryministeren Derby-Israeli. Dess halfförtäckta planer mot frihandeln väckte genast alarm och återgaf lifvet åt den med spanmålslagarna afsomnade anticorn-law- league. Åtta månader och två parlamenter behöfdes för att öfvertyga denna, för öfrigt skickliga och aktade ministere, att Englands välstånd numera var oskiljaktigt från handelns frihet. När i medlet af December d'Israelis storartade plan, att nedsätta skatterna till förmån för åkerbruket och kolonierna, af underhuset förkastades, lemnade torykabinettet platsen åt en ny ministere Aberdeen-Russel-Palmerston, så sammansatt af de utmärktaste namn bland det s. k. Peels parti och whigs, att man icke mins dess like. Mången befarar dock, att just deri ligger dess svaghet, emedan hvarje utmärkt man så lätt är frestad att vilja beherska de öfriga. Nuvarande parlament bevisar tillfyllest, att de gamla partierna alltmera förblandas och sönderfalla, hvilket likväl icke hindrar, att ju alla åter förena sig, när stora nationela frågor äro å bane.
9 Sept. 14, dog den af alla partier högt ansedde torychefen, »jernhertigen» af Wellington; hans begrafning d. 18 Nov. på statens bekostnad var en nationalfest. I dess utrikes politik har England erkännt Napoleon III, bombarderat slafnästet Lagos på Afrikas kust, haft ett bekymmersamt krig mot Kaffrerne och en träta med Förenta Staterna om fisket vid Newfoundland. Äfven de högst betydliga utvandringarne till Australiens nya guldland ha gifvit mycket bekymmer. Den en tid återknutna vänskapen med Österrike och Frankrike har något svalnat, den förra för Haynaus och Kossuths, den sednare för de danska flyktingarnes skull, hvilka engelska lagarna icke tillåta att bortvisa.
10 III. Preussen och Tyskland. Tvenne inländska frågor af stor vigt omfatta här nästan hela historien för detta år. Den första gäller – icke att begrafva 1848 års minnen, ty de äro redan med helsan förtärda, såsom de flesta af dem förtjenat – utan huruvida de åren 1849 och 1850 af regeringarne oktroyerade representativa statsförfattningar böra qvarstå eller icke. Man synes vara ense om det sednare. Preussiska författningen är efterhand delvis mycket förändrad till kronans och ordningens fördel, och ministern Manteuffel har, vid kamrarnas sammanträde d. 29 Nov., tillkännagifvit nya, än mera omfattande ändringar. Samma exempel har följts af de flesta mindre stater, och det har blott ansetts som en naturlig konseqvens, att Hessen-Homburg i April utan vidare afskaffade sin konstitution. Den återupplifvade Tyska förbundsdagen har verkat i samma anda och särskildt tuktat det motsträfviga Bremen. Den s. k. tyska flottan har utbjudits på auktion och till större delen blifvit inropad af engelska kapitalister.
11 Den andra hufvudfrågan gäller tull- och handelsintressen. Bör Preussen och Tullföreningen (Nord-tyskland), som önska handelsfrihet, förena sig med Österrike, Bayern m. fl. (Syd-tyskland), som önska införselförbud och prohitivsystem? Härom har, med vanlig långtrådighet, redan talats och skrifvits så oändeligen långt och bredt, i så otaliga noter och på så otaliga konferenser, att man ändtligen lyckats komma ungefär till samma punkt der man börjat. Bayern har dervid velat spela en medlande och Hannover en sjelfständig roll, men saken har derföre ej kommit längre.
12 IV. Österrike och Ungern. Årets vigtigaste tilldragelse är det på nyårsdagen utfärdade kejserliga patent, som upphäfver monarkins år 1849 af regeringen oktroyerade konstitution med alla dess grundrättigheter, jurydomstolar m. m., en åtgärd, som för öfrigt till alla delar öfverensstämde med faktiska förhållanden. April 5, afled den verksamaste och mest inflytelserike statsman i Österrike, ministern furst Schwartzenberg, plötsligt af slag. Hans efterträdare som utrikes minister blef furst Buol Schauenstein. Österrike har fortfarande hållit sin armé på krigsfot; i Januari utskrefvos 80 000konsekvensändrat/normaliserat man. Dess flotta har blifvit betydligt ökad.
13 Mera in-, än utrikes förhållanden göra detta system nödvändigt, ehuru finanserna dag från dag blifva mera bekymmersama. Oaktadt rikets ofantliga tillgångar, upptagas ständigt nya och stora lån, och klingande mynt vexlas öfverallt mot stort agio. Den unge Kejsar Franz Joseph utvecklar mycken verksamhet och har ofta varit på resor till Italien, Ungern och Tyskland. Ungern blöder ännu af 1849 års djupa sår. Qvarlefvorna af dess insurgenter ströfva omkring som röfvare i skogarna och göra hela landskaper osäkra. Ett antal politiske förbrytare ha blifvit benådade, andra fått löfte om nåd, derest de sjelfmant underkasta sig. Tyskars inflyttning gynnas på allt sätt; adeln har mistat rättigheten att återbörda sina sålda fädernegods. I Mars utfärdades s. k. organiska statuter för Ungerns förvaltning och lagskipning, hvilka numera äro likställda med den öfriga monarkin. Man vet, att Schwartzenbergs system hufvudsakligen gått ut uppå att utplåna de nationela differenserna mellan monarkins olika delar samt sålunda sammansmälta dessa delar till ett helt. Det är Kejsar Joseph II:s system.
Notisen/artikeln ingår i HT 15/1 1853:|4 2|
Återblick på året 1852.
(Se N:o 2–3.)
14 V. Turkiet. Gamla turkiska partiet intrigerar. Reformatorn Redschid Pascha, afsatt från storvisirsembetet, behåller sitt inflytande som chef för statsrådet. Hans efterträdare Rauf P. vågar ej öppet bryta med reformpartiet. Försök att inskränka paschans af Egypten envälde misslyckas genom främmande makters inblandning. Stor finansnöd. Ett af ministrarne egenmäktigt upptaget lån i utlandet hindras och återbetalas. Förbud mot utländskt mynt. Hotande bankrutt. Revolter bland Druser och Araber. Uppenbar fejd med Montenegro. För öfrigt planer till en stor jernväg genom europeiska Turkiet, byggd med engelska kapitaler. Stora eldsvådor i Konstantinopel och Smyrna. Censuren införd i Turkiet. Underhandlingar om protektoratet öfver den heliga grafven. Tidnings-ankan om Rothschild I, Jerusalems konung.
