Veckan: 29 Nov

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 30/11 1861:|141 1|

1 Veckan: 29 Nov. Vi lefva i årets mörkaste, dystraste tid, den rätta nordiska ödemarken, då allt är förhärjadt och den hvita snön ännu icke gifvit förstöringen ett ljusare, gladare tycke. Man skulle tycka, att ödemarken borde uttaga sin rätt äfven i menniskornas sinnen, och den gör det också, der sorg, sjukdomar och bekymmer blanda sina skuggor med höstmörkret. Men ödena foga så förunderligt, att just nu är mångenstädes ett lif, en rörelse, som stode man midt i vårmånaden. Hvart man kommer, lifliga samtal om dagens ämnen, gissningar, frågor, planer, förhoppningar, rykten som ljuga, rykten som tala sannt och skärmytslingar mellan tvenne motsatta läger. Allt sådant är oskiljaktigt från det konstitutionela lifvets första uppvaknande. Men ganska riktigt anmärker Barometern, att de stora frågornas förlöpande i enskildt gnabb just bevisar det politiska medvetandets barndom; och innan man kommit så långt här i landet, att hvarje ärlig öfvertygelse respekteras som sådan äfven af olika tänkande, – att heder och fosterlandskärlek äfven kunna erkännas i det motsatta lägret – innan man kommit derhän, må man ock finna sig uti att vår politiska omyndighet åberopas som skäl för allt hvad dermed kan sammanhänga.

2 Landets nye generalguvernör, baron Rokassovsky, hitväntas i nästa vecka. Ryktet ställer hans ankomst i förbindelse med väntade åtgärder för en reglering af landets pressförhållanden. Censor i Åbo, domprosten Renvall, har tagit afsked från förstnämnde befattning, och efterträdaren, hr Leidenius, lärer efter några dagars tjenstgöring funnit sig föranlåten att följa exemplet.

3 Vid literär soiré i måndags skildrade mag. K.  E. F. Ignatius i ett historiskt föredrag den stora hungersnöden i slutet af 1600-taletkonsekvensändrat/normaliserat samt en episod af stora ofreden, det s. k. »sarka sota», eller vadmalskriget, när ett ryskt ströfparti härjade Kajana. Till följd af sentida annons, var soirén endast ringa besökt, och sången uteblef denna gång alldeles, hvilket ingalunda bör vid dessa soiréer göras till vana.

4 Nästa vecka har man att, under prof. Pacii anförande, vänta en vacker konsert af studenternes sångare till förmån för studentbyggnaden.

5 När »Benvenuto Cellini» för tredje gången gick öfver scenen i onsdags och ridån hade uppgått till första akten, höjdes af publiken det enhälliga ropet »Vårt land!» Ridån föll, orkestern uppstämde den begärda folksången, hela publiken reste sig, vänd mot salongen, och deltog i sången.

 

 

    Kommentar

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimil