1 I öfvermorgon, måndag, öppnas universitetets ritsal för de af allmänheten, hvilka finna något intresse uti en konstexposition i smått.
2 Detta arrangement är det första i sitt slag härstädes. Hvad skall man tänka härom?
3 En del, och visserligen den största, tänker härvid ingenting. Det är det enklaste.
4 Andra se häruti en liten ungdomsfantasi, en angenäm lek. De ha på sitt sätt rätt. Det är en lek med gudar och gudinnor, en gudomlig lek, hvars innersta syfte är ett himmelskt alfvar.
|84 2|
5 Andra skola betrakta expositionen såsom ett af armod misslyckadt försök att åstadkomma något i konstväg. Man skall tala om det underordnade i en samling af nästan idel kopior, om det nedslående i att bland ett antal utländska konstverk, uppställda i Finlands hufvudstad, icke finna ett enda verk af finsk man. Det är att säga till den fattige: du har ej rätt att känna dig rik; till den som icke studerat esthetik: du har ej rätt att glädjas åt det sköna; till ynglingen som ännu ej pröfvat sina krafter: du har ej rätt att beundra sagans hjeltar.
6 Åter andra skola i detta anspråkslösa företag se en svag strimma af en gryende dag. Och de hafva rätt att med glad hänförelse, med svärmande ungdomshopp betrakta denna strimma af framtiden längst bort i dimmorna af en molnig horizont. Likgodt om det är ett lånadt hus, om det först upprinner ur främmande aflägsna källor. Ljuset och sanningen tillhöra verlden; när det förra bryter sig mot det jordiska, alstrar det färgen; när den sednare speglar sig i det sinnliga, fostrar hon skönheten. Hvarföre skulle vi harmas öfver att konstens milda genius kommer till oss från främmmande land? Skola vi derföre visa honom mindre gästfrihet bland våra kulna drifvor?
7 Nej vi skola i denna lilla exposition harmlöst, hoppfullt gläda oss åt den bildande konstens första offentliga erkännande i vårt land. Vi vete, att den här och der hos enskilde funnit vänner och gynnare. Men vi vete ock, att den allt hittills i Finland varit en bortljudande ton utan återsvar i den allmänna bildningen, och vi bekänne ödmjukt, att vi ingenting gjort för dess trefnad allt härintills. Nu, låtom oss hoppas det, skall småningom skönhetens behof vakna och blifva lefvande inom oss. Den ädla törsten skapar sig nog sin egen svalka; låtom oss tro på konstens gryende framtid ibland oss. Och ligger äfven något öfverspändt, något ungdomssvärmeri i denna tro, så må man förlåta det för dess ädla förtröstans skull. Vi skola aldrig uppnå söderns nationer i snillets eld, i idéernas spelande rikedom, i formfulländningens tjusande behag, dessa ljufva gåfvor af en blidare sol; låtom oss då hoppas, att vi en dag i storhet, i kraft, i djup skola ersätta hvad oss brister i rikedom, behag och lif. Sergel, Fogelberg, Byström, Wickenberg, ja Thorvaldsen föddes ju i denna kulna nord, hvarföre skulle vi misströsta, då äfven vi äga Laureus och Ekman – ehuru vi måste blygas att vi ingenting gjort för dem!
8 Förslaget att här bilda en konstförening och konstexpositioner har sedan några år flerfaldigt varit å bane i Helsingfors, men alltid mött hinder vid utförandet. Man får ock tillstå, att slika företag icke varit lätta att åstadkomma utan konstnärer, konstverk och penningar, ja utan att man ens vågat hoppas ett allmännare deltagande derför. Emellertid lärer nådigt tillstånd till en sådan förenings stiftande vara vunnet och stadgar uppgjorda, företaget är ställdt på framtiden och man bör hoppas, att denna numera icke är aflägsen.
9 Hösten 1843 blef denna fråga ett samtalsämne inom Studerande Corpsen. Det länge kända behofvet att både för esthetikens studium i allmänhet, och specielt för antikens, äga afbildningar af utmärkta plastiska konstverk, vaknade med så mycket större liflighet, som några unge män sommaren förut besökt Tysklands berömdaste konstsamlingar och derifrån hemfört känslan af hemlandets armod i konstväg och tanken på ett möjligt bättre. Man beklagade framför allt, att universitetet totalt saknade arbeten i måleri och skulptur, tjenliga att genom egen åskådning befordra denna försummade sida af bildningen, och man öfverlade – enthusiastiskt, som ungdomen alltid gör – om möjligheten att i någon mån medverka till sådana arbetens anskaffande. Snart insåg man likväl, att studerande corpsens ringa tillgångar voro alltför otillräckliga till uppköp af utmärktare målningar;*)För någon tid sedan var fråga väckt, att universitetet skulle köpa en då till salu varande större samling af Laurei taflor, men förslaget blef beklagligen icke realiseradt. deremot ansåg man sig kunna åstadkomma en liten början till ett kostmuseum, medelst anskaffandet af några i gips utförda afbildningar af bildthuggarekonstens mästerverk. För sådant ändamål subscriberades nu samma höst inom corpsen en summa af omkring 420 Rub. S:rRubel Silfver, hvarefter, och sedan Hr Professor Gyldén benäget åtagit sig förenämnde gipsstatyers införskrifvande från Paris, studerande corpsen hos Amplissimum Consistorium anhöll, det samma statyer måtte, till en begynnelse för ett blifvande konstmuseum, såsom gåfva af universitetet emottagas, hvilket bifölls. De requirerade konstverken**)Requisitionen från Paris kostade, transporten inberäknad, 381 Rub. S:r. Öfverskottet af de subscriberade medlen, äfvensom de för Rappos sista representation i H:fors influtna 70 Rub. S:r, torde användas till ytterligare inköp af samma art och bestämmelse. anlände sistledne sommar och äro nu tillsvidare uppställda i universitetets ritsal, der Ritläraren Hr Kruskopf omsorgsfullt grupperat desamma såvidt den trånga lokalen tillåtit.
10 Den nu uppställda konstsamlingen innefattar följande konstverk: 1) Laokoons grupp från Kejsaroriginal: Kejar Titi tidsålder. 2) Diana de Versailles. 3) Apollo di Belvedere; alla dessa tre kolossala efter antiken. 4–7original: **) Niobes barn, byster efter antiken. 8–14) 7 basreliefer, föreställande Silen, Mars, Juno, Merkurius, m. fl. Samteliga dessa gipsbilder äro förärade af studerande corpsen.
11 Vidare: ritsalen tillhöriga gipsstatyer m. m. 15) Den Mediceiska Venus e. antik. 16) Cupido, ny. 17) Venus stigande ur badet, ny. 18) Herkules eft. antik. 19) Apollino eft. ant. 20) Pluto som bortröfvar Proserpina, e. antik. 21) Atlas, uppbärande himlahvalfvet, e. antik. 22) Apollo di Belvedere i minskad skala. 23) Homerus, byst.
12 Slutligen har en Handelsagent från Belgien medfört följande för exposition bestämda oljemålningar, samtliga originaler och till salu för bredvid antecknade priser. 24) N:o 1, Ett bataljstycke, måladt för 100 år tillbaka af Bourguignon; pris 85 Rub. S:r. 25) N:o 2, En trakt i Flandern, landskap af Rosseels; pr. 85 Rub. S:r. 26) N:o 3, En Flamandsk Kermesse eller årsmarknad i trakten af Brüssel, af Melzer, pr. 195 Rub. 27) N:o 4, Fiskare, af Du Burk, pr. 60 Rub. 28) N:o 5, Ett fruntimmer såsom barberare, af Melzer, pr. 135 Rub. 29) N:o 6, Återresan från marknaden, genremålning från grannskapet af Antwerpen, af Melzer, pr. 135 Rub. 30) N:o 7, En kärleksförklaring, af Toutenel, pr. 70 Rub. 31) N:o 8, En utsigt i trakten af Berghem, af Rosseels, pr. 75 Rub. 32 ) N:o 9, Den utspionerade kärlekshandeln, af Toutenel, pr. 105 Rub. 33) N:o 10, Familjelifvet, eller den gode fadren, af Vinneman, pr. 110 Rub. samt 34) N:o 11, Ett fruntimmer i köksbestyr (halffigur) 200 år gammal, af Netscher, pris 75 Rub. allt Silfver.
|84 3|
13 För målningarnas skull erlägges en inträdesafgift af 19 kop. s:rkopek silfver som tillfaller dessas ägare. Studenter äro från denna afgift frikallade.
*)För någon tid sedan var fråga väckt, att universitetet skulle köpa en då till salu varande större samling af Laurei taflor, men förslaget blef beklagligen icke realiseradt.
**)Requisitionen från Paris kostade, transporten inberäknad, 381 Rub. S:r. Öfverskottet af de subscriberade medlen, äfvensom de för Rappos sista representation i H:fors influtna 70 Rub. S:r, torde användas till ytterligare inköp af samma art och bestämmelse.
Kommentaari
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Konst-Exposition i Helsingfors.
1 I öfvermorgon, måndag, öppnas universitetets ritsal för de af allmänheten, hvilka finna något intresse uti en konstexposition i smått.
2 Detta arrangement är det första i sitt slag härstädes. Hvad skall man tänka härom?
3 En del, och visserligen den största, tänker härvid ingenting. Det är det enklaste.
4 Andra se häruti en liten ungdomsfantasi, en angenäm lek. De ha på sitt sätt rätt. Det är en lek med gudar och gudinnor, en gudomlig lek, hvars innersta syfte är ett himmelskt alfvar.
|84 2|5 Andra skola betrakta expositionen såsom ett af armod misslyckadt försök att åstadkomma något i konstväg. Man skall tala om det underordnade i en samling af nästan idel kopior, om det nedslående i att bland ett antal utländska konstverk, uppställda i Finlands hufvudstad, icke finna ett enda verk af finsk man. Det är att säga till den fattige: du har ej rätt att känna dig rik; till den som icke studerat esthetik: du har ej rätt att glädjas åt det sköna; till ynglingen som ännu ej pröfvat sina krafter: du har ej rätt att beundra sagans hjeltar.
6 Åter andra skola i detta anspråkslösa företag se en svag strimma af en gryende dag. Och de hafva rätt att med glad hänförelse, med svärmande ungdomshopp betrakta denna strimma af framtiden längst bort i dimmorna af en molnig horizont. Likgodt om det är ett lånadt hus, om det först upprinner ur främmande aflägsna källor. Ljuset och sanningen tillhöra verlden; när det förra bryter sig mot det jordiska, alstrar det färgen; när den sednare speglar sig i det sinnliga, fostrar hon skönheten. Hvarföre skulle vi harmas öfver att konstens milda genius kommer till oss från främmmande land? Skola vi derföre visa honom mindre gästfrihet bland våra kulna drifvor?
7 Nej vi skola i denna lilla exposition harmlöst, hoppfullt gläda oss åt den bildande konstens första offentliga erkännande i vårt land. Vi vete, att den här och der hos enskilde funnit vänner och gynnare. Men vi vete ock, att den allt hittills i Finland varit en bortljudande ton utan återsvar i den allmänna bildningen, och vi bekänne ödmjukt, att vi ingenting gjort för dess trefnad allt härintills. Nu, låtom oss hoppas det, skall småningom skönhetens behof vakna och blifva lefvande inom oss. Den ädla törsten skapar sig nog sin egen svalka; låtom oss tro på konstens gryende framtid ibland oss. Och ligger äfven något öfverspändt, något ungdomssvärmeri i denna tro, så må man förlåta det för dess ädla förtröstans skull. Vi skola aldrig uppnå söderns nationer i snillets eld, i idéernas spelande rikedom, i formfulländningens tjusande behag, dessa ljufva gåfvor af en blidare sol; låtom oss då hoppas, att vi en dag i storhet, i kraft, i djup skola ersätta hvad oss brister i rikedom, behag och lif. Sergel, Fogelberg, Byström, Wickenberg, ja Thorvaldsen föddes ju i denna kulna nord, hvarföre skulle vi misströsta, då äfven vi äga Laureus och Ekman – ehuru vi måste blygas att vi ingenting gjort för dem!
8 Förslaget att här bilda en konstförening och konstexpositioner har sedan några år flerfaldigt varit å bane i Helsingfors, men alltid mött hinder vid utförandet. Man får ock tillstå, att slika företag icke varit lätta att åstadkomma utan konstnärer, konstverk och penningar, ja utan att man ens vågat hoppas ett allmännare deltagande derför. Emellertid lärer nådigt tillstånd till en sådan förenings stiftande vara vunnet och stadgar uppgjorda, företaget är ställdt på framtiden och man bör hoppas, att denna numera icke är aflägsen.
9 Hösten 1843 blef denna fråga ett samtalsämne inom Studerande Corpsen. Det länge kända behofvet att både för esthetikens studium i allmänhet, och specielt för antikens, äga afbildningar af utmärkta plastiska konstverk, vaknade med så mycket större liflighet, som några unge män sommaren förut besökt Tysklands berömdaste konstsamlingar och derifrån hemfört känslan af hemlandets armod i konstväg och tanken på ett möjligt bättre. Man beklagade framför allt, att universitetet totalt saknade arbeten i måleri och skulptur, tjenliga att genom egen åskådning befordra denna försummade sida af bildningen, och man öfverlade – enthusiastiskt, som ungdomen alltid gör – om möjligheten att i någon mån medverka till sådana arbetens anskaffande. Snart insåg man likväl, att studerande corpsens ringa tillgångar voro alltför otillräckliga till uppköp af utmärktare målningar;*)För någon tid sedan var fråga väckt, att universitetet skulle köpa en då till salu varande större samling af Laurei taflor, men förslaget blef beklagligen icke realiseradt. deremot ansåg man sig kunna åstadkomma en liten början till ett kostmuseum, medelst anskaffandet af några i gips utförda afbildningar af bildthuggarekonstens mästerverk. För sådant ändamål subscriberades nu samma höst inom corpsen en summa af omkring 420 Rub. S:rRubel Silfver, hvarefter, och sedan Hr Professor Gyldén benäget åtagit sig förenämnde gipsstatyers införskrifvande från Paris, studerande corpsen hos Amplissimum Consistorium anhöll, det samma statyer måtte, till en begynnelse för ett blifvande konstmuseum, såsom gåfva af universitetet emottagas, hvilket bifölls. De requirerade konstverken**)Requisitionen från Paris kostade, transporten inberäknad, 381 Rub. S:r. Öfverskottet af de subscriberade medlen, äfvensom de för Rappos sista representation i H:fors influtna 70 Rub. S:r, torde användas till ytterligare inköp af samma art och bestämmelse. anlände sistledne sommar och äro nu tillsvidare uppställda i universitetets ritsal, der Ritläraren Hr Kruskopf omsorgsfullt grupperat desamma såvidt den trånga lokalen tillåtit.
10 Den nu uppställda konstsamlingen innefattar följande konstverk: 1) Laokoons grupp från Kejsaroriginal: Kejar Titi tidsålder. 2) Diana de Versailles. 3) Apollo di Belvedere; alla dessa tre kolossala efter antiken. 4–7
original: **) Niobes barn, byster efter antiken. 8–14) 7 basreliefer, föreställande Silen, Mars, Juno, Merkurius, m. fl. Samteliga dessa gipsbilder äro förärade af studerande corpsen.
11 Vidare: ritsalen tillhöriga gipsstatyer m. m. 15) Den Mediceiska Venus e. antik. 16) Cupido, ny. 17) Venus stigande ur badet, ny. 18) Herkules eft. antik. 19) Apollino eft. ant. 20) Pluto som bortröfvar Proserpina, e. antik. 21) Atlas, uppbärande himlahvalfvet, e. antik. 22) Apollo di Belvedere i minskad skala. 23) Homerus, byst.
12 Slutligen har en Handelsagent från Belgien medfört följande för exposition bestämda oljemålningar, samtliga originaler och till salu för bredvid antecknade priser. 24) N:o 1, Ett bataljstycke, måladt för 100 år tillbaka af Bourguignon; pris 85 Rub. S:r. 25) N:o 2, En trakt i Flandern, landskap af Rosseels; pr. 85 Rub. S:r. 26) N:o 3, En Flamandsk Kermesse eller årsmarknad i trakten af Brüssel, af Melzer, pr. 195 Rub. 27) N:o 4, Fiskare, af Du Burk, pr. 60 Rub. 28) N:o 5, Ett fruntimmer såsom barberare, af Melzer, pr. 135 Rub. 29) N:o 6, Återresan från marknaden, genremålning från grannskapet af Antwerpen, af Melzer, pr. 135 Rub. 30) N:o 7, En kärleksförklaring, af Toutenel, pr. 70 Rub. 31) N:o 8, En utsigt i trakten af Berghem, af Rosseels, pr. 75 Rub. 32 ) N:o 9, Den utspionerade kärlekshandeln, af Toutenel, pr. 105 Rub. 33) N:o 10, Familjelifvet, eller den gode fadren, af Vinneman, pr. 110 Rub. samt 34) N:o 11, Ett fruntimmer i köksbestyr (halffigur) 200 år gammal, af Netscher, pris 75 Rub. allt Silfver.
|84 3|13 För målningarnas skull erlägges en inträdesafgift af 19 kop. s:rkopek silfver som tillfaller dessas ägare. Studenter äro från denna afgift frikallade.