Från Helsingfors. 4. Kapten Leopold i Bender

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 3/5 1848:|34 1|

Från Helsingfors.

4.

1848 April 30.

1 Kapten Leopold i Bender.

2 Min Herre! Helsingfors står ännu qvar på sitt förra ställe; det har icke sjunkit, icke bortblåst, icke sammanstörtat; klipporna ha ej remnat, hafvet ej uttorkat, Finland ej begrafvits under Östersjöns vattenmassor. Ja solen går alla morgnar upp och alla qvällar ned, icke den minsta stjerna har slocknat på firmamentet och, hvad som är det underbaraste, menniskorna fortfara att vara sig temligen lika.

3 Om allt detta har jag ansett nödigt att underrätta er genast i början. Och hvarföre? Emedan det otroliga nu|34 2| är det mest troliga, emedan verkligheten löper i kapp med fantasins djerfvaste flygt, emedan rykten af tusen slag, vidunderliga, löjliga, mångfotade, vingsnabba, korsa sig som raketerna i ett fräsande fyrverkeri, och emedan det icke finns något så befängdt, något så groft tillyxadt, som icke finner gehör hos en mängd uppskrämda menniskor, hvilka, när en liten fluga kryper öfver deras glasögon, tro sig se en mäktig kungsörn flyga. Hvem ansvarar mig för att icke någon beställsam vän med hjertat i halsgropen berättat för er derborta i Besarabien, att t. ex. Sveaborg sprungit i luften, medan det sannfärdiga i saken besticker sig deri, att man sprängt stenar på Rödbergen? Rykten af lika trovärdighet gå alla dagar i sväng från landsorten till Helsingfors och från Helsingfors till landsorten. Än ske der (hör! hör!) stora och blodiga trakasserier i Österbotten; än dito dito på Åland; än relegeras här ett par dussin studenter; än är koleran i Wiborg; än har en engelsk flotta intagit Runö; än hör man kanonader vid Gråhara båk o. s. v. o. s. v.

4 Skada på de rysligt intressanta nyheterna att de råka vara idel puder. April försvarar sitt gamla rykte. Nej Gudilof, vi veta af intet oväsende, som är värdt att tala om, här cirkulera icke ens några petitioner med 5 millioner 760 000konsekvensändrat/normaliserat underskrifter, utan när i går afton en liten folkstockning yppades på kaserntorget, upptogos mängdens tankar i spänd förbidan af gardesmusikens polkor, medan rabulisterne i hopen, en förflugen svärm af tjufpojkar, drefvo sitt ofog med att rycka mössorna af hvarandra.

5 Emellertid ser det i verlden ut, som skulle naturen sjelf stå i komplott med menniskornas hetsiga lynne nuförtiden. Den vår, som på ett så bullersamt sätt bragt så mycket nytt i dagen, har sjelf haft ovanligt brådt att väcka till lif en ny vegetation. Så i andra länder och så hos oss. Alla isar slöto ytterst tidigt. Nevan, som i medeltal plär ligga 146 dagar, låg denna vinter endast 104. Medan d. 3 Maj 1808 hela arméer med tross och packning marscherade öfver isen till Sveaborg, medan man förl.förliden vår, som dock ej var en af de senare, ännu d. 1 Maj åkte till fästningen, sågos hamnarna nu den 19 April så godt som isfria, och den 21:sta såg man unga våghalsar simma vid badhuset. Värmen var under hela dymmelveckan ovanlig och påsklördagen middagstiden 18°. S. d.Samma dag observerades i medlersta Österbotten 17°. Påsklördagen begynte en kall sydostlig blåst, som slutligen öfvergick till full storm, men i thorsdags lugnade under ett ljumt och välgörande regn, hvars snara verkan, med litet sol på köpet, var att kläda marken grön. För första gången på många år går almanackan ifrån sin fula osed att ljuga: April är verkligen gräsmånad, Maj blir blomstermånad. Lyckliga fänad! Stackars höspekulanter! Misskalkyler i vedhandeln. Lindriga torgpriser. Apropos, man har begynt med den nätta industrin att sälja vexande blommor, som lasstals införas. Man väntar sig knappt en sådan syn bland potateskärror, mjölksåar och slagtboskap. För resten segla skepp in och ut, ångfartyg väntas alla dagar och i morgon blir ångut-och-lust-färd med Unionen.

6 Helsotillståndet har icke varit att skryta med. I dag t. ex. tackades i lutherska kyrkan för 12 döda, men blott 2 födda; en sådan proportion bär åt fjälls. Dock herska egentligen inga smittosama sjukdomar (kopporna förekomma enstaka), om man ej bland dem vill räkna den här endemiska frossan, mot hvilken alla Hr Mathsons skjuppskinnspelsar förgäfves sammansvära sig; Helsingfors hvimlar af Chinesare. Flerstädes från landsorterna inlöpa sjukliga underrättelser. I Wiborgs län säges en elakartad typhus graserat; i Gamla Carleby härjade scharlakansfebern; i Nerpes (Vasa län) var en hastigt dödande sjukdom gängse; i Åbo var vid vårens början ganska sjukligt. Den tidiga värmen lockar till oförsigtighet, den yra ungdomen lägger i förtid bort vinterplaggen, pappor och mammor träta förgäfves, men det finns en Nemesis, som hämnas grymt, och denna Nemesis är frossan.

7 Allt antar redan ett sommmarlikt utseende, och för sommarn planeras som vanligt. Hvad som genast fäster ögat, är arbetet med de nya stenkajerna vid fiskarhamnen; ett verk för mer än dagen. Många resande väntas i sommar, alldeles ovanligt många, säger man. Och troligen ljuger icke ryktet denna gång. Oroligheterna i Frankrike, Italien, Tyskland afskrämma Petersburgs eleganta och rika verld från alla utflygter åt dessa håll, och många, som i åratal vistats utrikes, återvända till Ryssland allt hvad de hinna. Men sommarluften i en stor stad, som Petersburg, är tryckande; det är så naturligt att den som någonsin kan på lättaste fjärilvingar utflyger till landet, t. ex. till Reval och Helsingfors. »Der är så champetertkonsekvensändrat/normaliserat I Reval sägas alla disponibla rum vara för sommaren borthyrda. I Helsingfors ha en mängd beställningar redan ingått (en magnat betalar i hyra 200 Rub. S:rrubel silver för 3 månader) och ryktet förmäler att flera redan på förhand betingade ångfartyg omkring d. 14 Maj afgå från Petersburg hitåt. Hvem vet, om icke sommaren här blir mera lysande, än man tillochmed skulle vänta? Qui vivra verra.

8 Helsingfors har under månaden förlorat sin åldrige och aktade kommendant, Generalmajoren J. Wulffert, hvars helsa länge varit vacklande. Det förljudes att Generalmajoren Schramm är utnämnd till efterträdare i denna förtroendepost. – En af de siste och tappraste veteranerne från 1808 års krig och Savolakska brigaden, den ende som i Finland har storkorset af Svärdsorden, General-Majoren Gustaf Adolf Ehrnroth afled den 25 April i Lovisa.

9 Vid Finska Vetenskaps-Societetens årshögtid i går erinrade Adjunkten Borenius om det egna och sorgliga öde, som drabbat Societeten och universitetet, att inom de första tio åren af dess tillvaro hafva genom döden förlorat tre de utmärktaste af dess stiftare och alla tre varande notabiliteter inom naturvetenskaperna, nemligen P. A. v. Bonsdorff (kemi) 1838, Hällström (physik) 1844 och Nervander (physik) 1848. Lägger man härtill astronomen Prof. Argelanders afskedstagande 1836, så må man väl tillstå, att sällan ett lärosäte inom så kort tid lidit så hårda förluster inom så beslägtade vetenskaper. Räknar man ytterligare Runebergs, Snellmans och Nordströms skilsmessa från universitetet inom samma eller föga längre tid, så kan man ej utan smärta se den krets, som ännu för tio år sedan utgjorde Alexanders universitets ära, prydnad och hopp, så till största delen skingrad.

10 Apropos af Nervander, det skall glädja er och mången annan, att någre den hädangångne snillrike mannens vänner beslutat utgifva hans samlade dikter. Man hoppas, jag vet likväl icke säkert, att samlingen kan ut|34 3|komma före midsommar. Äfven förljudes att Prof. N:s efterlemnade fått emottaga hälften af ett Demidoffskt pris, som i Petersburg blifvit tillerkändt en utmärkt vetenskaplig afhandling af den hädangångne.

11 Vid universitetet för öfrigt intet märkvärdigt. De vanliga prisfrågorna äro denna termin icke anslagna. Det vore dock skada på en god idé, om den råkade i förgätenhet. Dock – jag erinrar mig som något anmärkningsvärdt, att universitetets anatomiska theater (i nya lokalen), ehuru ännu under uppställning och bearbetning, genom Professoren v. Bonsdorffs och Ingenören v. Wrights outtröttliga omsorg, redan befinner sig i det utmärkta skick, att ett besök derstädes är i högsta grad intressant och lärorikt.

12 Påskhelgen gick i all stillhet förbi. Påskdagen och isynnerhet långfredagen var likväl trängsen i stadens gamla lutherska kyrka, som vanligt vid sådana tillfällen, så stark, att icke hälften af kyrkogångare fingo plats, utan en stor del måste återvända, hvarförutom flera personer af trängseln och hettan blefvo illamående och, som vanligt, vid kungörelsernas uppläsande ett så starkt aftroppande ägde rum, att presten på en stund icke hördes. Underbart är det ock, att en församling af 8 à 9 000konsekvensändrat/normaliserat själar (den svenska) skall söka sig plats i en kyrka, som på sin höjd inrymmer 1 500konsekvensändrat/normaliserat.

13 Finska Konstföreningen har som lärare vid dess blifvande ritskola engagerat Häradshöfdingen Godenhjelm mot årligt arfvode af 390 Rub. S:r.

14 Fruntimmersförningen är i full verksamhet. Resultaterna af dess bemödanden synas icke, de kännas, och äro derigenom desto mera välgörande.

15 Theatern fortfar att vara sluten. För musiken verkar Sångföreningen, under Hr Pacii nitiska ledning, på allt sätt lifvande, och dess soiréer fortfara att anses som mycket trefliga. Ni vet: Föreningen gaf ochså en större concert för ett välgörande ändamål. Dertill såldes 360 biljetter, förutom ett antal utdelade, och repertoiren var både rik och omvexlande.

16 Till dagens krönika hör för resten diverse vårliga tillställningar: nässelsoppor, mjöd, memma, promenader till Kaisaniemi, båtfärder, lustridter. Till vintriga, icke vårliga ämnen höra pompösa middagar med sparris m. m. hämtadt landvägen exprés från Petersburg – en lyx, som, för exemplets skull, icke är på sin plats i Finlands hufvudstad. Som sjönotis bör jag nämna att stor verksamhet råder inom Finlands örlogsmarin; Leipzig och Melpomene skola om några dagar afsegla, för att, jemte sin division af ryska flottan, göra en längre kryss, man känner icke huru långt.

17 P. S. Första Maj på a. Den celebra dagen har varit mild och lugn, ehuru mulen. Så långt jag kan minnas, erbjöd här aldrig naturen så många och så avancerade behag på första Maj, som i dag. Grön mark öfverallt, öppen sjö öfverallt. Ochså voro parker och promenader tätt befolkade. »Unionen» gjorde på e. m. en längre kryss i nejderna, flottans hornmusik ljöd öfver fjärdarna och talrika lustfärdare poetiserade vid relingen. För en stund skuggades vattenspeglarna af mörka moln och en kylig bris blåste upp. Men kl. 7 blef på engång klarhet och lugn. Alla fjärdar glimmade, alla stränder togo. Det var en vacker qväll. – Au revoir!

 

 

    Kommentar

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimil