Notisen/artikeln ingår i HT 28/2 1844:|16 1|

Från Helsingfors.

2.

1 1844 Febr. 27.

2 Min Herre!*)Till kapten Leopold i Besarabien. H:fors Tidn. sade nyligen af gammal vana Löjtnant, och omnämnde bref från Besarabien, hvilka vid närmare påseende befunnits vara från Kiev i Lilla Ryssland.

3 Huru man än må utreda detta års betydelse af skottår – antingen så, att den nya tiden nu skall slå friska skott; eller att den gamla skall dragas på skottkärra till sophögen; eller att det skall vankas larmskott, krigsskott, kanske fröjdeskott, man kunde ock tillägga: jagtskott och björnskott, med anledning af Choræi bekanta:

»Sakta, sakta, mina björnar!

Mins ni, hwilket grufligt skott

Prostens glupska nalle fått!»konsekvensändrat/normaliserat

5 eller att vi skulle förskottsvis få stilla vår längtan efter Egyptens köttgrytor; eller att de bachiska studenttermerna skotta sig, blifva skott, skulle så någon speciellare tillämpning; med ett ord, i alla fall väntar man någonting märkvärdigt. Tills dato har likväl ingenting sådant velat inträffa, om icke det, att åtskilliga afsomnade notabiliteter »gått uppdaga», något som blott kan inträffa i denna yttersta tid.

6 Det märkeligaste är emellertid vår lappländska vinter. Några flytta dess like tillbaka till 1818, andra till 1788. Jag äger som Helsingforsare blott 11 års erfarenhet och mins ej så nålhvass lust i dessa dygder. Det vissa är, att man har observerat −30 à 38° Cels. Om quicksilfret frusit, som man påstått, kan jag ej afgöra. Kanske har man gjort våra meteorologer samma spratt, som man för ett par tiotal tillbaka gjorde en lärd man uppe i norden. En sprängkall vinternatt satte denne ett halft skålpund quicksilfver ut att frysa på en tenntalrik, men en skälm praktiserade i dess ställe en tennklump, hvilken den naturkunnige mannen sedan upptog och hamrade med stor belåtenhet, tills han började förundra sig, att den ej ville smälta i vanlig kammarluft. Från Uleåborg berättas emellertid, att quicksilfret der frusit tre dagar å rad. – Ni derborta, som redan öppnar ert fönster för vårluften och med välbehag inandas de första blommornas doft, svep om er schlafrocken, tänd en brasa i kaminen, om ni har någon, och frys på våra vägnar!

7 Mången fattig familj är att beklaga denna kalla tid, då veden är så dyr och de lägre klassernas boningar ofta högst illa försedda. Med den naivaste uppriktighet berättade mig dessa dagar en tioårig flicka, att hon och hennes mor en vecka lefvat utan dörr till sitt rum, som gränsade intill farstun, »ty dörren var att lagas, den hade ett stort hål invid låset». Emellertid hade man hängt ett täcke för öppningen! – Med beundran har jag sett ischvo|16 2|schikarnes hästar, ofta flera timmar och utan täcke, med orubbligt tålamod stå och snusa på rättvisans och upplysningens kalla knutar, och jag har dervid tänkt, att man äfven här, som i Berlin, kunde stifta en förening mot »djurplågeri»; såvida man ej funne lämpligt, att på senatstorget inrätta en brasa för hyrkuskarne och deras hästar, liksom i Petersburg utanför stora theatern. – Mindre underlig är vargarnes närgångenhet; flera hundar hafva bortsnappats och man berättar till och med menniskolifs bortsnappande ute på Blekholmen.

8 Med afseende å den ökade faran af eldsvådor under en så skarp köld då sprutorna befarades blifva obrukbara genom slangarnes isande, utfärdade polisstyrelsen en varning mot öfverdrifvet eldande. Ganska snart visade sig denna varning af behofvet påkallad. Natten mot den 25 i d. m.denna månad utbrast vådeld i gloet, dock utan svårare påföljder. Men väl sleto de dervid arbetande ondt i 30 graders köld, och det var eget att se sprutmanskapet, medan man väntade på hett vatten, göra hvarjehanda piruetter, för att hålla sig varma, och ropa till hvarandra: »Käsketään hyppäämään!»konsekvensändrat/normaliserat

9 Från de publika verken höras goda nyheter. Revisionen öfver kostnadsförslaget till Saima kanal är i början af denna månad afslutad och landet afbidar endast Hans Kejserliga Majestäts nådiga bifall, för att nedlägga 12 millioner i ett företag af oberäknelig vigt för våra östra orter. 1843 års tulluppbörd har med mer än 90 000konsekvensändrat/normaliserat Rub. S:rRubel Silfver öfverstigit föregående årets. Allmänna Brandstods-Bolaget consoliderar sig allt stadigare. Militärens Enke- och Pupill-Kassa har, i likhet med Civilstatens, sökt och erhållit H. K. Maj:sHans Kungliga Majestäts nådiga tillstånd att nedsätta sin räntefot till 5 procent, i följd hvaraf de större penningesummor, hvilka ännu vid Januari månads utgång funnos i denna fond innestående, hade en särdeles snabb åtgång, hvaremot flera andra fonder med gammal räntefot lära hafva svårighet att tillförlitligt göra sina kapitaler fruktbärande.

10 Vid Universitetet har lottning förevarit med de philosophiæ studerande, som ännu ämna sig fram till promotionen. Då dessa utgöra 29 och dessutom 9 före lottningen börjat tentera samt 24 Candidater förut aspirera på lagern, befinnes antalet af 1844 års blifvande magistrar utgöra 62. Men det är väl möjligt, att nu, som tillförene, en och annan »packar in», som det heter i studentspråket.

11 Såsom literär nyhet kan jag berätta, att vi hafva i farvatnet en ganska voluminös genealogi öfver »de sju systrarne Sursills» vidsträckta slägtförbindelser med större delen preste- och öfrige ståndspersons ätter i Österbotten samt många familjer i landets öfriga delar. Till arbetets vidd kan slutas deraf, att det upptager 136 skrifna ark samt öfver 1400 familjer och, efter ungefärligt öfverslag, föga mindre än 10 000konsekvensändrat/normaliserat namn.

12 I musikaliskt hänseende ingenting nytt, vidare än repetitioner till Oratorium »Die Letzten Dinge» och till det nya declamatorium »Död i Döden», med musik af Hr Pacius. – En mängd privata baler eller såkallade »stortvätter»; fastlagssöndagen en maskerad i societetssalongen, efter uppgift besökt af 800 personer, men föga öfver 30 masker; samt fet-tisdagen en annan dito i borgarklubbens lokal, äfven besökt ända till trängsel, hafva hållit den fashionabla verlden vid gladt lynne. Men theaterdörrarna äro stängda och Hr Hornicke hörs ej af ännu; möjligen beror det ej af honom sjelf att disponera tiden för sin resa. Desto mera sakne vi våra sednaste svenska gäster. Man torde nu här allmänt göra dem den rättvisan, att kalla truppen god för våra resurcer. Och vi tro så godt om Åbo, att vi hoppas, det denna stad ej skall misskänna Hr Delands trupp blott derföre, att den varit omtyckt i Helsingfors. Väl vore, om vi äfven för kommande vintrar kunde fästa Hr Deland vid Åbo och Helsingfors. Utom de flera andra talenter, truppen nu äger, skulle åskledaren Andersson, Correggio-lammet och Franz Mohr-tigern Broman samt dubbel-gracen Lindmark då ej få saknas. Au revoir, min kapten!

 

 

1. *)Till kapten Leopold i Besarabien. H:fors Tidn. sade nyligen af gammal vana Löjtnant, och omnämnde bref från Besarabien, hvilka vid närmare påseende befunnits vara från Kiev i Lilla Ryssland.