Om Fordringar vid Universitetet och Gymnasierna

Om Fordringar vid Universitetet och Gymnasierna

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 19/10 1844: |83 1|

Om Fordringar vid Universitetet och Gymnasierna.*)Då vi befare oss ej kunna vidkännas hederstiteln af »obskurantismens förfäktare» (Saima 41), skynde vi att i någon mån göra oss deraf förtjente, äfven vi. Naturligtvis göre vi det tillika »ex officio».konsekvensändrat/normaliserat

1 Saima och Borgå Tidningar hafva båda höjt sina röster i frågan om den för landet så högst vigtiga och af tidens kraf framkallade reorganisationen af elementar-läroverken. Det bör erkännas, att flera omständigheter af vigt härvid framhållits i dagen, såsom (i Saima) nödvändigheten af pedagogiska studier samt finska språkets införande i elementar-läroverken, äfvensom (i S. och B. T.) en fordran på lärokursernas stegring till jemnbredd med tidens anspråk. Delande öfvertygelsen om alla dessa fordringars giltighet, utbe vi oss allenast att få göra en anmärkning beträffande den sistnämnda.

2 Saima anser, »att om en yngling efter fulländad gymnasialkurs icke äger de kunskaper i latin, grekiska, mathematik, allmän historie, hvilka för närvarande fordras till ett approbatur cum laude vid en philosophisk kandidatexamen, »o. s. v. – så är skolreformen hufvudsakligen förfelad».konsekvensändrat/normaliserat Detta anser Borgå Tidn. för »en ganska måttlig begäran»,konsekvensändrat/normaliserat samt förmenar, »att dertill med största skäl kan läggas ett approbatur i hebreiskan och jemväl i philosophin» m. m.

3 Icke allenast för sakens skull, utan enär derjemte philosophiæ-kandidat-examen – hvars brister må erkännas – genom dessa propositioner kommer att stå i en temligen skolmässig dager, är det tillbörligt att fordringarna för nämnde vitsord detaljeras, sådana de gällt vid 1844 års promotion, med den anmärkning likväl, att de i flera delar förhöjts till den härefter följande.

|83 2|

4 Till ett approbatur cum laude i latinet (vältaligheten och skaldekonsten) fordras gramatikaliska studier enligt utförliga och nya läroböcker, säker explication af alla svårare författare, derjemte ett specielt studium af Ciceros och Horatii egenheter samt approbatur i gradualskrifningen. Då latinet af alla studier är det, hvarpå discenten användt det mesta och specielaste arbete, förklaras lätt, hvarföre gemenligen de flesta cum laude'n utfalla inom denna gren af kandidat-studierna.

5 För ett cum laude i grekiskan fordras, utom gramatik, en närmare kännedom af Homerus och Xenophon eller Herodotus, något af Thukydides samt ett par af Sophokles' tragedier, naturligtvis med fritt val af annat motsvarande.

6 Ett cum laude i mathematiken innefattar Euklides med 11:te och 12:te boken, arithmetik, fyra grader algebra, plan och spherisk trigonometri samt stereometri.

7 För ett cum laude i historien fordras, utom i skolorna öfliga läroböcker (Bergenheim eller Ekelund och Palmblad ), ett specielare studium med ledning af Becker, Heeren eller någon annan utförligare författare.

8 Ett approbatur i orientaliska literaturen vinnes medelst kännedom af hela Genesis, eller annat motsvarande, samt derjemte en del af psalmerna eller ock elementerna af arabiska språket.

9 Ett approbatur i philosophin erfordrar, utom Kiesewetters logik, kännedom af philosophins historie, Kants Kritik der reinen Vernunft, Hegels §§ om tankens ställningar samt specielt någon del af Hegelska systemet.

10 Vi förmode, att Saima och Borgå Tidn., då de statuera ofvanstående anspråk af en valedicerande gymnasist, antingen förgätit fordringarna vid universitetet eller beräknat dem efter en tidigare erfarenhet, då anspråken voro lägre. Vi anse det visserligen för en vinst, om de klassiska språken och mathematiken kunde vid gymnasierna uppdrifvas till jemnbredd med de nämnda vitsorden; endast är svårt att inse, huru detta skall ske vid nuvarande mångfald af läroämnen och utan förfång för andra studier. Deremot och med kännedom af fordringarne i historie, orientalisk literatur och philosophi, må det tillåtas oss anse de resp. tidningarnas postulater härutinnan, utan vidare ordspillan, förfallna. »Att bestrida detta skulle endast förråda okunnighet om närvarande förhållanden, antingen vid Elem.-läroverken eller Universitetet.» (B. T. 78). – Att åter gymnasister i civila afdelningen skola præstera felfria skrifprof i fransyska och tyska språken, samt att de vid universitetet öfliga s. k. stora och lilla theologiæ-examina, ja äfven logices- och philosophiska landtmäteri-examen, genom gymnasiistudierna göras umbärliga, anse vi vara en ganska skälig fordran.

 

 

  1. *)Då vi befare oss ej kunna vidkännas hederstiteln af »obskurantismens förfäktare» (Saima 41), skynde vi att i någon mån göra oss deraf förtjente, äfven vi. Naturligtvis göre vi det tillika »ex officio».konsekvensändrat/normaliserat

Kommentar

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimil