Från Helsingfors. 6. Major Leopold i Bucharest

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 4/7 1849:|52 1|

Från Helsingfors.

6.

1849, Juni 30.

1 Major Leopold i Bucharest.

2 Om ni är i Bucharest eller i grafven, min Major, är mig fullkomligt obekant, men lefvande eller död måste ni höra mig. Midt i kanondundret skall ni applaudera åt Gehrmannska operan, och i Tokayerns fädernesland skall ni trakteras med vatten från Helsingfors Brunnssalong.

3 Det gick med vårt fälttåg mot furst Winterköld alldeles som med Österikarnes operationer i Ungern. »Der Feldzug ist ausserordentlich schnell beendigt worden»,konsekvensändrat/normaliserat utropade äfven vi, när vi slagit på flykten de sista drifvorna, och Maj kom med grönska och sommarsol. Men derpå följde en Juni med blåst och kyla, sommarplaggen måste rymma fältet och vintern instormade oemotståndligt genom de svagt försvarade, sina bröstvärn beröfvade fönsterna.

4 Både Maj och Juni ha varit mycket friskare än de förra åren. Frossorna, som våren 1848 voro så ytterst våldsamma, ha nu varit så lindriga, att de mången gång gått öfver af sig sjelfva. Och som frossorna öfverallt visat sig vara cholerans föregångare, där man deraf tagit sig anledning att hoppas, det Helsingfors i sommar skall blifva förskonadt från denna ovälkomna gäst, helst farsoten äfven i Petersburg är synnerligen lindrig.

5 Apropos af Petersburg, så kan ni väl tänka, att hit strömma, som vanligt, drinkande, badande och sig amuserande – jag må väl, utan att manquera, kunna tillägga äfven ätande, i vagnar promenerande och Rublar utströende – folk från öster. Rublar, – ja det är godt och väl, men många komma äfven hit för att spara och hushålla på kopekerna, medan de verkliga och rika magnaterna bosätta sig för sommaren i Reval, der man väntar H. K. H. Storfurstinnan Maria för att profitera af saltsjöbaden. Här, i Helsingfors, begyntes brunnsdrickningen den 13 Juni med 18 gäster och deras antal steg i går|52 2| till 115. Långt flera utländningar finnas nu här, än förra sommaren.

6 Vid Universitetet har på sednare delen af sistförflutna termin en stor liflighet varit rådande, och mer än förr har det under detta läseår varit fallet, att den akademiska verksamheten koncentrerat sig mot vårterminens slut. Antalet af vid Universitetet närvarande studerande, som då, för cholerans skull, var ganska ringa, har nu varit så mycket större, och hvad mången då var nödsakad att försumma, har nu blifvit återtaget. Utom i annat, har denna verksamhet i synnerhet yttrat sig i examensväg. Om det roat Er att höra, så skall jag här i korthet uppge antalet af de nu presterade examina, hvarifrån jag dock undantar de theologiska, om hvilka jag ej tagit någon kännedom. Af philosophiska Fakulteten ha 4 Licentiater och 6 Kandidater blifvit kreerade, bland hvilka en »maxime dignus» med 26 röster. Några andra fakultelsexamina kan jag nu ej påminna mig. Bland embetsexamina har Domare-examen blifvit aflagd af 8, och Kameralexamen af 2 Studerande, och af förberedande examina har Logices-examen tagits af 12 och Rysk ditto af 29.

7 För öfrigt erinrar jag mig nu ej några vidare nyheter från Universitetet, än att, såsom jag hört, förslag skola vara upprättade till de lediga professionerna i Bibliska Exegetiken och i Physiken, samt till extra-ordinarie professionen i Pharmakologi och Pharmaci. Magister Kellgren har speciminerat för Docentur i Sanskrit.

8 Fyrationio privatister och 42 gymnasister hafva tagit studentexamen nu vid vårterminens slut. Af de 49 fingo 6 repuls, 7 »packade in», som det heter i det akademiska språket, och resten ankrade i den akademiska hamnen. Af dessa privatister fingo 2 Laudatur, 23 Approbatur cum laude och de öfriga 11 Approbatur. Högsta röstetalet var 22, det minsta 9. Bland Gymnasisterne voro 12 från Åbo, 8 från Vasa, 8 från Borgå och 10 från Kuopio samt 4 från Wiborgs Gymnasium. Af Åboenserna erhöllo 7 Laudatur och 5 Cum Laude, af Vasaenserna 7 Laudatur och 1 Cum Laude, af Borgåenserna 7 Laudatur och 1 Cum Laude, Kuopioenserna alla Laudatur och likaså Wiburgenserna alla Laudatur. Maximum af röster för gymnasisterna var 38, mininum 15. Det allmänna medeltalet af gymnasisternas röster utgjorde 29²⁵⁄₄₂, det särskilda för dem från Åbo 19⅔, från Vasa 26⅜, från Borgå 23¼, från Kuopio 29⅘ och från Wiborg 28. Privatisternas röstmedeltal var 15²⁄₉. Högsta röstantalet erhöll en Vasagymnasist, de jemnaste voro de från Kuopio.

9 Bland de 49 privatisterne befunno sig 6 fordna elever från Lyceum, med maximum 19 och minimum 12 suffragier, och i medeltal 16⅓ röster per man. De tvenne högsta klasserne (6:te och 7:de) i denna läroanstalt blefvo nemligen sprängde genom det provisoriska tillslutandet för cholerans skull förlidne höst. Lyceum har dock sedermera fortfarit, med 68 elever på 5 klasser, och för hösten bildas der åter en 6:te klass. Årsexamen den 15 Juni visade vackra framsteg.

10 Redan i dessa nakna siffror och data, torde ni min värdaste Major, hvilken jag vet, så militär ni är, hysa aktning och kärlek för kunskap och skicklighet, kunna se ett ytterligare bevis på den offentliga undervisningens företräde framför den enskildas.

11 (Fortsättning.)

Notisen/artikeln ingår i HT 7/7 1849:|53 1|

Från Helsingfors.

6.

1849, Juni 30.
(Se N:o 52.)

12 Major Leopold i Bucharest.

13 Bland konstprodukter bör nämnas, att Hr Oskar Nylanders oljemålningar nu exponeras för utlottning i Öhmanska bokhandeln. Hr N. är en ung talent, som förtjenar uppmuntran; hans figurer, kopierade efter naturen, utmärka sig genom mycken individualisering och ett markeradt finskt tycke, och vill man äfven anmärka något mot grupperingen i hans vackra tafla »Molnets broder»,konsekvensändrat/normaliserat så får medgifvas, att partierna der, hvart för sig, äro särdeles väl lyckade.

|53 2|

14 Theater och Musik äro nu i sin blomma. »Schönes Theaterwetterkonsekvensändrat/normaliserat sade mig häromdagen Hr Gehrmann, när det regnade och stormade, och han hade rätt, ty huset var nära fullt. Men äfven utan allt theaterväder böra hans representationer vinna publikens synnerliga gunst; jag, hvilken, som ni vet understundom blifvit beskylld för »låfsånger», kan ej deraf afhållas att yttra den öfvertygelse, att Helsingfors på scenens tiljor ännu aldrig sett en sådan opera som denna. Personalen är stark, och det vill redan säga bra mycket, ty en öfvad orchester af 16 musici och en choeur af 20 à 30 personer måste redan kunna utföra mer än man här varit van vid. Men dessutom finnas framstående talenter af mycken förtjenst, bland hvilka ni tillåter mig nämna den routinerade sångerskan Krüger-Fürth, den i flera rôler lyckade, ehuru till röstens omfång svagare Mad:lle Antoni, som med hvarje representation stigit i publikens gunst, den mäktiga barytonen Erdensohn, den elegante och energiske tenoren Goette, damernas förklarade gunstling, den routinerade tenoren Liebert, Hrr Heller, Sesselberg, med flere, som med nöje både ses och höres. Alla lyriska stycken af värde, hafva haft goda, vanligtvis nästan fulla hus. De få dramatiska representationerna ha deremot, ehuru äfven gifna med mycken talent och förtjenst, varit svagt besökta, hvartill orsaken är lätt funnen, dels i det för större delen af allmänheten fremmande språket, dels kanske deri, att äfven publiken ansett sig behöfva någon hvilodag i veckan. Af de många nu uppförda operor af utmärkt förtjenst, har väl föga någon anslagit så, som »Martha» af Friedrich vonoriginal: och Flotow. Sällan lärer det musikaliska och dramatiska elementet blifvit så lyckligen sammansmälta, som i denna opera, i hvilken truppen dessutom hade tillfälle att på en gång utveckla allt hvad den har utmärkt och förtjenstfullt att bjuda uppå. Enligt min tanka, hvilken jag är anspråkslös nog att tro vara allas, som sett och hört »Martha», borde denna opera ännu kunna gifva ej blott ett, utan flere fulla hus. – Förlåt, om jag stundom råkar glömma, att jag skrifver till Bucharest.

15 Kan ni tro det? Här talas om en snart förväntande inhemsk opera, som skall vara inemot färdig, så när som på libretton, för hvars erhållande författaren, hvilken allmänheten redan förut har att tacka för många gedigna och omtyckta kompositioner, vändt sig till en af våra skalder, hvars benägna löfte han äfven erhållit.

16 Au revoir, min Major! Jag hoppas nästa gång få helsa Er som Öfverstlöjtnant.

 

 

    Kommentar

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimil