1 Medan kriget endast har att förtälja om blod och dödar, nya förstöringsgredskap och de sinnrikaste medel att förderfva den ene den andra, är det godt att understundom hvila tanken vid fredligare bragder, hvilkas ära och hvilkas följder komma att öfverlefva stridernas dån. Den rastlöst arbetande menniskoanden står icke stilla; dess flygt kan för stunden tyngas, dess arbete störas till en tid, och derutinnan äro krigen att anse som stora olyckor, ehuru de stundom kunna bära i sitt sköte fruktbara framtidsfrön. Men dock så går verlden framåt; uppfinningarnes, associationernas, fredens århundrade har hvarken blifvit lomhördt, lytt eller lamt af kanonernas brak; det rufvar alltjemt på nya planer till mensklig förädling, menskliga framsteg i alla riktningar. Må det göra det ödmjukt, förtröstansfullt, icke derföre sägande: jag är Gud!
2 Fredens århundrade! Ja, ty är icke allt detta intelligensens arbete, hela denna stora förädlingsprocess, som man kallar civilisation, ett förnekande i stort af krigets våld! Kriget är förvildningen, kriget är barbariet; ingen vill åtaga sig bördan utaf dess blodskuld, äfven för priset af dess mest lysande lagrar. Det är vackert att se, huru civilisationen, äfven under brinnande fejd, sträfvar att förneka våldet och förklara vissa områden neutrala, som förut ej varit det. Handeln, egendomen ha i vissa fall fått en sådan skyddsrätt; vetenskapen och konsten äro på väg att erhålla en dylik. Dessa dagar anlände till Helsingfors en samling af magnetiska och astronomiska observationer, förärade till det finska universitetet af observatorium i Greenwich.
3 Låtom oss derföre hvila ögonblickets oro vid anblicken af några fredliga bragder, vår tids underverk. Det märkvärdigaste är utan tvifvel verldsexpositionen i Paris, hvarom mera e. a. g.
4 Kommunikation är den stora lösen för dagen – kommunikation för varan, tanken, personen, händelsen. I detta samma England, som nu, likt sagornas skepp Rephanut, står med kölen i Svarta hafvet och med bogsprötet i Östersjön, arbetar som bäst en jätteplan att komma i dagsljuset. Det är fråga, på fullt allvar tyckes det, om en elektrisk telegraf rundtomkring jorden. Den skall ledas från Nordamerikas östra kust 500 eng. mil genom atlantiska oceanen, öfver Grönland och Island till norska kusten; vidare från Norige öfver Sverige, Danmark, (?) Finland, Petersburg, Moskva och södra Siberien framåt Kamschatka, derifrån öfver Aleutiska öarne genom Stilla oceanen till Kalifornien, der samme man, hr Schaffner, som nyss fulländat den amerikanska telegrafen från Kalifornien till Newyork och som ställer sig i spetsen för denna snara kring hela planetens kropp, skall sitta lik en spindel i medelpunkten af det nät han spunnit omkring sig. Ty det är klart, att hufvudtråden står i förbindelse med otaliga andra. Ett bolag har bildat sig; det gäller närmast atlantiska oceanen, men blott som en början. Underhandlingar äro afslutade med Sverige och Danmark samt öppnade med Ryssland.
5 Vid Themsens mynning uppstår ett nytt jätteverk af hittills oerhörda dimensioner; det klingar som en saga, och det är likväl en verklighet af jern. Hrr Scott Russell och Brunel bygga åt det mäktigaste af bolagen för sjöfart på Australien ett »dubbelt-jern-dubbelt-ångskepp»,konsekvensändrat/normaliserat som redan är till hälften färdigt. Det blir tre gånger större än det största linieskepp i engelska flottan, Duke of Wellington. Det drifves på engång med hjul och skruf, kommer att gå mot vinden i hvilken storm som helst, kommer aldrig att kränga, aldrig att sjunka. Det skall på engång inlasta ett så stort kolförråd, att det utan vidare tillskott kan göra resan till Australien fram och åter på 60 till 70 dagar inalles. Mellan bäcken inrättar man så stora och så väl afskilda lufttäta rum, att om ock skeppets tjocka dubbla jernväggar blefve genomstötta och hela dess inre fylldt med vatten, skall likväl hela dess massa, som lastad uppskattas till en million centner, hållas uppe på vattenytan. Mathematik och skeppsbyggeri anstränga sitt yttersta att göra allt så fullkomligt som möjligt, gör detta jätteskepp blir en resa kring jorden en enda sommars promenad.
6 Jernvägen öfver Panamanäset är färdig, 49 (eng?) mil lång genom en vild fjälltrakt, som åtskiljer de båda oceanerna, och kostar ej mer än 1 400 000konsekvensändrat/normaliserat pund sterling, således mindre än hvad ett par veckors krig kostar på Krim. På ett ställe höjer den sig 250 fot öfver hafsytan. Vid båda ändpunkterna vänta ofantliga ångskepp, för att hastigt bära den ena verldsdelens produkter till den andra. Egypten genomkorsas af en ny jernväg om 130 mils längd från Kairo till Alexandria. Engelska Ostindien betäckes snabbt af ett jernvägsnät, som inom få timmar tillryggalägger kamelernas månadslånga transporter till hafvet. Inom detta års slut|35 3| har Ostindien elektriska telegraftrådar om 3 000konsekvensändrat/normaliserat eng. mils längd.
7 Nya uppfinningar framträda icke mindre storartade. D:r Callan i Maynoth upplyser och värmer med en galvanisk stapel af 48 par en stor sal i 8 timmars tid, och denna värme och detta ljus kosta 8 pence (24 kop. s:r). Detta kan ännu kallas dyrt i bredd med den uppfinning en tysk mekanikus, Puls från Schlesien, gjort uti London. Han upplyser och värmer ett helt hus i 24 timmars tid för en farthing (½ kop. s:r). Detta sker genom sönderdelning af vatten med vatten. Hans galvaniska stapel af 1 000konsekvensändrat/normaliserat par behöfver ingen svafvelsyra eller annat dyrt ämne, endast vatten, för att utveckla vätgas och syrgas, hvilka genom förbränning åter bilda vatten och emellertid lysa, värma, steka, koka, korteligen göra allt hvad elden annars uträttar. Bekräftar sig denna uppfinning, hvilken nu bolag af Engelsmän, Fransmän och Amerikanare slitas om att tillegna sig, är den sannolikt en af de allra vigtigaste som detta rika århundrade frambragt. Först derigenom blir ångkraften, befriad från sitt dyra bränsle, oberäknelig. Tre fjerdedelar af jordens yta betäckas af vatten, och hvarje droppe deraf skall kunna förvandlas till bränmaterial, till lysmaterial i menniskans tjenst!
8 På Malta har man funnit en ny silkesmask, bombyx cynthia, som spinner ett dubbelt starkare silke än den vanliga. Härvid påminte sig entomologerne, att i Indien kringflyga ej mindre än 150 olika arter fjärilar, hvilkas larver spinna silkespuppor. Om några år skola silke och siden ha fallit till halfva priset. På Londons gator säljas nya och goda mikroskoper af ett slags genomskinligt harts för 1 penny (2¾ kop. s:r) stycket.
Notisen/artikeln ingår i HT 23/6 1855:|48 3|
Fredliga Bragder.
2.
9 – Hängbron öfver Niagara. D. 17 sistlidne Mars fulländades detta djerfva företag, som tvärs öfver verldens berömdaste vattenfall sammanbinder centraljernvägen från Newyork med Great Western jernvägen från Kanada. 240 fot högt hänger bron öfver fallets strömfåra; dess längd är 820 fot. Den är fästad vid stränderna med fyra jernkedjor, hvilka åter äro fästade vid stränderna medelst fyra 78 till 88 fot höga murade torn. Hvar kedja är 10 tum tjock och sammanspunnen af 3 640konsekvensändrat/normaliserat jerntrådar. Brobyggnadens vigt, som tynger på kedjorna, är 750 tonns, men kedjorna beräknas kunna bära 7 000konsekvensändrat/normaliserat ända till 12 400konsekvensändrat/normaliserat tonns. Från hvarje kedja nedhänga mindre kedjor, 1½ fot tjocka, en vid hvar fjerde fot, och bilda, 16 fot under den egentliga jernvägsbron, en annan bro för fotgångare och åkdon dragne af hästar. Öfre och undre bron sammanbindas medelst ett starkt flätverk af jern och träd; är allt dessutom genom transversala kettingar så fästadt vid stränderna, att icke ens den starkaste storm förmår bringa den hängande bron i gungning. Det är naturligt att båda broarna ha ledstänger; det fordras mer än vanligt sjöhufvud, för att ej hisna här vid en blick i djupet. Byggmästaren, som både uttänkt och utfört detta jätteverk, är en preussisk ingeniör vid namn J. A. Röbling. D. 18 Mars kl. ½ 11 f. m. for första jernvägståget, 22 tungt lastade vagnar med deras lokomotiv, öfver bron. Ej en gungning förmärktes; endast kedjorna töjde sig 9 tum, som var mindre än man på förhand beräknat.
10 – Viadukten vid Ariccia. Vägen mellan Rom och Neapel går på vissa ställen utmed sluttningen af Apenninerna, hvilka mellan Albano och byn Ariccia bilda en djup dalklyfta, farlig och besvärlig att passera med vagn. Här har en Italienare, Bertolini, på 7 år uppfört en praktfull 900 fot lång viadukt, som uppfyller klyftan, så att vägen går jemn fram, utan backe. Viadukten är uppförd på tre rader hvalfbågar ofvanom hvarandra; nedersta raden har 6, mellersta raden 12 och öfversta raden 18 bågar. Alltsammans kostade påfliga regeringen blott 728 000konsekvensändrat/normaliserat francs och blef färdigt om hösten 1854.
11 – Jernvägar öfver Alperna. Alla schweitziska jernvägar önska lifligt att kunna sammanbinda sina linier med de italienska. Denna önskan har kallat i dagen ej mindre än sex olika projekter till jernväg öfver Alperna; det ena djerfvare än det andra. En vill borra en tunnel genom Simplon; en annan vill låta vägen i långa spiraler slingra upp- och nedför S:t Bernhard; en tredje vill genom båda methoderna öfverstiga S:t Gotthard. Olyckligtvis äro kostnadsförslagen ansenliga. Det billigaste, öfver S:t Gotthard, beräknas till 160 425 000konsekvensändrat/normaliserat fr.; det dyraste, öfver Grimsel och Simplon, till 205 550 000konsekvensändrat/normaliserat fr.
12 – Jernväg under jorden. Engelska parlamentet har nyligen samtyckt till anläggandet af en jernväg under London. Den kommer att heta Metropolitan Railway och är till en början bestämd att sammanbinda stationerna Great Western, North Western och Great Northern jernbanorna med generalposthuset. Den blir vidpass en eng. mil lång, går under gator, gårdar och hus samt beräknas kosta 1 200 000konsekvensändrat/normaliserat pund sterling.
13 – Upptäckter i det inre af Afrika. Utan att afskräckas af sina förgångares missöden, fortfara djerfve resande att stycke för stycke utplåna geografins bekanta fattigdomsbevis »Obekanta länder», som ännu på kartorna vidlåder större delen af Afrikas inre kontinent. »Öknens drottning» Timbuktu med kringliggande länder har de sednare åren under stora faror genomströfvats af den modige Tysken Dr Barth, som nu är på återväg till Europa. På hans uppmaning föranstaltas nu en ny expedition under Sardinaren Brun Rollet’s ledning till uppsökande af Nilens källflod. Man har nemligen kommit till den öfvertygelsen, att ingendera af de tre flodarmar, (Takkasie, Bahr-el-Azrek, Bahr-el-Abiad) hvilka en efter annan hedrats med denna titel, är den rätta, i utan att hufvudfloden bör sökas längre i sydvest. Här finnas dessutom starktbefolkade länder rika på elfenben, hvilka lofva handeln en gyllene skörd i framtiden.
14 – Ny färgad metall. Bland de omkr. 40 metaller vetenskapen känner fanns det härtills blott två färgade, guldet och kopparen. Nyligen har man i Paris lyckats frambringa en tredje metall af rödakfärg, Strontium, hvars oxid, Strontian, man kände, utan att härtills lyckas få metallen i dess renhet. Man vet att strontian begagnats vid fyrverkerier, för att åstadkomma en skön purpurglans.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Fredliga Bragder.
1.
1 Medan kriget endast har att förtälja om blod och dödar, nya förstöringsgredskap och de sinnrikaste medel att förderfva den ene den andra, är det godt att understundom hvila tanken vid fredligare bragder, hvilkas ära och hvilkas följder komma att öfverlefva stridernas dån. Den rastlöst arbetande menniskoanden står icke stilla; dess flygt kan för stunden tyngas, dess arbete störas till en tid, och derutinnan äro krigen att anse som stora olyckor, ehuru de stundom kunna bära i sitt sköte fruktbara framtidsfrön. Men dock så går verlden framåt; uppfinningarnes, associationernas, fredens århundrade har hvarken blifvit lomhördt, lytt eller lamt af kanonernas brak; det rufvar alltjemt på nya planer till mensklig förädling, menskliga framsteg i alla riktningar. Må det göra det ödmjukt, förtröstansfullt, icke derföre sägande: jag är Gud!
2 Fredens århundrade! Ja, ty är icke allt detta intelligensens arbete, hela denna stora förädlingsprocess, som man kallar civilisation, ett förnekande i stort af krigets våld! Kriget är förvildningen, kriget är barbariet; ingen vill åtaga sig bördan utaf dess blodskuld, äfven för priset af dess mest lysande lagrar. Det är vackert att se, huru civilisationen, äfven under brinnande fejd, sträfvar att förneka våldet och förklara vissa områden neutrala, som förut ej varit det. Handeln, egendomen ha i vissa fall fått en sådan skyddsrätt; vetenskapen och konsten äro på väg att erhålla en dylik. Dessa dagar anlände till Helsingfors en samling af magnetiska och astronomiska observationer, förärade till det finska universitetet af observatorium i Greenwich.
3 Låtom oss derföre hvila ögonblickets oro vid anblicken af några fredliga bragder, vår tids underverk. Det märkvärdigaste är utan tvifvel verldsexpositionen i Paris, hvarom mera e. a. g.
4 Kommunikation är den stora lösen för dagen – kommunikation för varan, tanken, personen, händelsen. I detta samma England, som nu, likt sagornas skepp Rephanut, står med kölen i Svarta hafvet och med bogsprötet i Östersjön, arbetar som bäst en jätteplan att komma i dagsljuset. Det är fråga, på fullt allvar tyckes det, om en elektrisk telegraf rundtomkring jorden. Den skall ledas från Nordamerikas östra kust 500 eng. mil genom atlantiska oceanen, öfver Grönland och Island till norska kusten; vidare från Norige öfver Sverige, Danmark, (?) Finland, Petersburg, Moskva och södra Siberien framåt Kamschatka, derifrån öfver Aleutiska öarne genom Stilla oceanen till Kalifornien, der samme man, hr Schaffner, som nyss fulländat den amerikanska telegrafen från Kalifornien till Newyork och som ställer sig i spetsen för denna snara kring hela planetens kropp, skall sitta lik en spindel i medelpunkten af det nät han spunnit omkring sig. Ty det är klart, att hufvudtråden står i förbindelse med otaliga andra. Ett bolag har bildat sig; det gäller närmast atlantiska oceanen, men blott som en början. Underhandlingar äro afslutade med Sverige och Danmark samt öppnade med Ryssland.
5 Vid Themsens mynning uppstår ett nytt jätteverk af hittills oerhörda dimensioner; det klingar som en saga, och det är likväl en verklighet af jern. Hrr Scott Russell och Brunel bygga åt det mäktigaste af bolagen för sjöfart på Australien ett »dubbelt-jern-dubbelt-ångskepp»,konsekvensändrat/normaliserat som redan är till hälften färdigt. Det blir tre gånger större än det största linieskepp i engelska flottan, Duke of Wellington. Det drifves på engång med hjul och skruf, kommer att gå mot vinden i hvilken storm som helst, kommer aldrig att kränga, aldrig att sjunka. Det skall på engång inlasta ett så stort kolförråd, att det utan vidare tillskott kan göra resan till Australien fram och åter på 60 till 70 dagar inalles. Mellan bäcken inrättar man så stora och så väl afskilda lufttäta rum, att om ock skeppets tjocka dubbla jernväggar blefve genomstötta och hela dess inre fylldt med vatten, skall likväl hela dess massa, som lastad uppskattas till en million centner, hållas uppe på vattenytan. Mathematik och skeppsbyggeri anstränga sitt yttersta att göra allt så fullkomligt som möjligt, gör detta jätteskepp blir en resa kring jorden en enda sommars promenad.
6 Jernvägen öfver Panamanäset är färdig, 49 (eng?) mil lång genom en vild fjälltrakt, som åtskiljer de båda oceanerna, och kostar ej mer än 1 400 000konsekvensändrat/normaliserat pund sterling, således mindre än hvad ett par veckors krig kostar på Krim. På ett ställe höjer den sig 250 fot öfver hafsytan. Vid båda ändpunkterna vänta ofantliga ångskepp, för att hastigt bära den ena verldsdelens produkter till den andra. Egypten genomkorsas af en ny jernväg om 130 mils längd från Kairo till Alexandria. Engelska Ostindien betäckes snabbt af ett jernvägsnät, som inom få timmar tillryggalägger kamelernas månadslånga transporter till hafvet. Inom detta års slut|35 3| har Ostindien elektriska telegraftrådar om 3 000konsekvensändrat/normaliserat eng. mils längd.
7 Nya uppfinningar framträda icke mindre storartade. D:r Callan i Maynoth upplyser och värmer med en galvanisk stapel af 48 par en stor sal i 8 timmars tid, och denna värme och detta ljus kosta 8 pence (24 kop. s:r). Detta kan ännu kallas dyrt i bredd med den uppfinning en tysk mekanikus, Puls från Schlesien, gjort uti London. Han upplyser och värmer ett helt hus i 24 timmars tid för en farthing (½ kop. s:r). Detta sker genom sönderdelning af vatten med vatten. Hans galvaniska stapel af 1 000konsekvensändrat/normaliserat par behöfver ingen svafvelsyra eller annat dyrt ämne, endast vatten, för att utveckla vätgas och syrgas, hvilka genom förbränning åter bilda vatten och emellertid lysa, värma, steka, koka, korteligen göra allt hvad elden annars uträttar. Bekräftar sig denna uppfinning, hvilken nu bolag af Engelsmän, Fransmän och Amerikanare slitas om att tillegna sig, är den sannolikt en af de allra vigtigaste som detta rika århundrade frambragt. Först derigenom blir ångkraften, befriad från sitt dyra bränsle, oberäknelig. Tre fjerdedelar af jordens yta betäckas af vatten, och hvarje droppe deraf skall kunna förvandlas till bränmaterial, till lysmaterial i menniskans tjenst!
8 På Malta har man funnit en ny silkesmask, bombyx cynthia, som spinner ett dubbelt starkare silke än den vanliga. Härvid påminte sig entomologerne, att i Indien kringflyga ej mindre än 150 olika arter fjärilar, hvilkas larver spinna silkespuppor. Om några år skola silke och siden ha fallit till halfva priset. På Londons gator säljas nya och goda mikroskoper af ett slags genomskinligt harts för 1 penny (2¾ kop. s:r) stycket.
Notisen/artikeln ingår i HT 23/6 1855:|48 3|Fredliga Bragder.
2.
9 – Hängbron öfver Niagara. D. 17 sistlidne Mars fulländades detta djerfva företag, som tvärs öfver verldens berömdaste vattenfall sammanbinder centraljernvägen från Newyork med Great Western jernvägen från Kanada. 240 fot högt hänger bron öfver fallets strömfåra; dess längd är 820 fot. Den är fästad vid stränderna med fyra jernkedjor, hvilka åter äro fästade vid stränderna medelst fyra 78 till 88 fot höga murade torn. Hvar kedja är 10 tum tjock och sammanspunnen af 3 640konsekvensändrat/normaliserat jerntrådar. Brobyggnadens vigt, som tynger på kedjorna, är 750 tonns, men kedjorna beräknas kunna bära 7 000konsekvensändrat/normaliserat ända till 12 400konsekvensändrat/normaliserat tonns. Från hvarje kedja nedhänga mindre kedjor, 1½ fot tjocka, en vid hvar fjerde fot, och bilda, 16 fot under den egentliga jernvägsbron, en annan bro för fotgångare och åkdon dragne af hästar. Öfre och undre bron sammanbindas medelst ett starkt flätverk af jern och träd; är allt dessutom genom transversala kettingar så fästadt vid stränderna, att icke ens den starkaste storm förmår bringa den hängande bron i gungning. Det är naturligt att båda broarna ha ledstänger; det fordras mer än vanligt sjöhufvud, för att ej hisna här vid en blick i djupet. Byggmästaren, som både uttänkt och utfört detta jätteverk, är en preussisk ingeniör vid namn J. A. Röbling. D. 18 Mars kl. ½ 11 f. m. for första jernvägståget, 22 tungt lastade vagnar med deras lokomotiv, öfver bron. Ej en gungning förmärktes; endast kedjorna töjde sig 9 tum, som var mindre än man på förhand beräknat.
10 – Viadukten vid Ariccia. Vägen mellan Rom och Neapel går på vissa ställen utmed sluttningen af Apenninerna, hvilka mellan Albano och byn Ariccia bilda en djup dalklyfta, farlig och besvärlig att passera med vagn. Här har en Italienare, Bertolini, på 7 år uppfört en praktfull 900 fot lång viadukt, som uppfyller klyftan, så att vägen går jemn fram, utan backe. Viadukten är uppförd på tre rader hvalfbågar ofvanom hvarandra; nedersta raden har 6, mellersta raden 12 och öfversta raden 18 bågar. Alltsammans kostade påfliga regeringen blott 728 000konsekvensändrat/normaliserat francs och blef färdigt om hösten 1854.
11 – Jernvägar öfver Alperna. Alla schweitziska jernvägar önska lifligt att kunna sammanbinda sina linier med de italienska. Denna önskan har kallat i dagen ej mindre än sex olika projekter till jernväg öfver Alperna; det ena djerfvare än det andra. En vill borra en tunnel genom Simplon; en annan vill låta vägen i långa spiraler slingra upp- och nedför S:t Bernhard; en tredje vill genom båda methoderna öfverstiga S:t Gotthard. Olyckligtvis äro kostnadsförslagen ansenliga. Det billigaste, öfver S:t Gotthard, beräknas till 160 425 000konsekvensändrat/normaliserat fr.; det dyraste, öfver Grimsel och Simplon, till 205 550 000konsekvensändrat/normaliserat fr.
12 – Jernväg under jorden. Engelska parlamentet har nyligen samtyckt till anläggandet af en jernväg under London. Den kommer att heta Metropolitan Railway och är till en början bestämd att sammanbinda stationerna Great Western, North Western och Great Northern jernbanorna med generalposthuset. Den blir vidpass en eng. mil lång, går under gator, gårdar och hus samt beräknas kosta 1 200 000konsekvensändrat/normaliserat pund sterling.
13 – Upptäckter i det inre af Afrika. Utan att afskräckas af sina förgångares missöden, fortfara djerfve resande att stycke för stycke utplåna geografins bekanta fattigdomsbevis »Obekanta länder», som ännu på kartorna vidlåder större delen af Afrikas inre kontinent. »Öknens drottning» Timbuktu med kringliggande länder har de sednare åren under stora faror genomströfvats af den modige Tysken Dr Barth, som nu är på återväg till Europa. På hans uppmaning föranstaltas nu en ny expedition under Sardinaren Brun Rollet’s ledning till uppsökande af Nilens källflod. Man har nemligen kommit till den öfvertygelsen, att ingendera af de tre flodarmar, (Takkasie, Bahr-el-Azrek, Bahr-el-Abiad) hvilka en efter annan hedrats med denna titel, är den rätta, i utan att hufvudfloden bör sökas längre i sydvest. Här finnas dessutom starktbefolkade länder rika på elfenben, hvilka lofva handeln en gyllene skörd i framtiden.
14 – Ny färgad metall. Bland de omkr. 40 metaller vetenskapen känner fanns det härtills blott två färgade, guldet och kopparen. Nyligen har man i Paris lyckats frambringa en tredje metall af rödakfärg, Strontium, hvars oxid, Strontian, man kände, utan att härtills lyckas få metallen i dess renhet. Man vet att strontian begagnats vid fyrverkerier, för att åstadkomma en skön purpurglans.