Notisen/artikeln ingår i HT 19/11 1851:|92 1|

Helsingfors Theaterhus.

1 Nedanstående rader äro föranledda af en annons i detta blad, hvarigenom aktieägarne i härvarande theaterhusbolag kallas|92 2| att d. 4 December sammanträda, bland annat för att besluta angående en föreslagen större tillbyggnad. Frågan är äfven för den theaterbesökande allmänheten af icke ringa vigt; man har derföre något skäl att förorda äfven dess intressen vid sidan af bolagets, naturligtvis med all respekt för bolagets beslutande rätt.

2 Helsingfors theaterhus byggdes för tjugufem år sedan sådant, att den tidens fåtaligare publik bordt vara dermed belåten. I detta sitt första omfång tjenstgjorde huset tjugu år; publiken vexte och med den dess anspråk. I tio år hade tidningar och mundtliga opinioner underhållit en spridd, men oafbruten agitation mot husets otillräcklighet; slutligen gaf bolaget efter, gjorde en ny buffet och utvidgade den gamla. Men får hin hårde engång fatt i ett lillfinger, fordrar han snart hela handen. Bolaget drefs från den lilla concessionen till en vida större, nemligen den betydliga utvidgning af både scen och salong, som ägde rum för tre år sedan.

3 Bolaget kunde nu med någon billighet vänta, att stormlöpningen på dess kassa skulle afstadna, åtminstone för en längre tid, helst huset onekligen numera hade tillräckligt omfång både för scen och publik, med undantag måhända af höjden, som behöft ökas i proportion till utvidgningen. Men tystnade derföre anspråken? Nej, de höjde sig med förnyad häftighet, och skola utan tvifvel förr eller sednare, om icke nu, dock i en nära framtid, forcera bolaget till nya concessioner.

4 Mången anser det för en stor ledsamhet både för publiken och bolaget, att icke det redan i gång varande projektet om ett nytt theaterhus af sten kom till verkställighet förrän den sednaste ombygnaden åsamkade bolaget betydliga kostnader. Det är nemligen alltför sannolikt, att publikens anspråk aldrig skola blifva fullt tillfredsställda, sålänge det nuvarande huset af träd står qvar, af det enkla skäl, att en lapp här, en annan der dock aldrig kunna bilda ett tillfredsställande helt. Derest icke bolaget hade den lyckan att disponera det yppersta läge i hela Helsingfors, vore det icke ett ögonblick säkert för en ruinerande konkurrens med ett annat theaterhus.

5 Emellertid står saken för ögonblicket icke att hjelpa. Helsingfors theaterhus är nu sådant det är, sålänge det förskonas för ett öde lika vanligt för theaterhus, som döden på slagfältet är för krigaren: lågornas graf. Man gör derföre i vår tanke orätt att begära det omöjliga, som är en ny theater i denna stund, helst bolaget och dess direktion i flera afseenden visat god vilja och säkert skola efter förmåga söka att fylla återstående brister.

6 En billig fordran återstår nu i främsta rummet, den att betrygga allmänheten för en stor fara och en fruktansvärd olycka, i händelse eld kommer lös. Nuvarande salong och utgångar ära så inrättade, att det icke ens behöfves en verklig eldsvåda, utan allenast ett blindt alarm, en antänd ridå, ett plötsligt rop, en skrämsel af hvad slag som helst, för att i de trånga gångarna åstadkomma en förfärlig villervalla. Ett fullt hus inrymmer 650 åskådare. Dessa behöfva 7 minuter, för att i lugn och vanlig ordning utrymma huset. Störtade öfver hvarandra af en hastig skrämsel, skola de, för att utkomma, behöfva minst en half timma, och har man väl betänkt, hvilka följderna blefve deraf?

7 För det första skulle åskådarne från första raden (150) rusa ut och för hvarandra stänga vägen i de båda trapporna, der en eller två kullskuffade ohjelpligen hindra alla de efterföljande, och som kröka sig först i rät vinkel nedåt korridoren, sedan åter i rät vinkel mot utgången. Öfver dem skulle andra radens befolkning och pöbeln från gallerierna (150) störta i hejdlös villervalla. Parterrens och amfitheaterns hela folkmängd, inemot 300 personer, som alla hafva blott en enda utgång, skola, derest de lyckats komma genom den, stöta mot en vägg af fast timmer knappa tre alnar midtframför utgången; de skola således i den trånga korridoren nödgasoriginal: nödgades vika åt sidan, för att uppnå de båda dörrarna till yttre förstugan, samma dörrar, genom hvilka på samma gång hela folkmassan från loger och gallerier skall söka att i motsatt riktning utkomma. Länstolarnas innevånare och orkestern skola genom ytterst trånga gångar rusa till samma punkt. Vi rysa att föreställa oss ett sådant uppträde. Lägg härtill den erfarenhet man har från alla olyckshändelser af denna art, att nemligen icke hela strömmen går inifrån utåt, utan äfven en mängd personer söka arbeta sig utifrån inåt, än för att rädda de sina, än för att släcka, än för att berga – och vi hemställa till enhvar, men främst till bolaget, om icke en fara af så vådlig art måste af klokhet och mensklighet med det snaraste förbyggas.

8 I sanning, vi ville högst ogerna med dylika farhågor störa den theaterbesökande allmänhetens lyckliga trygghet, så mycket mer som Gudilof ännu aldrig en dylik olycka timat här och möjligen icke heller skall framdeles inträffa. Med förtroende till vidtagna säkerhetsåtgärder, vilja vi icke heller påyrka någon annan försigtighet från allmänhetens sida, än kallblodigt lugn; ty den inbillade faran är oftast vådligare än den verkliga. Men när det nu gäller en bolagsstämma, der medlen att förekomma den antydda faran diskuteras och afgöras, är det nödigt att göra sig reda för hela dess vidd. Det är godt nog att här endast kunna åberopa en olycklig erfarenhet vid utländska theatrar; för bolaget är det en samvetssak att i alla händelser häruti icke hafva något att förebrå sig.

9 Direktionens förslag lärer gå ut uppå att under vintern förändra nedgångarna från andra radens loger, så att åskådarne derifrån, utan beröring med dem från första raden, nedstiga i en varm förstuga och derifrån ut. Till samma förstuga inrättas direkt utgång från parterren. Denna förändring åstadkommes genom en tillbygnad å östra facaden åt esplanaderna, hvarigenom äfven vinnes en rymlig och permanent restaurationslokal i öfra våningen. Hyran för denna, jemte nedra buffeten, uppskattad till 800 rub. s:r per år, torde efterhand betäcka kostnaderna för denna tillbygnad. Den härtills öppna trappan skall öfverbyggas. Vi hemställa, om icke klädlogerna kunde på samma gång förbättras.