Notisen/artikeln ingår i HT 28/10 1854:|84 3|

Otawa.

1 Nära trettio år äro förflutna,*)Otava utkom åren 1831 och 1832 i två band i Stockholm. sedan detta arbete, som i alla händelser intager en märkelig plats i den börjande finska literaturen, utkom i Sverige. Otava blef i början temligen spridd genom en talrik prenumeration, men sedermera har dess höga pris (7 rub. 20 kop. silfver i nuvarande mynt) tillstängt för den en yngre generations hyllor, och årens glömska har dammat öfver dess blad. När detta arbete nu åter annonseras i bokhandeln och för ett pris, som gör det mera tillgängligt, anse vi på sin plats att nämna några ord om dess mycket omvexlande innehåll.

2 Först upptager och vederlägger författaren, numera Lektor C. A. Gottlund, i ett företal på 80 sidor hufvudinkasten emot finska språkets emancipation, dess upphöjande till landets allmänna bildnings-, umgänges- och kurialspråk, så i tal som skrift. Särdeles uppmärksamhet fäster förf. vid bildandet af ett finskt skriftspråk, med egna ord för vetenskapliga termer, och huru främmande namn böra rättast skrifvas i finskan.

3 Otava stod på sin tid alldeles ensam i finska literaturen redan för dess språk, hvari den savolakska dialekten är den genomgående. Dess innehåll kan föras under rubrikerna prosaiska och poetiska uppsatser. De förra äro originalartiklar, de sednare mest öfversättningar, men utförda med den frihet, som finska språkets lynne fordrar.

4 Bland de prosaiska finner man i 52 kapitel: 1) ett märkeligt försök att framställa de fordne Finnarnes sede- och vishetslära, inhämtad ur deras sede- och tänkespråk (folkfilosofemer). Man finner här 1 139konsekvensändrat/normaliserat valda och efter innehållet ordnade finska ordstäf samt derur dragne resultater af vigt för bedömandet af våra förfäders tanke- och handlingssätt. Denna uppsats ensam utgör en liten bok.

5 Vidare: 2) De gamle Finnarnes tideräkning, deras egendomliga sätt att utmärka år och tidskiften samt indela dygnet olika efter olika årstider. Vidare: 3) Ritvalan Helka, en beskrifning af denna urgamla folkfest med åtföljande sånger. 4) Underrättelse om den fordna finska slägten Fincke, jemte en planche öfver de i Finckeska grafven i Ulfsby år 1765 uppgräfde minnesmärken. 5) Lefnadsteckningar öfver förtjente landsmän: kyrkoherden i Paldamo Johan Anders Cajanus, Hofmålaren Elias Brenner (med porträtt och facsimile), generalmajoren Erik Slang, jätten Daniel Cajanus, den 112 år gamle bonden Josef Mattsson Nivala, kyrkoherden vid finska och svenska förs:n i S:t Petersburg Gustaf Levanus, jemte upplysningar om denna församlings uppkomst, och slutligen meddelanden om flera utmärkta Finnar före reformationstiden. Vidare: Underrättelse om några af Elias Brenner åren 1671 och 1672 i Finland aftecknade fornminnen med dithörande beskrifningar och plancher öfver ett antal märkvärdiga ämnen, af detta slag. Nämnde monumenter förvaras i Åbo domkyrka. Till dessa antiqvariska forskningar kan äfven hänföras en topografisk och historisk beskrifning om Kuustö slott.

6 Bland filosofiska uppsatser märkes: 8) »Några ord angående religion och upplysning samt deras inverkan på samhället»; bland filologiska: 9) Underrättelse om de i Tverska guvernementet boende Karelares språk, jemte tvenne plancher: en Karelare och hans hustru. I sammanhang härmed ingår en skarp kritik öfver vår nuvarande finska bibelöfversättning.

7 Bland flera ämnen på prosa i skämtsam stil förekommer äfven: 10) Tatarkhanens i Buchara Zigar Areptan’s märkvärdiga deputation till Peter den store, med anhållan att, för kroisering och förädling af den tatariska folkracen, för hvad pris som helst få tillhandla sig några hundrade finska qvinnor.

8 Den poetiska afdelningen upptager först en mängd originalstycken af mycket omvexlande både innehåll och form, än i det gamla runomaneret, än imitationer efter klassiska mönster, än i modern snitt. Häribland märkas 19 finska herdevisor med bifogade musikbilagor af gamla, ur folkets mun antecknade melodier, satte för kantele och valdhorn, jemte anmärkningar om Finnarnes genuina musik och en på planche afbildad s. k. vaski-kantele. Äfven bachanaliska sånger, imiterade efter Bellman, förekomma. I finsk öfversättning meddelar förf. dels ett antal grekiska skaldestycken, dels beslägtade nationers nyare folksånger, hufvudsakligen för att bevisa finska språkets förmåga att troget återgifva diktens snillrikaste och till formen mest konstfulla skapelser. Så läser man här öfversättningar af Hektors afsked från Andromache efter Iliadens 6:te rhapsodi, 12 sånger af Anakreon, Saphos skaldestycken m. fl., och af nyare dikter 4 estniska och 3 lappska folksånger samt en tschudisk dito, med dithörande plancher och underrättelser om dessa folk, deras språk och poesi. Jemte Bellman förekommer här äfven Walter Scott, romansen Anna Maria, med musikbilaga.

9 Det kan sägas, och har äfven blifvit sagdt, att denna mångfald af olikartade ämnen, sammanhopade inom permarne af tvenne band, skadat Otava, emedan man ej rätt vetat huru man borde betrakta en så brokig sammanställning. Men fasthåller man den synpunkt, som utan tvifvel varit förf:s, att i Otava se en för klentrogne bildade klasser utbredd exposition af det finska språkets rikedomar och smidighet i de mest olika bildningsgrenar, så måste erkännas, och har äfven erkänts, att Hr Gottlunds Otava i detta afseende gjort epok och, såsom en lifvande impuls, allt framgent förtjenar att läsas och ihågkommas. Dess författares ihärdiga, under mödor och försakelser bevarade tro på en framtid för fäderneslandets herrliga språk, denna tro har en sednare tid fullkomligt rättfärdigat, och hvad som kanske är Hr Gottlunds största ära, han har genom sina verk bidragit dertill, att han sjelf till en del försvunnit i glansen af nyare forskningar.

10 Företalet till Otavas 2:dra del upplyser, att 11 till första delen hörande plancher, jemte titelvignetten, gingo förlorade vid en brand å egendomen Kölbotten den 29 Aug. 1830, utan att sedermera kunna ersättas.*)Blott omkring 40 exx. af första delen med fullständiga plancher torde ha kommit till Finland. Redan för 20 år sedan trycktes i Stockholm flera ark och 4 plancher till den då tillämnade 3:dje delen af Otava, men fortsättningen afbröts för pekuniära orsaker. Skulle mera gynnande omständigheter inträffa, lärer det vara förf:s afsigt att innan kort utgifva denna arbetets 3:dje del.

 

 

1. *)Otava utkom åren 1831 och 1832 i två band i Stockholm.
2. *)Blott omkring 40 exx. af första delen med fullständiga plancher torde ha kommit till Finland.