15 VI. Grekeland har något återhämtat sig efter de förra årens missöden. Partierna ha undvikit öppet krig sinsemellan. Konungen har en stor del af året vistats i München. Underhandlingar om bayerska prinsen Luitpolds utnämning till thronföljare, mot vilkor att han bör antaga grekiska läran.
16 VII. Italien. Samma dåfva gäsning öfverallt, som tidtals utbryter i vidsträckta sammansvärjningar, ledda af Mazzinis utskickade. Sådana ha blifvit upptäckta och strängt bestraffade i Mantua och Milano, i Rom, i Florenz och Neapel. Politiska mord ha icke sällan förekommit. I Lombardiet herrskar den gamle Radetzky med oförminskad energi, och det ansågs som en stor ynnest, att Venedig fick maskera sig till karnavalen. Österrikiska politiken, liksom den nuvarande franska, går ut uppå att vinna massan af landtfolket som motvigt mot de högre och bildade klasserna. Toscana har faktiskt sammansmultit med de österrikiska besittningarna, icke blott genom den ö:rikiska militär, som håller landet besatt, utan ock genom tullgränsens upphäfvande. I April afskaffades der de s. k. Leopoldinerlagarne, hvilka garanterade Toscana vissa konstitutionela friheter. Kyrkostaten fortfar att lida af fullkomlig vanmakt, så att Fransmännen i Rom och Österrikarne i Bologna äro oumbärliga för lugnets bibehållande. Fordna tiders missbruk i förvaltning och lagstiftning fortfara oförminskade; röfvarband husera nästan invid Roms portar. Påfven Pius, säger man, är så uttröttad af dessa bekymmer, att han förlorat allt mod och gerna ville afsäga sig påfvemössan, om han det kunde. Neapel har åtnjutit något mera yttre lugn, ehuru många tecken tyda på inre gäsning. Något annat utbrott än Etnas har icke försports. En rensning i de öfverfulla fängelserna har synts oundviklig; en del politiska förbrytare ha blifvit benådade. Piemont (Sardinien) är allt fortfarande det enda italienska land, som åtnjutit verkligt lugn. Väl har man haft ett karnavalstumult i Kagliari, och frågan om det civila äktenskapet har åter satt de andlige i harnesk; ja, påtryckningen af reaktionen i utlandet förde till styret en ministere Cavour af moderat-liberal tendens. Men alla dessa tvisteämnen ha icke förmått störa den vackra endrägten mellan regering och folk, och den unge konungen Victor Emanuel fortfar att vara högeligen älskad. Den som statsman berömde Pinelli afled den 23 April i Turin.
17 VIII. Spanien har att tacka sin konstitutionela författning för det lugn, som de sednaste sex eller sju åren låtit det återhämta sina krafter. När derföre ministeren Bravo Murillo, under franskt och romerskt inflytande, arbetade på konstitutionens afskaffande, förenade sig mot densamma alla partier, äfven konservative. Hela året varade striden; cortes’ suspension och upplösning, tryckfrihetens upphäfvande, stränga edikter, täta landsförvisningar, alla medel använde B. Murillo, och alla dock sist förgäfves, ty, belastad med allmänt hat, nödgades han i Dec. lemna platsen åt en moderat ministere Roncali samt sjelf rymma ur landet. Febr. 2 inträffade det afskyvärda mordförsöket mot drottning Isabella, föröfvadt af munken Martin Merino. Carlisterne ha tid efter annan låtit höra af sig, dock mera som röfvare i deras välbekanta guerillor. Kuba har gifvit regeringen mycket att tänka på.
18 IX. Portugal har åtnjutit lugn, ehuru dess vanmakt synes obotelig. Saldanha är nu dess mäktigaste man och synes hylla en moderat-liberal politik. Den nyss förut allrådande Grefven af Thomar (Costa Cabral) hade den djerfheten att åter visa sig i Oporto, men möttes endast af förakt. I Juni förklarades kronprinsen myndig. Häremot protesterade Don Miguel, som nyss erhållit en dotter.
19 X. Schweitz. Striderne mellan radikale och konservative fortfara. Att de förstnämnde ännu i de största kantonerna sitta vid styret, är en sällsam inkonseqvens i nuvarande förhållanden. Den ryktbare James Fazy har likväl dragit sig tillbaka. Grannstaternes, isynnerhet Frankrikes, befallande språk har fortfarit. Preussens ställning till Neufchatel erbjuder ingen garanti för framtiden.
20 XI. Belgien. Detta lilla land, som för sitt blomstrande välstånd har att tacka sin författning och sin visa regering, har under året varit utsatt för mycken obillighet från Frankrikes sida. Det är bekant, att bonapartismen, i hopp »att revidera 1815 års traktater»,konsekvensändrat/normaliserat främst kastar sina lystna blickar på Belgien. L. Napoleon fann dessutom här ett tillfälle att medelst maktspråk mot en svag granne smickra Fransmännens fåfänga. Man begärde franska flyktingars utvisande eller stränga bevakande; det efterkoms. Derpå fordrades att Belgien skulle nedsätta sin tulltaxa till Frankrikes förmån, och när konung Leopold ej kunde ingå härpå, hotades Belgiens export till Frankrike med fullkomlig undergång. Nu nödgades den utmärkta, af hela landet högt aktade ministeren Rogier begära afsked, och med delvisa eftergifter har man för ögonblicket afvärjt den hotande stormen.
21 XII. Nederländerna. Fortfarande blomstring och lugn. Nya handelstraktater. Den stora Haarlemersjön uttorkad. Små tvister med Tyskland om Luxemburg.
Notisen/artikeln ingår i HT 19/1 1853:|5 2|
Återblick på året 1852.
(Se N:o 2–4.)
22 XIII. Danmark återhämtar sig, med denna nations egendomliga flit och endrägt, från de förra årens ansträngningar. Thronföljden till förmån för prins Christian af Glücksburg är nu till fullo reglerad; äfvenså rikets integritet, garanterad af stormakterna. Påtryckningen af denna vigtiga fråga förde i Jan. till styret en s. k. helstatsministere (C. Moltke, Bluhme, Sponneck, Bang m. fl.), som visserligen mött opposition vid riksdagen och hos de liberale. I Februari besatts Holstein af danska trupper. Den tyska agitationen i hertigdömena fortfar ännu i hemlighet att upphetsa sinnena. Danska regeringens billiga vägran att erkänna holsteinska upprorsregeringens skulder, till ett belopp af 10 millioner riksbankdaler, (använda att bekriga samma regering) var ett hårdt slag för de tyska handelshus, hvilka lättsinnigt försträckt revolutionen penningar. Ännu på sommaren stodo dessa obligationer omkring 25 procent, i det föga grundade hopp att Preussen skulle genomdrifva deras liqvidation.
23 XIV. Sverige och Norige. Kungliga familjen, som under sommaren begagnade baden i Kissingen, har derefter pröfvats af hårda sorger: Prins Gustafs och Hertigens af Leuchtenberg död samt konungens långvariga sjukdom. Strax före julen kommo gladare tider; konungens helsa förbättrades, kronprinsessan skänkte landet en prins, fjerde manliga ätteleden af huset Ponte Corvo. Jan. 17, erhöll svenska kyrkan ny erkebiskop (Holmström). Jan. 24, inträffade en stor krutexplosion vid Lidingö bro. Upsala studenters besök i Christiania (i Juni) utgjorde ett ämne för allmänt intresse i båda rikena, helst regeringen syntes gynna detta ungdomens fredliga vikingatåg. Universiteterna i Upsala och Lund erhöllo i Juni nya statuter, med omsorg utarbetade efter tidens fordringar. Resultaterna af den nu brukliga folkskolan ha blifvit en sträng kritik underkastade i tidningarna. För öfrigt ha ekonomiska frågor flutit öfverst bland dagens angelägenheter. Förra årets missvext medförde under vintern stor nöd i Vermlands finnskogar. Sveriges handel, annars blomstrande, har aftagit på Finland, i följd af svenska tullförfattningar. I södra Sverige har uppstått en stark vurm för jernvägar, så att långt innan den första, af regeringen stadfästade jernvägen Örebro–konsekvensändrat/normaliseratHult kommit till fullbordan, en stor mängd andra redan äro å bane. Äfven bönder teckna en mängd aktier i dessa företag. Stockholm för sin del planerar gaslysning och vattenledningar. Nykterhetsifvern har mycket svalnat; missionsväsendet har blifvit med hätskhet angripet; läseriet i Dalarna har bötfällts af domstolarna. Att döma af tidningarna, ha deremot brännvinets missbruk och annan demoralisation till en fruktansvärd grad gripit omkring sig i vissa landsorter. Poströfverier höra till ordningen för dagen, och icke sällan åtföljas de af mord och mordförsök. Kyrkostölder förekomma likaledes i stor mängd, och i början af året såg man en prest deri spela en ful roll. Med bekymmer frågar sig patrioten, hvar detta ständigt vexande förderf slutligen skall finna en gräns.
24 Norige, när det icke uppröres af politiska eller religiösa tvister, visar en ljusare tafla af säkerhet och lugn. Fisket, dess hufvudnäring, har utfallit något under medelmåttan. En sällsam religiös fanatism har utbredt sig bland Lapparne i Kautokeino och ej utan svårighet blifvit afledd. Några fanatiker i dessa nejder gingo så långt i ursinne, att de på ett grymt sätt mördade deras länsman, jemte en resande köpman.
25 XV. Amerika. Förenta staternas välstånd ökas, och folknummerns tillvext på tio år beräknas till icke mindre än 36 procent. Presidentvalet har utgjort årets riksvigtigaste fråga och slutligen fört general Franklin Pierce af demokraternes parti till unionens högsta värdighet. Den nya regeringen, som till sitt biträde kallat utmärkte män af alla partier, anses icke låta befara någon ändring i unionens politik. Med den utmärkte statsmannen Daniel Webster bars det fordna (här konservativa) whigpartiet till grafven. Ännu större som statsman och måhända som menniska var den likaledes under året aflidne Henry Clay. Slaffrågan, den vådligaste för unionens bestånd, har tillsvidare hvilat. Deremot har »den ensama stjernans förbund»,konsekvensändrat/normaliserat som gjort till sitt mål att med godo eller ondo komma i besittning af Kuba, flera gånger varit nära att förorsaka en brytning med Spanien. I allmänhet har regeringen förnekat all medverkan i demokraternes eröfringsplaner, och missämjan med Österrike, med anledning af festerne för Kossuth, hade icke de vidtutseende följder mången befarat.
26 Mexiko sönderfaller i anarki, halfva riket vägrar att lyda centralregeringen under Arista, och Santa Ana synes för mången såsom den ena räddningen. Kanalen öfver Panama näset är förberedd, men veterligen icke påbörjad. Deremot väntas der med det första en jernväg. I Sydamerika njuter det konstitutionela kejsardömet Brasilien fortfarande ensamt säkerhet och lugn. Öfriga stater fortfara att sönderslita hvarandra och sig sjelfva. Tyrannen Rosas i Buenos Ayres störtades af Urquiza i förbund med Brasilianerne; Urquiza åter skuffades i sin tur från makten. I Chili slöts en inbördes fejd genom en blodig massaker, der af 10 000konsekvensändrat/normaliserat stridande 4 000konsekvensändrat/normaliserat dödades eller sårades. En expedition af äfventyraren Flores mot samma land misslyckades totalt. Gula febern har härjat Vestindiens öar. Kejsar Faustin Souluque har icke lyckats sträcka sin ärorika spira öfver andra delen af sin ö, republiken Domingo, som beskyddas af England. Kalifornien fortfar att simma i guld; men nu mera lönar sig föga den enskilde arbetarens ansträngningar; det är blott de stora bolagen, som göra goda affärer. Märkvärdig för Kaliforniens framtid är den ofantligt talrika mängd Chineser, som ditströmma, medförande detta folks egendomliga flit och ihärdighet.
27 XVI. Deremot synes Australiens nya Eldorado, guldnejderna kring Sidney, erbjuda samma vidunderliga tafla af menskliga passioner, som Kalifornien för tre eller fyra år sedan. Likasom då, ser man landtmannen gå från sin plog, borgaren från sin näring, sjömannen från sitt skepp, för att med hejdlös girighet kasta sig öfver den guldhaltiga marken och svälta ihjäl med fickorna fulla af den efterlängtade Mammon. – I China fortfar det långvariga upproret, om hvilket man saknar nästan alla tillförlitliga underrättelser. Mot Japan har nyligen en s. k. »fredlig» expedition af en välbeväpnad örlogsflotta afseglat från Förenta Staterna, i ändamål att, »till alla handlande nationers fördel»,konsekvensändrat/normaliserat tvinga Japaneserne att frångå deras urgamla afsöndringssystem. Kaliforniens besittning har nemligen alltmera dragit Amerikanernes uppmärksamt åt Stilla oceanen, och redan söka de, med vanlig djerfhet, tillvälla sig en del af dess ögrupper, såsom hvilopunkter för handeln på China och Japan.
*)»La France à compris, que je ne suis pas sorti de la légalité, que pour rentrer dans le droit.» L Napoleon.
Återblick på året 1852.
1 Vi ha ofta förut erinrat, att så ofruktbar, ja löjlig politiken är, när den framträder som kannstöperi, så allvarsamt och så fruktbart för eftertanken är samma ämne, när det träder framför oss som samtidens historie – låt vara en historie ännu i görningen. Ingen bildad kan tillsluta sina ögon för den. Det är en stor tafla att skåda en hel tids både goda och onda tendenser, sjudande, kokande, upprörda från deras botten, ånyo sätta sig, svalna och antaga bilden af en flod, hvars mäktiga böljor, stängda inom konstgjorda stränder, regelbundet återtaga deras fordna jemna lopp. Och det ligger en stor vigt uppå att bedöma denna tafla rätt. Ofta ser man den färgläggas i falska dagrar – här för mycket hvitt, der för mycket svart – och sannt är, att fullkomlig opartiskhet här betyder nästan detsamma som fullkomlig likgiltighet. »Neutralitet, – sade fordom Gustaf Adolf till Frankfurts borgare, – är ett ord som jag icke kan lida, och minst i striden mellan ljus och mörker».konsekvensändrat/normaliserat Men om man, såsom vi, på afstånd från stridens tummelplatser, med allvar och sanningskärlek, utan alla biafsigter, söker det rätta, så har man gjort hvad man kan och hvad hedern bjuder. Att göra mer, är för mycket för tiden; att göra mindre, är för litet för samvetet.
2 De bland våra läsare, hvilka med någon uppmärksamhet följt detta blads årskrönikor, revyer och utrikes notiser, hafva utan tvifvel märkt, huru det stora utrymme vi åren 1848 och 1849 egnade de utrikes händelserna, sedermera blifvit betydligt inskränkt. Detta fordrar en förklaring, ty vi vilja ingalunda anses hafva någon förkärlek för de stora omstörtningarna i historien, likasom vore de i den det enda märkvärdiga.tillagt av utgivaren Vi hylla uppriktigt den åsigt, och vi finna den öfverallt bekräftad af historien, att våldsama hvälfningar äro stora olyckor, af hvilka folken blöda, samt att deremot lagen, ordningen och det fredliga framskridandet äro de enda tillförlitliga garantier för välfärd och civilisation. Det är derföre vi bekänna oss till den freds-skola, som ur de historiska läroböckerna raderar många bataljer, för att i stället insätta skildringar af folkens inre lif och kultur.
3 Men det jemna hafvet, den raka vägen synas enformigare, än ett landskap fullt af klippor och skog. Lugnet sedan 1850 har, likasom hafvet och vägen, blifvit allt enformigare, utan att man derföre behöfver misskänna dess betydelse. Så händer, att vi, som icke ha rum för stora ytor af historien och endast kunna teckna dess toppar och bergspetsar, nu sedan 1850 haft så litet att teckna. Och våra läsare, som nyss i Borgå Tidning haft ett motsatt exempel, skola hålla oss räkning derför.
4 Också nu skola vi vara mycket korta; vi skola nöja oss med att sammanställa några få fakta och låta dem tala för sig sjelfva.
5 Derförinnan blott en anmärkning, emedan den kan anses karakterisera det hela. Åren 1850–1852 sägas ganska sannt ha varit »reaktionens» tidehvarf. Hvad är reaktion? Öfversättaren svarar: återverkan. Den naturkunnige tillägger: naturens sträfvan att återföra en sjuklig ytterlighet till helsan. Historieskrifvaren lägger ännu dertill: reaktion är återgången från öfverretning till trötthet, från öfvermod till slapphet, från slapphet till öfvermod, från ytterlighet till ytterlighet. Reaktion är sjelf blott ett öfvergående till något annat: det är pendeln som svänger längst åt höger, sedan den nyss förut svängt längst åt venster.
6 I. Kejsaredömet Frankrike under namn af republik. 7 439 000konsekvensändrat/normaliserat röster ha kallat Louis Napoleon till republikens president för 10 år*)»La France à compris, que je ne suis pas sorti de la légalité, que pour rentrer dans le droit.» L Napoleon.. Efterdyningar af statskuppen den 2 Dec. Juryn upphäfves i tryckfrihetsmål. Arbetareföreningarna upplösas. Frihetsträden kullhuggas. Orden liberté, égalité, fraternité utplånas öfverallt. L. Napoleons bild på myntet, han sjelf i Tuillerierna. Jan. 11: proskriptionerna. 5 folkrepresentanter och 640 andre deporteras till Cayenne**)Der pepparn vexer.; 67 representanter landsförvisas för alltid och 18 tillsvidare; bland dem Changarnier, Lamoricière, Bedeau, Thiers, Victor Hugo, Girardin, Leflô, Baze m. fl. Cavaignac skonas. Utom dessa i Monitören publicerade namn, fortgå deportationer, förvisningar och arresteringar öfver hela Frankrike. Summorna obekanta, men stora. Polisen får en härtills okänd fullkomlighet, bemyndigas att intränga i alla enskilda kretsar samt ställes under en egen minister (Maupas), som har 800 000konsekvensändrat/normaliserat francs i hemliga fonder. Jan. 14, L. Napoleons konstitution låter den representativa styrelseformen qvarstå, men beröfvar den all sjelfständighet. Ed aflägges af alla tjenstemän (1848 af L. Napoleon ensam); några vägra och afsättas, andra befrias. Nationalgardena reorganiseras. Adliga titlar återställas. – Jan. 21, Orleanska familjens gods dels indragas, dels säljas. Dekretet utföres med våld. – Febr. 10, ny tryckfrihetslag. Tidningen Assemblée nationale föredrager censuren. Härtills voro, bland Frankrikes 600 000konsekvensändrat/normaliserat tjenstemän, blott domarne oafsättlige. Dekret, att domare, som fyllt 70 år, kunna utan begäran afskedas med pension. L. Napoleon dekreterar budgeten. Prefekternes makt ökas; de ansvara blott hos regeringen. Mars 28, synas 20 dekreter i Monitören*)»Le president fait tout, et nous (neml. lagstiftande korpsen) nous ferons le reste.» – »Cet homme est une statue, qui ne veut pas de piedestale.». Mars 29, sammanträda den nya senaten och lagstiftande församlingen: af 7 oppositionsmän vägra 3 att aflägga eden samt afgå. Diktatorsväldet förklaras slut; lagen begynner.
7 April 4, senaten bevilja L. Napoleon 12 miljoner om året, utom lustslotten. Kejsaredömets hofetikett införes. Belägringstillståndet upphäfves. Orleanska slotten Neuilly och Monceaux konfiskeras. Process derom. – Maj 10–12, örnar utdelas åt armén under stora fester. Den legitimistiska adeln skickar sina kammarjungfrur på L. Napoleons bal. Skarpa bref från Lamoricière, Changarnièr m. fl., som vägra att aflägga eden. Grefven af Chambord råder sina anhängare till samma vägran. – Juni: finansfrågor; en skugga af opposition tillrättavisas af statsministern Casabianca. – Juli, statsrådets reorganisation, L. Napoleons resa till Strassburg. – Aug. 15, storm och regn föröda den stora balen på kejsarens födelsedag. Amnesti för Thiers m. fl. samt 1 200konsekvensändrat/normaliserat fångar. – Sept. 14, L. Napoleons triumftåg genom södra och medlersta Frankrike. »Kejsaredömet vexer likt en lavin i hans spår.» Helvetesmachinen i Marseille, en gåta, känd blott af Maupas. Tullkrig med Belgien. – Okt. 11, L. N:s tal i Bourdeaux: »l'empire, c'est le paix.» Abd-el-Kader frigifves och erinrar L. N. om betydelsen af en ed. Okt. 16, L. N:s festliga intåg i Paris. – Nov. 4, senaten sammankallad att votera ärftligt kejsardöme, hvilket sker d. 7 Nov. – S. d. erbjudes kronan åt Napoleon IIIoriginal: III. i S:t Cloud. Nov. 21, 22, folkröstning; 7 824 189konsekvensändrat/normaliserat ja mot 253 145konsekvensändrat/normaliserat nej bekräfta kejsaredömet och det fransyska lättsinnet. Republiken, länge blott skuggan af ett namn, dör ömklig sotdöd. Dec. 2, kejsaredömet utropas, hofvet organiseras. Osämja mellan favoriterne Persigny och Fould. Skriften Les confins de l'empire yrkar på Belgiens, Savojens och Piemonts införlifvande. Anses allmänt såsom ett försök att känna sig före. Stark handel, liflig omsättning, nytt mediasystem, ursinniga börsspekulationer. Resultat: lif för dagen; ingen garanti för framtiden.
Notisen/artikeln ingår i HT 12/1 1853:|3 1|Återblick på året 1852.
(Se N:o 2)
8 II.original: I. England har, under skydd af dess institutioner, fortfarande förstått att förena ordning med frihet, kronans helgd och anseende med en fullständig garanti för undersåtarnes rätt. Och likväl kämpa här större intressen än annorstädes; de vådligaste tändämnen finnas i mängd och komma dock ej till utbrott. Året begyntes med agitation af katholikerne för ett skildt universitet; deraf blef intet. Irland var uppfylldt af mord, dess folk utvandrade i massa. Arbetarne uppreste sig mot fabrikanterne; Jan. 10 begynte striden; mekaniska verkstäderna öfvergåfvos af sina arbetare; tre månader höllo desse ut med kamraters understöd; då dref eländet de flesta tillbaka; några öfverflyttade till Belgien. En ny Napoleons uppträdande tvang England att befästa sina|3 2| kuster och öka sin landtarmé. Frågan om 5 000konsekvensändrat/normaliserat man ny milis bragte (Febr. 21) whigmisteren Russel-Palmerston på fall och förde till styret toryministeren Derby-Israeli. Dess halfförtäckta planer mot frihandeln väckte genast alarm och återgaf lifvet åt den med spanmålslagarna afsomnade anticorn-law- league. Åtta månader och två parlamenter behöfdes för att öfvertyga denna, för öfrigt skickliga och aktade ministere, att Englands välstånd numera var oskiljaktigt från handelns frihet. När i medlet af December d'Israelis storartade plan, att nedsätta skatterna till förmån för åkerbruket och kolonierna, af underhuset förkastades, lemnade torykabinettet platsen åt en ny ministere Aberdeen-Russel-Palmerston, så sammansatt af de utmärktaste namn bland det s. k. Peels parti och whigs, att man icke mins dess like. Mången befarar dock, att just deri ligger dess svaghet, emedan hvarje utmärkt man så lätt är frestad att vilja beherska de öfriga. Nuvarande parlament bevisar tillfyllest, att de gamla partierna alltmera förblandas och sönderfalla, hvilket likväl icke hindrar, att ju alla åter förena sig, när stora nationela frågor äro å bane.
9 Sept. 14, dog den af alla partier högt ansedde torychefen, »jernhertigen» af Wellington; hans begrafning d. 18 Nov. på statens bekostnad var en nationalfest. I dess utrikes politik har England erkännt Napoleon III, bombarderat slafnästet Lagos på Afrikas kust, haft ett bekymmersamt krig mot Kaffrerne och en träta med Förenta Staterna om fisket vid Newfoundland. Äfven de högst betydliga utvandringarne till Australiens nya guldland ha gifvit mycket bekymmer. Den en tid återknutna vänskapen med Österrike och Frankrike har något svalnat, den förra för Haynaus och Kossuths, den sednare för de danska flyktingarnes skull, hvilka engelska lagarna icke tillåta att bortvisa.
10 III. Preussen och Tyskland. Tvenne inländska frågor af stor vigt omfatta här nästan hela historien för detta år. Den första gäller – icke att begrafva 1848 års minnen, ty de äro redan med helsan förtärda, såsom de flesta af dem förtjenat – utan huruvida de åren 1849 och 1850 af regeringarne oktroyerade representativa statsförfattningar böra qvarstå eller icke. Man synes vara ense om det sednare. Preussiska författningen är efterhand delvis mycket förändrad till kronans och ordningens fördel, och ministern Manteuffel har, vid kamrarnas sammanträde d. 29 Nov., tillkännagifvit nya, än mera omfattande ändringar. Samma exempel har följts af de flesta mindre stater, och det har blott ansetts som en naturlig konseqvens, att Hessen-Homburg i April utan vidare afskaffade sin konstitution. Den återupplifvade Tyska förbundsdagen har verkat i samma anda och särskildt tuktat det motsträfviga Bremen. Den s. k. tyska flottan har utbjudits på auktion och till större delen blifvit inropad af engelska kapitalister.
11 Den andra hufvudfrågan gäller tull- och handelsintressen. Bör Preussen och Tullföreningen (Nord-tyskland), som önska handelsfrihet, förena sig med Österrike, Bayern m. fl. (Syd-tyskland), som önska införselförbud och prohitivsystem? Härom har, med vanlig långtrådighet, redan talats och skrifvits så oändeligen långt och bredt, i så otaliga noter och på så otaliga konferenser, att man ändtligen lyckats komma ungefär till samma punkt der man börjat. Bayern har dervid velat spela en medlande och Hannover en sjelfständig roll, men saken har derföre ej kommit längre.
12 IV. Österrike och Ungern. Årets vigtigaste tilldragelse är det på nyårsdagen utfärdade kejserliga patent, som upphäfver monarkins år 1849 af regeringen oktroyerade konstitution med alla dess grundrättigheter, jurydomstolar m. m., en åtgärd, som för öfrigt till alla delar öfverensstämde med faktiska förhållanden. April 5, afled den verksamaste och mest inflytelserike statsman i Österrike, ministern furst Schwartzenberg, plötsligt af slag. Hans efterträdare som utrikes minister blef furst Buol Schauenstein. Österrike har fortfarande hållit sin armé på krigsfot; i Januari utskrefvos 80 000konsekvensändrat/normaliserat man. Dess flotta har blifvit betydligt ökad.
13 Mera in-, än utrikes förhållanden göra detta system nödvändigt, ehuru finanserna dag från dag blifva mera bekymmersama. Oaktadt rikets ofantliga tillgångar, upptagas ständigt nya och stora lån, och klingande mynt vexlas öfverallt mot stort agio. Den unge Kejsar Franz Joseph utvecklar mycken verksamhet och har ofta varit på resor till Italien, Ungern och Tyskland. Ungern blöder ännu af 1849 års djupa sår. Qvarlefvorna af dess insurgenter ströfva omkring som röfvare i skogarna och göra hela landskaper osäkra. Ett antal politiske förbrytare ha blifvit benådade, andra fått löfte om nåd, derest de sjelfmant underkasta sig. Tyskars inflyttning gynnas på allt sätt; adeln har mistat rättigheten att återbörda sina sålda fädernegods. I Mars utfärdades s. k. organiska statuter för Ungerns förvaltning och lagskipning, hvilka numera äro likställda med den öfriga monarkin. Man vet, att Schwartzenbergs system hufvudsakligen gått ut uppå att utplåna de nationela differenserna mellan monarkins olika delar samt sålunda sammansmälta dessa delar till ett helt. Det är Kejsar Joseph II:s system.
Notisen/artikeln ingår i HT 15/1 1853:|4 2|Återblick på året 1852.
(Se N:o 2–3.)
14 V. Turkiet. Gamla turkiska partiet intrigerar. Reformatorn Redschid Pascha, afsatt från storvisirsembetet, behåller sitt inflytande som chef för statsrådet. Hans efterträdare Rauf P. vågar ej öppet bryta med reformpartiet. Försök att inskränka paschans af Egypten envälde misslyckas genom främmande makters inblandning. Stor finansnöd. Ett af ministrarne egenmäktigt upptaget lån i utlandet hindras och återbetalas. Förbud mot utländskt mynt. Hotande bankrutt. Revolter bland Druser och Araber. Uppenbar fejd med Montenegro. För öfrigt planer till en stor jernväg genom europeiska Turkiet, byggd med engelska kapitaler. Stora eldsvådor i Konstantinopel och Smyrna. Censuren införd i Turkiet. Underhandlingar om protektoratet öfver den heliga grafven. Tidnings-ankan om Rothschild I, Jerusalems konung.
15 VI. Grekeland har något återhämtat sig efter de förra årens missöden. Partierna ha undvikit öppet krig sinsemellan. Konungen har en stor del af året vistats i München. Underhandlingar om bayerska prinsen Luitpolds utnämning till thronföljare, mot vilkor att han bör antaga grekiska läran.
16 VII. Italien. Samma dåfva gäsning öfverallt, som tidtals utbryter i vidsträckta sammansvärjningar, ledda af Mazzinis utskickade. Sådana ha blifvit upptäckta och strängt bestraffade i Mantua och Milano, i Rom, i Florenz och Neapel. Politiska mord ha icke sällan förekommit. I Lombardiet herrskar den gamle Radetzky med oförminskad energi, och det ansågs som en stor ynnest, att Venedig fick maskera sig till karnavalen. Österrikiska politiken, liksom den nuvarande franska, går ut uppå att vinna massan af landtfolket som motvigt mot de högre och bildade klasserna. Toscana har faktiskt sammansmultit med de österrikiska besittningarna, icke blott genom den ö:rikiska militär, som håller landet besatt, utan ock genom tullgränsens upphäfvande. I April afskaffades der de s. k. Leopoldinerlagarne, hvilka garanterade Toscana vissa konstitutionela friheter. Kyrkostaten fortfar att lida af fullkomlig vanmakt, så att Fransmännen i Rom och Österrikarne i Bologna äro oumbärliga för lugnets bibehållande. Fordna tiders missbruk i förvaltning och lagstiftning fortfara oförminskade; röfvarband husera nästan invid Roms portar. Påfven Pius, säger man, är så uttröttad af dessa bekymmer, att han förlorat allt mod och gerna ville afsäga sig påfvemössan, om han det kunde. Neapel har åtnjutit något mera yttre lugn, ehuru många tecken tyda på inre gäsning. Något annat utbrott än Etnas har icke försports. En rensning i de öfverfulla fängelserna har synts oundviklig; en del politiska förbrytare ha blifvit benådade. Piemont (Sardinien) är allt fortfarande det enda italienska land, som åtnjutit verkligt lugn. Väl har man haft ett karnavalstumult i Kagliari, och frågan om det civila äktenskapet har åter satt de andlige i harnesk; ja, påtryckningen af reaktionen i utlandet förde till styret en ministere Cavour af moderat-liberal tendens. Men alla dessa tvisteämnen ha icke förmått störa den vackra endrägten mellan regering och folk, och den unge konungen Victor Emanuel fortfar att vara högeligen älskad. Den som statsman berömde Pinelli afled den 23 April i Turin.
17 VIII. Spanien har att tacka sin konstitutionela författning för det lugn, som de sednaste sex eller sju åren låtit det återhämta sina krafter. När derföre ministeren Bravo Murillo, under franskt och romerskt inflytande, arbetade på konstitutionens afskaffande, förenade sig mot densamma alla partier, äfven konservative. Hela året varade striden; cortes’ suspension och upplösning, tryckfrihetens upphäfvande, stränga edikter, täta landsförvisningar, alla medel använde B. Murillo, och alla dock sist förgäfves, ty, belastad med allmänt hat, nödgades han i Dec. lemna platsen åt en moderat ministere Roncali samt sjelf rymma ur landet. Febr. 2 inträffade det afskyvärda mordförsöket mot drottning Isabella, föröfvadt af munken Martin Merino. Carlisterne ha tid efter annan låtit höra af sig, dock mera som röfvare i deras välbekanta guerillor. Kuba har gifvit regeringen mycket att tänka på.
18 IX. Portugal har åtnjutit lugn, ehuru dess vanmakt synes obotelig. Saldanha är nu dess mäktigaste man och synes hylla en moderat-liberal politik. Den nyss förut allrådande Grefven af Thomar (Costa Cabral) hade den djerfheten att åter visa sig i Oporto, men möttes endast af förakt. I Juni förklarades kronprinsen myndig. Häremot protesterade Don Miguel, som nyss erhållit en dotter.
19 X. Schweitz. Striderne mellan radikale och konservative fortfara. Att de förstnämnde ännu i de största kantonerna sitta vid styret, är en sällsam inkonseqvens i nuvarande förhållanden. Den ryktbare James Fazy har likväl dragit sig tillbaka. Grannstaternes, isynnerhet Frankrikes, befallande språk har fortfarit. Preussens ställning till Neufchatel erbjuder ingen garanti för framtiden.
20 XI. Belgien. Detta lilla land, som för sitt blomstrande välstånd har att tacka sin författning och sin visa regering, har under året varit utsatt för mycken obillighet från Frankrikes sida. Det är bekant, att bonapartismen, i hopp »att revidera 1815 års traktater»,konsekvensändrat/normaliserat främst kastar sina lystna blickar på Belgien. L. Napoleon fann dessutom här ett tillfälle att medelst maktspråk mot en svag granne smickra Fransmännens fåfänga. Man begärde franska flyktingars utvisande eller stränga bevakande; det efterkoms. Derpå fordrades att Belgien skulle nedsätta sin tulltaxa till Frankrikes förmån, och när konung Leopold ej kunde ingå härpå, hotades Belgiens export till Frankrike med fullkomlig undergång. Nu nödgades den utmärkta, af hela landet högt aktade ministeren Rogier begära afsked, och med delvisa eftergifter har man för ögonblicket afvärjt den hotande stormen.
21 XII. Nederländerna. Fortfarande blomstring och lugn. Nya handelstraktater. Den stora Haarlemersjön uttorkad. Små tvister med Tyskland om Luxemburg.
Notisen/artikeln ingår i HT 19/1 1853:|5 2|Återblick på året 1852.
(Se N:o 2–4.)
22 XIII. Danmark återhämtar sig, med denna nations egendomliga flit och endrägt, från de förra årens ansträngningar. Thronföljden till förmån för prins Christian af Glücksburg är nu till fullo reglerad; äfvenså rikets integritet, garanterad af stormakterna. Påtryckningen af denna vigtiga fråga förde i Jan. till styret en s. k. helstatsministere (C. Moltke, Bluhme, Sponneck, Bang m. fl.), som visserligen mött opposition vid riksdagen och hos de liberale. I Februari besatts Holstein af danska trupper. Den tyska agitationen i hertigdömena fortfar ännu i hemlighet att upphetsa sinnena. Danska regeringens billiga vägran att erkänna holsteinska upprorsregeringens skulder, till ett belopp af 10 millioner riksbankdaler, (använda att bekriga samma regering) var ett hårdt slag för de tyska handelshus, hvilka lättsinnigt försträckt revolutionen penningar. Ännu på sommaren stodo dessa obligationer omkring 25 procent, i det föga grundade hopp att Preussen skulle genomdrifva deras liqvidation.
23 XIV. Sverige och Norige. Kungliga familjen, som under sommaren begagnade baden i Kissingen, har derefter pröfvats af hårda sorger: Prins Gustafs och Hertigens af Leuchtenberg död samt konungens långvariga sjukdom. Strax före julen kommo gladare tider; konungens helsa förbättrades, kronprinsessan skänkte landet en prins, fjerde manliga ätteleden af huset Ponte Corvo. Jan. 17, erhöll svenska kyrkan ny erkebiskop (Holmström). Jan. 24, inträffade en stor krutexplosion vid Lidingö bro. Upsala studenters besök i Christiania (i Juni) utgjorde ett ämne för allmänt intresse i båda rikena, helst regeringen syntes gynna detta ungdomens fredliga vikingatåg. Universiteterna i Upsala och Lund erhöllo i Juni nya statuter, med omsorg utarbetade efter tidens fordringar. Resultaterna af den nu brukliga folkskolan ha blifvit en sträng kritik underkastade i tidningarna. För öfrigt ha ekonomiska frågor flutit öfverst bland dagens angelägenheter. Förra årets missvext medförde under vintern stor nöd i Vermlands finnskogar. Sveriges handel, annars blomstrande, har aftagit på Finland, i följd af svenska tullförfattningar. I södra Sverige har uppstått en stark vurm för jernvägar, så att långt innan den första, af regeringen stadfästade jernvägen Örebro–konsekvensändrat/normaliseratHult kommit till fullbordan, en stor mängd andra redan äro å bane. Äfven bönder teckna en mängd aktier i dessa företag. Stockholm för sin del planerar gaslysning och vattenledningar. Nykterhetsifvern har mycket svalnat; missionsväsendet har blifvit med hätskhet angripet; läseriet i Dalarna har bötfällts af domstolarna. Att döma af tidningarna, ha deremot brännvinets missbruk och annan demoralisation till en fruktansvärd grad gripit omkring sig i vissa landsorter. Poströfverier höra till ordningen för dagen, och icke sällan åtföljas de af mord och mordförsök. Kyrkostölder förekomma likaledes i stor mängd, och i början af året såg man en prest deri spela en ful roll. Med bekymmer frågar sig patrioten, hvar detta ständigt vexande förderf slutligen skall finna en gräns.
24 Norige, när det icke uppröres af politiska eller religiösa tvister, visar en ljusare tafla af säkerhet och lugn. Fisket, dess hufvudnäring, har utfallit något under medelmåttan. En sällsam religiös fanatism har utbredt sig bland Lapparne i Kautokeino och ej utan svårighet blifvit afledd. Några fanatiker i dessa nejder gingo så långt i ursinne, att de på ett grymt sätt mördade deras länsman, jemte en resande köpman.
25 XV. Amerika. Förenta staternas välstånd ökas, och folknummerns tillvext på tio år beräknas till icke mindre än 36 procent. Presidentvalet har utgjort årets riksvigtigaste fråga och slutligen fört general Franklin Pierce af demokraternes parti till unionens högsta värdighet. Den nya regeringen, som till sitt biträde kallat utmärkte män af alla partier, anses icke låta befara någon ändring i unionens politik. Med den utmärkte statsmannen Daniel Webster bars det fordna (här konservativa) whigpartiet till grafven. Ännu större som statsman och måhända som menniska var den likaledes under året aflidne Henry Clay. Slaffrågan, den vådligaste för unionens bestånd, har tillsvidare hvilat. Deremot har »den ensama stjernans förbund»,konsekvensändrat/normaliserat som gjort till sitt mål att med godo eller ondo komma i besittning af Kuba, flera gånger varit nära att förorsaka en brytning med Spanien. I allmänhet har regeringen förnekat all medverkan i demokraternes eröfringsplaner, och missämjan med Österrike, med anledning af festerne för Kossuth, hade icke de vidtutseende följder mången befarat.
26 Mexiko sönderfaller i anarki, halfva riket vägrar att lyda centralregeringen under Arista, och Santa Ana synes för mången såsom den ena räddningen. Kanalen öfver Panama näset är förberedd, men veterligen icke påbörjad. Deremot väntas der med det första en jernväg. I Sydamerika njuter det konstitutionela kejsardömet Brasilien fortfarande ensamt säkerhet och lugn. Öfriga stater fortfara att sönderslita hvarandra och sig sjelfva. Tyrannen Rosas i Buenos Ayres störtades af Urquiza i förbund med Brasilianerne; Urquiza åter skuffades i sin tur från makten. I Chili slöts en inbördes fejd genom en blodig massaker, der af 10 000konsekvensändrat/normaliserat stridande 4 000konsekvensändrat/normaliserat dödades eller sårades. En expedition af äfventyraren Flores mot samma land misslyckades totalt. Gula febern har härjat Vestindiens öar. Kejsar Faustin Souluque har icke lyckats sträcka sin ärorika spira öfver andra delen af sin ö, republiken Domingo, som beskyddas af England. Kalifornien fortfar att simma i guld; men nu mera lönar sig föga den enskilde arbetarens ansträngningar; det är blott de stora bolagen, som göra goda affärer. Märkvärdig för Kaliforniens framtid är den ofantligt talrika mängd Chineser, som ditströmma, medförande detta folks egendomliga flit och ihärdighet.
27 XVI. Deremot synes Australiens nya Eldorado, guldnejderna kring Sidney, erbjuda samma vidunderliga tafla af menskliga passioner, som Kalifornien för tre eller fyra år sedan. Likasom då, ser man landtmannen gå från sin plog, borgaren från sin näring, sjömannen från sitt skepp, för att med hejdlös girighet kasta sig öfver den guldhaltiga marken och svälta ihjäl med fickorna fulla af den efterlängtade Mammon. – I China fortfar det långvariga upproret, om hvilket man saknar nästan alla tillförlitliga underrättelser. Mot Japan har nyligen en s. k. »fredlig» expedition af en välbeväpnad örlogsflotta afseglat från Förenta Staterna, i ändamål att, »till alla handlande nationers fördel»,konsekvensändrat/normaliserat tvinga Japaneserne att frångå deras urgamla afsöndringssystem. Kaliforniens besittning har nemligen alltmera dragit Amerikanernes uppmärksamt åt Stilla oceanen, och redan söka de, med vanlig djerfhet, tillvälla sig en del af dess ögrupper, såsom hvilopunkter för handeln på China och Japan.