1 Fransmännens konung, Ludvig Philip, har nyligen under sin engelska resa uttalat den i sanning kungliga satsen, att intet land kan betrygga sitt välstånd oberoende af dess grannländers. Med erkännande häraf, kan Finland så mycket mindre med likgiltighet åse sin vestra grannes handelsbekymmer som åtskilliga för båda ländernas inbördes handel vigtiga åtgärder med dessa bekymmer sammanhänga. En af dessa åtgärder är riksdagsmannen Maths Pehrsons numera i vederbörande Utskott bifallna motion om inskränkning af Finlands kustsjöfart på Sverige.
2 Vi hafva tillförene (N:o 79) antydt, huruledes Sveriges mot finska exporthandeln riktade restriktiva författningar nära sammanhänga med föreställningen om en ofantlig underbalans för Sverige i dess finska handelsförbindelser. Denna föreställning vann ny styrka sedan man trott sig finna, att de 4 millioner R:drRiksdaler Banko, hvilka Svenska Banken 1841 och 1842 nödgades af Finland inlösa mot klingande mynt, tillkommit endast genom denna underbalans i Sveriges handelsvåg. Veterligen har ej heller en stämma höjt sig i Sverige, för att bevisa, huruledes dessa 4 millioner helt enkelt utgjorde en del af Finlands nationalförmögenhet, tillkommen genom flera orsaker och under långliga tider, samt deponerad i Svenska Banken mot förbindelser (sedlar), hvilka, liksom alla reverser, förr eller sednare måste återgäldas. Än mindre har någon gjort sig mödan att påminna om den betydliga transitovinst, Sverige så länge skördat af Finlands utrikes handel, likaså litet som någon erinrat om den direkta vinst, Svenska Banken skördat af sina sedlars förslitning eller förstöring i Finland. Att denna vinst varit ganska betydlig äfven efter Finlands förening med kejsareriket, synes deraf, att, enligt ungefärlig uppskattning, nära en million svenskt riksgälds i sedlar uppbrunnit vid Åbo brand,*)För tillförlitligheten af denna ziffra, äfvensom den följande, kan Red. ej ansvara, utan meddelar uppgifterna efter i öfrigt väl underrättade personers utsage. äfvensom att omkring 60 000konsekvensändrat/normaliseratR:drRiksdaler af de 1841 från Finland till inlösen remitterade svenska sedlar för mindre bristfälligheter icke accepterats. Det synes likväl, som hade dessa förhållanden bordt komma i beräkning vid kalkyler, genom hvilka man velat bevisa, att Finland redan länge dragit en otillbörlig: vinst af Sverige, en vinst, som anses haft till påföljd det svenska klingande myntets utförsel samt derigenom medverkat till den nu rådande penningekrisen inom sistnämnda land.
3 Ingenting är naturligare, än att hvarje land söker uppdrifva sin inhemska produktion och derföre vägrar att af utlänningen mottaga sådana artiklar, som inom landet kunna produceras för behofvet tillräckliga och jemngoda med de utländska. Det vore derföre obilligt att klandra svenska regeringen för åtgärder, som åsyfta att uppdrifva landets egna produkter, särdeles dem af skogshandteringen och boskapsskötseln, hvarutinnan Finnarne hittills konkurrerat. Men då inskränkande åtgärder mot ett annat lands handel ofelbart måste framkalla motsvarande inskränkningar från det förfördelades sida, så fordras vid utförandet en vaksamhet att ej skada ett större intresse, för att befordra ett mindre. Intet land kan rimligtvis begära att exportera sina produkter till ett annat, utan att af detta andra mottaga en i någon mån motsvarande import i utbyte. Nu säga Svenskarne: »vi vilja ingen införsel från Finland!» – »Nåväl»,konsekvensändrat/normaliserat svaras från finska sidan: »vi vilja ingen införsel från Sverige!» Det är möjligt, att en eller annat intresse i endera landet drager vinst af ett sådant förhållande; men det säkra är emellertid, att vida flera och större intressen i båda länderna dervid lida.
4 Det vill synas, som hade man i Sverige lagt alltför stor vigt på importen från Finland. Som bekant, utgöres denna nästan uteslutande af viktualier, något ved och tjära samt obetydligt väfnader. En sådan införsel kan endast då vara af vigt, om spanmål deri ingår till betydligare quantiteter, hvilket här icke är förhållandet.*)1843 utförde Finland till Sverige spanmål (Vasa och Nylands utsädesråg) för 27 712konsekvensändrat/normaliseratRub. S:r.Rubel Silfver Under flera år tillförene har utförseln ej uppgått till detta belopp. Några tusen lispund smör och talg, några tusen tunnor kött eller famnar ved ruinera ej ett land med Sveriges tillgångar. Den import, af hvilken Sverige lider och mot hvilken det bör rikta sina prohibitiva åtgärder, är icke införseln af viktualier från Finland, utan en öfverdrifven kolonial- och manufaktur-import, hvilken stegrar lyxen på samma gång som den skadar den inhemska fabriksrörelsen. Att detta ganska väl inses, derom vitna både tidningar**)En af dessa välmenande patrioter, som ej rådfråga annat än denna sin välmening, har i Svenska Biet föreslagit »en förening af alla fosterlandsvänner till afskaffande af alla umbärliga utländska fabrikaters förbrukning i Sverige».konsekvensändrat/normaliserat Förslaget skall utan tvifvel uträtta lika mycket, som månget dylikt tillförene. och riksdagsdebatter. Men att man, det oaktadt, vidhåller ropet om den finska importens stora skadlighet, det bevisar antingen en hushållningsanda i smått, eller ock en patriotism, som förbiser, utom åtskilligt annat, äfven utlänningens billigaste anspråk på reciprocitet i handel, vore du äfven utlänningar, hvilka man ännu stundom i patethiska tal benämner »sina fordne bröder».konsekvensändrat/normaliserat
5 Förutsatt likväl att införseln af finska viktualier vore menlig för Sverige och att dess upphörande skulle upplifva nämnde lands skogshandtering och boskapsskjötsel, månne denna vinst uppväger den förlust, hvilken svenska|90 3| bergs- och bruksrörelsen skall lida genom utestängandet af dess tackjern och skrot från finska marknaden? År 1843 infördes från Sverige till Finland jern och stål för öfver 100 000konsekvensändrat/normaliseratRub.Rubel Silfver mindre än föregående året, men likväl motsvarade denna införsel i värde hela den till Sverige gående finska exporten af smör, fisk, ved, kreatur och spanmål, d. v. s. i det närmaste tre femtedelar af hela den finska exporten på Sverige tillsammanlagd. Tullverkets tabeller utvisa dessutom, att den kontanta fördel, Finland kan hafva dragit af sin handel med Sverige på långt när ej motsvarar den föreställning man derom gör sig i Sverige, ja att vid inträffande missvextår, då svensk spanmål införes, handelsvågen afgjordt och betydligt lutar till det sednare landets förmån. Talar man åter om lurendrejeri, så är det våra grannars ensak, om på svenska sidan större quantiteter insmuglas, än på den numera strängt bevakade finska.
6 Afsigten med dessa reflexioner har ej kunnat vara annan än den, att framhålla haltlösheten af de skäl, hvaraf svenska tidningar och riksdagsmän anse sig föranlåtne att yrka på inskränkningar af Finlands handel på Sverige. – I sammanhang härmed böre vi nämna, att berättelsen om den nya kanalen, som skulle göra sundstullen umbärlig, sa tillvida är ogrundad, att endast lösa projekter derom varit framkastade, utan att man ännu känner om företaget kan realiseras. Lokala undersökningar vidtagas likväl för detta ändamål.
*)För tillförlitligheten af denna ziffra, äfvensom den följande, kan Red. ej ansvara, utan meddelar uppgifterna efter i öfrigt väl underrättade personers utsage.
*)1843 utförde Finland till Sverige spanmål (Vasa och Nylands utsädesråg) för 27 712konsekvensändrat/normaliseratRub. S:r.Rubel Silfver Under flera år tillförene har utförseln ej uppgått till detta belopp.
**)En af dessa välmenande patrioter, som ej rådfråga annat än denna sin välmening, har i Svenska Biet föreslagit »en förening af alla fosterlandsvänner till afskaffande af alla umbärliga utländska fabrikaters förbrukning i Sverige».konsekvensändrat/normaliserat Förslaget skall utan tvifvel uträtta lika mycket, som månget dylikt tillförene.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Svenska Förhållanden till Finland.
1 Fransmännens konung, Ludvig Philip, har nyligen under sin engelska resa uttalat den i sanning kungliga satsen, att intet land kan betrygga sitt välstånd oberoende af dess grannländers. Med erkännande häraf, kan Finland så mycket mindre med likgiltighet åse sin vestra grannes handelsbekymmer som åtskilliga för båda ländernas inbördes handel vigtiga åtgärder med dessa bekymmer sammanhänga. En af dessa åtgärder är riksdagsmannen Maths Pehrsons numera i vederbörande Utskott bifallna motion om inskränkning af Finlands kustsjöfart på Sverige.
2 Vi hafva tillförene (N:o 79) antydt, huruledes Sveriges mot finska exporthandeln riktade restriktiva författningar nära sammanhänga med föreställningen om en ofantlig underbalans för Sverige i dess finska handelsförbindelser. Denna föreställning vann ny styrka sedan man trott sig finna, att de 4 millioner R:drRiksdaler Banko, hvilka Svenska Banken 1841 och 1842 nödgades af Finland inlösa mot klingande mynt, tillkommit endast genom denna underbalans i Sveriges handelsvåg. Veterligen har ej heller en stämma höjt sig i Sverige, för att bevisa, huruledes dessa 4 millioner helt enkelt utgjorde en del af Finlands nationalförmögenhet, tillkommen genom flera orsaker och under långliga tider, samt deponerad i Svenska Banken mot förbindelser (sedlar), hvilka, liksom alla reverser, förr eller sednare måste återgäldas. Än mindre har någon gjort sig mödan att påminna om den betydliga transitovinst, Sverige så länge skördat af Finlands utrikes handel, likaså litet som någon erinrat om den direkta vinst, Svenska Banken skördat af sina sedlars förslitning eller förstöring i Finland. Att denna vinst varit ganska betydlig äfven efter Finlands förening med kejsareriket, synes deraf, att, enligt ungefärlig uppskattning, nära en million svenskt riksgälds i sedlar uppbrunnit vid Åbo brand,*)För tillförlitligheten af denna ziffra, äfvensom den följande, kan Red. ej ansvara, utan meddelar uppgifterna efter i öfrigt väl underrättade personers utsage. äfvensom att omkring 60 000konsekvensändrat/normaliserat R:drRiksdaler af de 1841 från Finland till inlösen remitterade svenska sedlar för mindre bristfälligheter icke accepterats. Det synes likväl, som hade dessa förhållanden bordt komma i beräkning vid kalkyler, genom hvilka man velat bevisa, att Finland redan länge dragit en otillbörlig: vinst af Sverige, en vinst, som anses haft till påföljd det svenska klingande myntets utförsel samt derigenom medverkat till den nu rådande penningekrisen inom sistnämnda land.
3 Ingenting är naturligare, än att hvarje land söker uppdrifva sin inhemska produktion och derföre vägrar att af utlänningen mottaga sådana artiklar, som inom landet kunna produceras för behofvet tillräckliga och jemngoda med de utländska. Det vore derföre obilligt att klandra svenska regeringen för åtgärder, som åsyfta att uppdrifva landets egna produkter, särdeles dem af skogshandteringen och boskapsskötseln, hvarutinnan Finnarne hittills konkurrerat. Men då inskränkande åtgärder mot ett annat lands handel ofelbart måste framkalla motsvarande inskränkningar från det förfördelades sida, så fordras vid utförandet en vaksamhet att ej skada ett större intresse, för att befordra ett mindre. Intet land kan rimligtvis begära att exportera sina produkter till ett annat, utan att af detta andra mottaga en i någon mån motsvarande import i utbyte. Nu säga Svenskarne: »vi vilja ingen införsel från Finland!» – »Nåväl»,konsekvensändrat/normaliserat svaras från finska sidan: »vi vilja ingen införsel från Sverige!» Det är möjligt, att en eller annat intresse i endera landet drager vinst af ett sådant förhållande; men det säkra är emellertid, att vida flera och större intressen i båda länderna dervid lida.
4 Det vill synas, som hade man i Sverige lagt alltför stor vigt på importen från Finland. Som bekant, utgöres denna nästan uteslutande af viktualier, något ved och tjära samt obetydligt väfnader. En sådan införsel kan endast då vara af vigt, om spanmål deri ingår till betydligare quantiteter, hvilket här icke är förhållandet.*)1843 utförde Finland till Sverige spanmål (Vasa och Nylands utsädesråg) för 27 712konsekvensändrat/normaliserat Rub. S:r.Rubel Silfver Under flera år tillförene har utförseln ej uppgått till detta belopp. Några tusen lispund smör och talg, några tusen tunnor kött eller famnar ved ruinera ej ett land med Sveriges tillgångar. Den import, af hvilken Sverige lider och mot hvilken det bör rikta sina prohibitiva åtgärder, är icke införseln af viktualier från Finland, utan en öfverdrifven kolonial- och manufaktur-import, hvilken stegrar lyxen på samma gång som den skadar den inhemska fabriksrörelsen. Att detta ganska väl inses, derom vitna både tidningar**)En af dessa välmenande patrioter, som ej rådfråga annat än denna sin välmening, har i Svenska Biet föreslagit »en förening af alla fosterlandsvänner till afskaffande af alla umbärliga utländska fabrikaters förbrukning i Sverige».konsekvensändrat/normaliserat Förslaget skall utan tvifvel uträtta lika mycket, som månget dylikt tillförene. och riksdagsdebatter. Men att man, det oaktadt, vidhåller ropet om den finska importens stora skadlighet, det bevisar antingen en hushållningsanda i smått, eller ock en patriotism, som förbiser, utom åtskilligt annat, äfven utlänningens billigaste anspråk på reciprocitet i handel, vore du äfven utlänningar, hvilka man ännu stundom i patethiska tal benämner »sina fordne bröder».konsekvensändrat/normaliserat
5 Förutsatt likväl att införseln af finska viktualier vore menlig för Sverige och att dess upphörande skulle upplifva nämnde lands skogshandtering och boskapsskjötsel, månne denna vinst uppväger den förlust, hvilken svenska|90 3| bergs- och bruksrörelsen skall lida genom utestängandet af dess tackjern och skrot från finska marknaden? År 1843 infördes från Sverige till Finland jern och stål för öfver 100 000konsekvensändrat/normaliserat Rub.Rubel Silfver mindre än föregående året, men likväl motsvarade denna införsel i värde hela den till Sverige gående finska exporten af smör, fisk, ved, kreatur och spanmål, d. v. s. i det närmaste tre femtedelar af hela den finska exporten på Sverige tillsammanlagd. Tullverkets tabeller utvisa dessutom, att den kontanta fördel, Finland kan hafva dragit af sin handel med Sverige på långt när ej motsvarar den föreställning man derom gör sig i Sverige, ja att vid inträffande missvextår, då svensk spanmål införes, handelsvågen afgjordt och betydligt lutar till det sednare landets förmån. Talar man åter om lurendrejeri, så är det våra grannars ensak, om på svenska sidan större quantiteter insmuglas, än på den numera strängt bevakade finska.
6 Afsigten med dessa reflexioner har ej kunnat vara annan än den, att framhålla haltlösheten af de skäl, hvaraf svenska tidningar och riksdagsmän anse sig föranlåtne att yrka på inskränkningar af Finlands handel på Sverige. – I sammanhang härmed böre vi nämna, att berättelsen om den nya kanalen, som skulle göra sundstullen umbärlig, sa tillvida är ogrundad, att endast lösa projekter derom varit framkastade, utan att man ännu känner om företaget kan realiseras. Lokala undersökningar vidtagas likväl för detta ändamål.