Notisen/artikeln ingår i HT 5/7 1845:|52 1|

Vår-Literatur.

II.

1 Professoren W. G. Lagus har utgifvit Handlingar och Uppsatser rörande Finlands Kyrkohistoria, Första häftet, 171 sidd. 8:vo. Om finska kyrkans historie härintills blifvit med mera flit, än andra landet rörande historiska ämnen, bearbetad, utredd, samt både med biografier och samlingar af urkunder riktad och förklarad, har sådant skett dels emedan för detta ämne ymnigare källor varit tillgängliga, dels af riktig insigt af kyrkans utomordentligt vigtiga betydelse och verksamhet för finska folkets individuela utveckling. Prof. Lagus har tillförene i sin fortsättning af de af Erkebiskop Tengström påbörjade »Handlingar i Finlands kyrkohistoria» anslutit sig till de män, hvilka åt denna gren af häfdeforskningen egnat en berömvärd möda. Förevarande arbete, som kommer att utgöra 5 häften, upptager dels urkunder, de flesta hittills otryckta, dels sjelfständiga uppsatser. Bland de förra märkas i detta häfte: Statut af erkebiskop Petrus i Upsala 1309 (1360?), angående tionden i Tavastland och Satakunda; Påfven Urban V:s bekräftelse på finska kyrkans privilegier 1369 (1370?); Konung Christofers bekräftelse på prestaståndets privilegier år 1441; Biskop Magnus Stjernkors' statuter för Finland år 1492, sistn. fyra urkunder alla på latin. Vidare: Handlingar rörande Nådendals kloster; Underrättelser om åtskilliga kyrkor och församlingar i Finland; Kongl. bref angående Randasalmi och Ikalis pastorater; Kongl. resolutioner rörande finska presterskapet; erkebiskop Lars Noeritiani förklaring på Vesterås Recess; Om Liturgin; Bref från Biskop Terserus till Arfved Ribbing; Cleri Comitialis cirkulärbref vid riksdagen år 1731; samt Bidrag till historien om åländska och österbottniska presterskapets rättighet till tionde. Uppsatser af utgifvaren äro: Recension af Strandbergs Herdaminne öfver Åbo Stift (början) samt en uppsats om Jacob Petri Finno och Jacob Teit.

2 Österbottniska afdelningen har utgifvit.: »Joukahainen, ströskrift, andra häftet.» Man har både vid första och andra häftet klandrat den afsöndring från den öfriga studerande corpsen, som företagets inskränkande till|52 2| en enda afdelning kan anses innebära. Med anledning häraf anse vi oss befogade att förklara, det en utsträckning af det anspråkslösa företaget till hela corpsen varit flerfaldigt föreslagen. Deremot har likväl invändts, huruledes en tillräckligt bestyrkt erfarenhet städse låter befara, att företag af denna art just igenom en större utsträckning gå om intet. Farhågan synes så mycket mera grundad, som en studerande corps är underkastad en snabb vexling af individer, hvarföre man ej är berättigad att af de efterföljande fordra samma intresse för något vist företag. Det begränsade, likformiga och individuelt likartade, som bör förutsättas hos en afdelning, hvilkens samband består i något annat än några namns tillfälliga sammanställning i en katalog, låter deremot hoppas, att ett påbegynt företag, oberäknadt det intresse detsama förmår väcka, skall af flera generationer anses såsom en corporationsfråga, den der, just som sådan, icke bör och får förfalla, om den annars är något värd. För öfrigt om vår tid, och studerande corpsen med den, lider af något ondt, så är det visst icke af en för skarp individualisering åt ett eller annat håll, utan af motsatsen. Och äfven häruti, våge vi tro, ligger ett försvar för Joukahainens utgifvande af en enda afdelning.

3 Häftet innehåller: »Om Österbottens handel i äldre tider»,konsekvensändrat/normaliserat af J. J. Tengström. – »Fordna krigiska uppträdenoriginal: uppträträden i Österbotten» af samme förf. – »Mietelmiä Suomalaisista kokeistamme»,konsekvensändrat/normaliserat A. Ingmanilta. – »Om Hamlet af Shakespeare, jemte öfversättningar derur»,konsekvensändrat/normaliserat af R. I. Holsti. – »Finska folket sådant det skildras i Kalevala»,konsekvensändrat/normaliserat af R. Tengström. – »Muistutus Mureelliselle»,konsekvensändrat/normaliserat af G. Toppelius. – Några ord om poemet Fjalar och Saimas kritik öfver detsamma»,konsekvensändrat/normaliserat af J. L. Runeberg. – »Äger finska folket en historie?» af Z. Topelius. – Föröfrigt kortare finska och svenska poemer samt tvenne längre öfversättningar ur Kanteletar.